Gutamalsgillet logo


Allnakku

Vill du ha allnakku direkt i din kalender i din dator eller smartphone? Prenumerera på denna länk i din kalender:
http://www.gutamal.org/prenumeration/allnakku.ics

2009


2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019
Torsdag 1 Januari Gynninggi Ti gynne betyder att börja, och gynninggi är början eller begynnelsen. Om skapelseberättelsen i Bibeln skulle översättas till gutamål skulle den inledas: Ei gynninggi skaped…
Fredag 2 Januari Leilnöiårsdagen Dagen efter nyårsdagen har av tradition haft namnet leilnöiårsdagen, lilla nyårsdagen, men stäurnöiårsdagen säger man aldrig.
Laudag 3 Januari Grannlages dag En bra dag att bjuda in alla dem som bor närmast, hela grannlage, på kaffe och kakor eller vad de nu föredrar.
Sundag 4 Januari Bidlages dag Bidlage betyder bjudlaget, dem man brukar bjuda när man har fest, inte grannar eller släkt men ändå trevliga att umgås med.
Måndag 5 Januari Strumpsukkars dag En tyst dag, som det blir när man lite försiktigt tassar omkring i strumpsukkar, i bara strumporna, utan skor.
Teisdag 6 Januari Trettndagen Trettndagen, eller trettondedag jul. Nu är det slut på storhelgen, skolorna börjar och vintern kommer kanske på allvar med snöyra och kyla.
Onsdag 7 Januari Gammfålkis dag Gammfålki betydde förr oftast det äldre av två gifta par på samma gård. Eftersom giftermålsåldern var låg kunde de vara i femtioårsåldern. Nu för tiden vill gammfålki hellre kallas 50+ eller seniorer.
Torsdag 8 Januari Unggfålkis dag Ett par som gifte sig förr i tiden kallades sedan unggfålki, om det fanns ett äldre par där förut.
Fredag 9 Januari A-kusinars dag A-kusin betyder syssling eller tvåmänning på svenska. Tvåmänni på gutamål är en liten fiskebåt som är lagom för två personer.
Laudag 10 Januari B-kusinars dag B-kusina är tremänninggar på svenska. Båtar för tre kan heta så på gutamål, men kallas också treironi. En gotlänning bör känna till sina a-kusina, men knappast sina b-kusina. De kan finnas i hundratal.
Sundag 11 Januari Flippdagen Julölet, jauldrik, om det finns något kvar, kan förvandlas till flipp om om det hettas upp med äppelgåt, socker och brännvin. Vetebröd eller kakor kan läggas i eller ätas till. Flipp bö bör inte kombineras med bilkö
Måndag 12 Januari Marjasdagen Marjas ä är ett kortspel, vars namn kommer av det franska ordet för giftermål, mariage, och ett helt par, kung och dam av samma sort, ger poäng. Bondtolva är det svenska namnet.
Teisdag 13 Januari Tjugendagen Tjugenda, eller på svenska tjugondedag jul, är den allra sista juldagen, och nu tar den riktiga vardagen vid. Det är rätt skönt tycker många som tröttnat på julpynt, men felet är kanske att man har börjat långt före jul?
Onsdag 14 Januari Eisgatus dag Alltför många dagar varje vinter får vi stå ut med eisgatå,, halt väglag. Man behöver inte ut på gator och vägar utan det kan finnas tillräckligt stor eisgatå utanför dörren för att man skall halka omkull. Broddar är bra.
Torsdag 15 Januari Sitårkars dag Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt.
Fredag 16 Januari Pussldagen Pussldag kan handla om att lägga pussel men annars finns det en massa tidskrävande småsysslor som skulle ha varit gjorda för länge sedan. Tänk så skönt att det äntligen blev gjort!
Laudag 17 Januari Lidu dagen Lidu dag är den lediga dagen, som du verkligen har gjort dig förtjänt av efter allt arbete. Se bara till att den blir en fridag och inte fylls med något annat som du tror att du måste göra!
Sundag 18 Januari Gåimäppeldagen Ti gåime kan betyda att gömma men också att spara. Gåimäppe är höst- och vinteräpplen som tål lagring, och nu kan det vara dags att ta fram dem och göra en god äppelkaka efter eget huvud eller mormors recept.
Måndag 19 Januari Tjåkknäbbens dag Tjåkknäb, gråsparven, får representera alla fåglar som övervintrar här och tacksamt tar emot äppelskal och frön på fågelbordet. Gråsparvarna är inte längre så många, men de snarlika pilfinkarna har blivit fler.
Teisdag 20 Januari Stäuvädardagen När vädret är sådant att man helst inte vill utomhus är det stäuväda, stugväder. Det kan innebära kuling med stormbyar eller massor av blötsnö som vräker ned, men det finns fler stäuväda, och alla är lika obehagliga.
Onsdag 21 Januari Spursnåidagen Jägarnas favoritvinterdag är spursnåi med spårsnö och vackert väder. Även utan vapen är det härligt att ta en promenad och se vad som har rört på sig i naturen.
Torsdag 22 Januari Äurdagen Äurdagen är yrväderdagen, men ofta räcker en snöyra två, tre eller flera dagar och det kommer mängder av snö. Då kan de som annars aldrig är nöjda gå med på att de har fått tillräckligt.
Fredag 23 Januari Snåikastningsdagen Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikast. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem.
Laudag 24 Januari Nygelhäntes dag Denna dag tillägnas dem som alltid fryser om fingrarna så det nyglar, , värker i dem, också efter det att de har kommit in i värmen, kort sagt, de som är nygelhän.
Sundag 25 Januari Geiskdagen Dagen då alla som tror på gammal vidskepelse, geisk, s, sadlar en häst då solen börjar skina, för att få veta hur året kommer att bli.
Måndag 26 Januari Storsnäuus dag Om du blev kall om fötterna vid snöskottningen är det stor risk att förkylningen, storsnäu, nu har brutit ut. Fast övre luftvägsinfektioner lär ju orsakas av virus.
Teisdag 27 Januari Åidne fålks dag Det finns fler som är åidne, s, sjuka och trötta, än du själv, så hör gärna av dig till dem. Du kanske kommer att känna dig bättre då, till kropp och själ.
Onsdag 28 Januari All kalars dag Karl på gutamål heter Kal, med, med stor eller liten bokstav, och flera karlar blir kalar. D. De mår bra av uppskattning, och därför får alla karlar sin egen dag.
Torsdag 29 Januari Päplinggdagen Alla karlar har en gång varit en liten päplingg, en byksmass eller fått något annat rart smeknamn. Småväxt karl, dvärg, pyssling eller klen gosse kan päplingg översättas med.
Fredag 30 Januari Kränkus dag A kränkå är oftast en pall på svenska, men alla kränkar är inte avsedda att sitta på. De kan se väldigt olika ut, beroende på användningen, som mjölkkrä, ullkränk, skrubbkr och vävkränk.
Laudag 31 Januari Hukslause fålks dag Huks bet betyder minne och hukslaus glömsk. Det är många som får problem med minnet när de blir äldre, och fler tycks det bli. Om de har en egen dag kanske de glömmer när den infaller, men andra kanske minns dem.
Sundag 1 Fibbavari Mardäusars dag Mardäusar är ståtliga, starka kvinnor, stora både på längden och på bredden. A mardäuså kan inte gömma sig i mängden och det skall hon inte sträva efter heller.
Måndag 2 Fibbavari Kvinnmässknåbben Kvinnmäss är ett namn på Kyndelsmässodagen, och kvinnmässknåbben uppträder vid den tiden. Det är en period med sträng kyla och snö.
Teisdag 3 Fibbavari Kvinnmässlaku Lakå är tö och blidväder, och ibland kommer kvinnmässlaku efter kvinnmässknåbben och ibland kommer den före. Vintervädret på Gotland har sällan långa köldperioder, men blåser gör det ju nästan alltid.
Onsdag 4 Fibbavari Kytsneipus dag Det är gott med varm soppa vintertid. Kytsneipå är en numera sällan serverad soppa, som är kokt på saltat kött och rotfrukter och spädd med mjölk. Somliga lägger också i gryn av något slag så det blir som en välling.
Torsdag 5 Fibbavari Uppränningsdagen Uppränningg är gutamålsnamnet på varpning och varp, före, under och efter vävningen. Innan man hade någon varpställning kanske man verkligen rännde, sprang, med trådarna längs en täun när man varpade. Vem vet?
Fredag 6 Fibbavari Rumphaldningsdagen När varpen till en väv är färdig på varpställningen tas den ned genom att virkas med händerna till a rumpå. Det är denna svans som måste hållas, haldes ei, medan varpen bommas på i vävstolen. Därav rumphaldninggi.
Laudag 7 Fibbavari Stundnem fålks dag Stundnem är den som tar vara på alla småstunder och gör något nyttigt under dem. Det finns faktiskt sådana människor.
Sundag 8 Fibbavari Snaikstus dag A snaikstå är en gnista. Snaikstå är ett fint ord som får en att tänka på en brasa en kall dag, valborgsmäss och grillning. Enda barnet i en familj eller släkt kan också kallas aindeste snaikstu, enda gnistan.
Måndag 9 Fibbavari Faitvidns dag Faitvid, tjärved, gör det lätt att tända en eld. Tallar som smittats av törskatesvamp torkar i toppen eller vid en gren och där bildas tjärved, skatvid från toppen och milläut på mitten. Stubbarna kan också ge tjärved.
Teisdag 10 Fibbavari Fettbånsns dag En flottyrkokt kaka med många namn är fettbånsn. Namnet donas, efter engelskans doughnuts, degnötter, kom kanske med emigranter som återvände. På svenska heter fettbånsar munkringar.
Onsdag 11 Fibbavari Stikktråius dag Gutamålsordet tråiå betyder närmast jacka eller kavaj, som i orden skinntråiå och vammelstråiå, och tröja på svenska motsvaras av stikktråiå. Det var sådana tröjor i vackra mönster som förr såldes av tråik
Torsdag 12 Fibbavari Bölghankeldagen Bölg är bälg på svenska, hankel detsamma som handkläde och tillsammans blir det tumvantar. De är i alla fall mycket varmare än fingervantar.
Fredag 13 Fibbavari Snarvkyldis dag Vinterns kallaste tid på Gotland är omkring den här tiden. Det är senare än på fastlandet, genom att havsvattnet håller kvar både värme och köld längre. Snarv kyld betyder sträng och hård kyla.
Laudag 14 Fibbavari Kerlaiksdagen Alla hjärtans dag på Valentins namnsdag är ju ett nytt, importerat påfund. Men tanken är fin, och kärleken, kerlaiken, behövs alla dagar.
Sundag 15 Fibbavari Slabbmyssus dag A mysså me slabbar pa, liksom äugleaugå, är sådant som fastlänningar kan utsättas för på Gotland. Slabbar är öronlappar som kan fällas ned, så en ryssmössa är en typisk slabbmysså.
Måndag 16 Fibbavari Ullsukkars dag En ullsukk, socka av ullgarn, består av skaft i resår och föitlingg, fot, i slätstickning. När det har blivit hul pa sukken lappes han, stoppas den, men när foten är utsliten klipps den bort och sukken stikkes bei.
Teisdag 17 Fibbavari Gradstukkens dag Gradstukken är termometern, och gradtale är antalet grader den visar. Gradstukken är viktig för en gotlänning, men inte så nödvändig som regnmätaren. Här är många människors inkomst väderberoende.
Onsdag 18 Fibbavari Frustu fålks dag En dag för den som är frustu, frusen av sig. Plocka fram din gamla fula ylletröja, något varmt på fötterna, något varmt att dricka och tänd en brasa. Tänk på att nu går vintern mot sitt slut.
Torsdag 19 Fibbavari Gäulärtars dag Med gäulärtar menas oftast ärtsoppa, ärter med fläsk. Det är en av de allra äldsta maträtterna, eftersom ärter började odlas tillsammans med säd under stenåldern, och griskött åt man redan då, men ärterna har nog förädlats och blivit gulare och mera lättkokta sen dess.
Fredag 20 Fibbavari Gigeldagen En gigel sitter under hakan på rätt många och kan översättas med en eller flera dubbelhakor. Gigel får inte förväxlas med gaigel, som betyder saliv eller dregel.
Laudag 21 Fibbavari Sjöeisns dag Sjöeisn säger man nu och sjoeisn sade man förr, men det är havsisen som menas. Gylar, vätar, träsk och mörar finns det inne på Gotland, men inte sjöar.
Sundag 22 Fibbavari Per hitstain Dagarna blir allt längre och solen kommer högre och värmer mer. Per hitstain, som är en gammal märkesdag talar om att stenarna i strandkanten hettas upp av solen så att isen smälter i en ring omkring dem.
Måndag 23 Fibbavari Leivläggardagen Fastetiden närmar sig, så det är bäst ti lägg leiv, att äta sig proppmätt, men alla mår kanske inte så bra av att göra det.
Teisdag 24 Fibbavari Kakdagen Kakdagen är väl inte direkt ett gutamålsord, men det får symbolisera fettisdagen för att få med ordspråket: Ettar kakdagar kummar skrapdagar.
Onsdag 25 Fibbavari Skrapdagen Under skrapdagar får man skrapa ihop vad som finns och hålla till godo med det. Skrapbullen som formades av deg från degbunkens kanter och från bakbordet smakade bra.
Torsdag 26 Fibbavari Svänggdagen Ti svängge betyder att fasta, svälta, inte äta alls. Ordet har troligen samband med svenskans svångrem, som på gutamål kan heta svältrem.
Fredag 27 Fibbavari Äuthole fålks dag Hol betyder ihålig och äuthol utsvulten. Nu under fastan kan man sända en tanke, eller kanske mer, till de människor i världen som svälter.
Laudag 28 Fibbavari Maje Av årets alla namnsdagar är det nog Mariadagen som är mest känd, kanske för att många har det namnet. Maje är ett gammalt gotländskt smeknamn för Maria.
Sundag 1 Mass Kattbånsns dag Båns är något stort och runt, och kattbåns låter rart, men hann-katt hette det tidigare. ”Mårmårs bånsn” är en läsvärd berättelse på gutamål, för både barn och vuxna.
Måndag 2 Mass Vintarnarrars dag Redan i februari, om vintern är mild, kan man få se vintarnarrar, som är ett namn på snödroppar. Om deras små kortskaftade blommor hade kommit i juli så hade vi knappast lagt märke till dem, men nu är de så välkomna.
Teisdag 3 Mass All stakklars dag Stakkel betyder stackare, och därmed menas alla som det är synd om här i världen.Vi kan inte göra så mycket åt orättvisorna men kanske hjälpa någon.
Onsdag 4 Mass Gaimaldus dag På sommaren uppskattar folk öppna landskap, fin utsikt och solbelysta fält. Samma område i mars månad är ett ställe där det blåser jämt och inte är lä någonstans. Det är just vad som menas med a gaimaldå.
Torsdag 5 Mass Massgaistdagen Massgaistn är känd från visan som har samma melodi som ”Vårvindar friska”, och så kan man ju också kalla den pinande blåsten i mars månad.
Fredag 6 Mass Åirnsnapars dag I visan om massgaistn talas det om åirnsnapar bla, blåfrusna örsnibbar. Nasnäbben, nästippen, och finggarändar, fingertopparna, är andra kroppsdelar som lätt blir iskalla.
Laudag 7 Mass Gaistrivne fålks dag Gaistriven är detsamma som väderbiten. Blir man gastriven är det betydligt värre, för gastar hör hemma bland spöken och troll, om man nu tror på sådant.
Sundag 8 Mass Kvinnfålkis dag Internationella kvinnodagen bör bli kvinnfålkis dag på gutamål. Kvinnfålksmänske kan man också säga, och då hörs det ju att kvinnor är både folk och människor.
Måndag 9 Mass Kaitlabbens dag Kaitlabben, eller kaitu, är vänstra handen, och den vänsterhänte är kaithäntar och kallas gärna kaitlabben. Högra handen är gullhandi.
Teisdag 10 Mass Ansndagen Ansn är ett kort och bra ord som betyder en gång till. Varför skall man krångla till det med att säga eller skriva repetition när det är enklare med ansn?
Onsdag 11 Mass Bläkkus dag Nu är det vår, för bläkku, tofsvipan, har kommit. Tyvärr har den minskat i antal, men ännu kan man höra den ropa pii-vitt sent på kvällarna och se den flyga på sitt karakteristiska sätt.
Torsdag 12 Mass Bläkksnåiens dag Snön som kommer i mars månad efter det att bläkku, tofsvipan, har kommit, kan kallas bläkksnåien. Alla, inte minst bläkku, hoppas nog att den inte skall ligga kvar så länge.
Fredag 13 Mass Lairikkus dag Troligen säger de flesta numera lärkan i stället för lairikku, men den är fortfarande ett uppskattat vårtecken. Fast den är liten har den en stark röst som hörs bra.
Laudag 14 Mass Motvädardagen Det finns ju sådana dagar, då man har mot-vädar, motvind, åt vilket håll man än går eller cyklar. Allting annat kan också vara emot en, men det går över till nästa dag eller nästa vecka.
Sundag 15 Mass Starns dag Starar är snälla fåglar, som kan bo nära varandra och samarbeta när de går på jakt efter småkryp på en gräsmatta. Skaffa dem en bostad, sätt upp en starholk!
Måndag 16 Mass Staräurns dag Varje vår diskuteras det livligt om antalet staräurar och om vad som kännetecknar en sådan. Snö, blåst och åtminstone en stare måste i alla fall finnas med.
Teisdag 17 Mass Gartru Gartru är en gutamålsvariant av Gertrud. Dagen är en märkesdag, mest när det gäller vädret, och Bengt, den 21 mars, finns ofta med. Om det regnar mellan dem, gråter Gartru efter Bengt. Det går över då han kommer.
Onsdag 18 Mass Otndagen Otndag är eftermiddagskaffe eller motsvarande. Förr i tiden när man bara kunde arbeta i dagsljus blev det kortare arbetsdagar under vintern och då blev det ingen otndag, men efter Gartru fick man det.
Torsdag 19 Mass Klambarhules dag Fullproppat med saker som man kanske behöver längre fram eller inte får plats med någon annanstans är ett klambarhul. Ingenting är lätt att hitta och vill man ta fram något får man flytta annat. Dags för en rensning?
Fredag 20 Mass Ladisjamninggi Ladisjamningg betyder vårdagjämning, då dag och natt är lika långa över hela jorden. Nära ekvatorn är det ju så året runt.
Laudag 21 Mass Fammen u faffen En bra dag för en pratstund med fammen u faffen. Du kan gärna be dem berätta om när de var barn och om deras farmor och farfar. Det gör de säkert gärna, och deras historia kan bli början till din släktforskning.
Sundag 22 Mass Bräusdagen I kortspelet bräus värderas inte spelkorten som i andra sammanhang, och dessutom har de helt annorlunda namn. Vad sägs om bräusn, spitn och dulln?
Måndag 23 Mass Di smas dag Di sma undar jårdis dag blir lite långt att säga, men så kallades de underjordiska väsen som folk förr trodde på. Man fick absolut inte förarga dem, för det kunde sluta illa, men annars var de hyggliga mot människor.
Teisdag 24 Mass Masspeitns dag Strandskatan heter masspeitn eller marspitn på gutamål. En förklaring till namnet är att den kommer i mars och har ett gällt läte, och en annan att mar- kommer av hav och –spit av att den är svart och vit som en hackspett. Det finns säkert en tredje förklaring.
Onsdag 25 Mass Vaffeldagen Marie Bebådelsedag blev Vår frus dag, som blev våffeldagen. På gutamål blev Vårfrudagen vafferdagen, och sedan vaffeldagen. Traditioner kan skapas på många sätt, och de flesta gillar att baka och äta våfflor.
Torsdag 26 Mass Pas-juskus dag Om du känner dig som a pas-juskå, en kvinna klädd i trasor, kan det vara dags att köpa nya kläder till våren. Om du är sparsam kan du laga de gamla, och om du är slarvig kan du följa ordspråket: Ingå källingg bihövar ga pasu um ha har sax.
Fredag 27 Mass Jaugasis dag Jaugasi ser ut som en liten gås men är en and, gravanden. Honan har ingen skyddsfärg som andra andhonor har, så det kan vara svårt att se skillnad på könen, men de klarar det ju bra själva.
Laudag 28 Mass Slåitus dag Slåitå är väta, snöslask och modd på samma gång. Den uppstår när en mängd våt snö håller på att smälta och det regnar samtidigt. Varmfodrade gummistövlar är bra.
Sundag 29 Mass Hattsjofladdrikens dag Det finns inget ord på svenska som är en direkt motsvarighet till en hattsjofladdrik, utan det är lättare att förklara vad han inte är. Han är ingen stadig och stabil person som sitter stilla på sin stol och som man alltid vet var man har.
Måndag 30 Mass Jåkkus dag Jåkkå blir det efter slåitå, när det mesta av vätan har sjunkit ner och löst upp det övre jordlagret. Små barn brukar tycka om att stå och stampa i lervällingen.
Teisdag 31 Mass Storspoens dag Storspoen heter nästan detsamma på svenska, storspoven, men han får ändå en egen dag för att han är en fin fågel med ett vackert flöjtande, vårlikt läte. Han modar, förebådar, regn, sägs det.
Onsdag 1 Ápril Karnåbeldagen En karnåbel är en skälm och bedragare, en riktig luring, och det är bara första april som karnåbeln i oss får släppas lös.
Torsdag 2 Ápril Böisinggars dag Det är en vacker dag. Plötsligt tilltar vinden, en vädarböisingg kommer, mörka moln täcker himlen och med ens vräker snön eller regnet ner. Snart upphör det hela och solen kommer fram. Sen blir det flera böisinggar och det är byigt väder.
Fredag 3 Ápril Tålkens dag Tålken modar, rödbenan förebådar, regn, med sitt ängsliga, gälla läte. Det regnar tyvärr för lite här under vår och försommar och tålken har blivit mera ovanlig. Tulken eller stullken kallas den också.
Laudag 4 Ápril Skarp ladingen Skarp ladingen, den magra våren, var ett begrepp förr när man levde på det man själv producerade och kunde samla in till vintern. Människor och djur blev skarpe, magra, när förråden tömdes.
Sundag 5 Ápril Ladisdingnus dag Uttal och stavning kan variera, men ordet ladisdignå betyder vårtrötthet. Botemedlet är att samla in flera sorters nyuppkommet grönt, koka soppa och äta den.
Måndag 6 Ápril Stainplukkardagen Stainplukkardagen kan ägnas åt fossiler som bildades för fyrahundra miljoner år sedan, men man kan också plocka sten som behöver tas bort från åkern eller trädgårdslandet.
Teisdag 7 Ápril Eidsmäkkars dag Id är en god fisk om den fångas på hösten eller våren innan den har lekt i åar och bäckar. Eidsmäkkar blir det om man mal idfiléer med alla småben kvar, blandar med malet fläsk, ägg, ströbröd och kryddor, samt formar flata bullar som man steker.
Onsdag 8 Ápril Dymlingg-onsdagen Dymlingg är en träplugg, men dymlingg-onsdagen har säkert ingenting med snickeri att göra, utan ordet kommer nog av svenskans namn på onsdagen i dymmelveckan, dymmelonsdagen.
Torsdag 9 Ápril Askkällinggars dag Askkällingg är detsamma som påskkärring, och den här dagen kan man få se hundra- eller rentav tusentals av dem. Om man är på rätt ställe, vill säga.
Fredag 10 Ápril Langghalus dag Sädesärlans gutamålsnamn, langghalu, passar bättre till fågeln än det svenska namnet gör, för den äter ju inte säd utan insekter och småkryp. Men den långa stjärten finns där, som langghalu betyder.
Laudag 11 Ápril Pask laudagen Pask laudagen betyder påsklördagen eller påskafton. Med tiden har många a-ljud i svenskan blivit till å, men i mail-adresser och i gutamål finns de kvar. Där har ord som a, fa, ga, gra, na, pa, sla och sta ingen ring över a.
Sundag 12 Ápril Fyst dagen paskar Det gamla namnet på påskdagen är fyst dagen paskar, första dagen påsk, men det finns ingen som säger så nu för tiden.
Måndag 13 Ápril Gait-u-gjåndagen Gaite kommer av get, alltså vara som en get. Gait-u- gjån sägs väl oftast om halvstora barn som rasar, fnittrar och flamsar.
Teisdag 14 Ápril Kåisus dag Kåisu är ett smeknamn på en tacka. Det är också ett lockrop till hela skocken:”Kåis, kåis, kåisu, kåisar, kum”! Det fungerar nog, om man skramlar med ett mjölspann samtidigt.
Onsdag 15 Ápril Ears dag A e betyder en vuxen tacka. Som ung kallades den gimbar. Många ear får sina ungar, åinar, i april.
Torsdag 16 Ápril Lambunggars dag Det finns inga får på Gotland, inte ens på Fårö. Det finns däremot gott om lamb, och lambi, fåren, får lambunggar.
Fredag 17 Ápril Lambgiftis dag Gift kommer av giva. Lambgift är ett hus ute på betesmarkerna, där man ger lammen extra foder under den kalla årstiden och där de kan komma under tak. Lambgiftar är ibland försedda med agtak och kan se ut som stengrundshus från järnåldern.
Laudag 18 Ápril Graipis dag Graip var en tidig gotlänning i Gutasagan och längre fram en gotlandsfärja. Den graipi, grävgrepen, som menas här är ett effektivt redskap i trädgårdsland och rabatter. Göislgraipar och pärgraipar finns det också.
Sundag 19 Ápril Veitrotis dag En nära släkting till vete, med ätliga rötter, är veitroti, kvickroten eller vitroten. Den är beundransvärt uthållig och svår att få upp. Grisar brukar klara det bäst.
Måndag 20 Ápril Saninggdagen Saningg betyder sådd. Saninggi sker oftast på våren, utom för höstsäd. Det viktigaste för att lyckas med sådden är att det finns myr, lagom fuktighet i jorden.
Teisdag 21 Ápril Kånnstukkens dag Kånnstukk, kornstock, är en vält av gammal modell. Den användes efter sådd för att trycka till jorden över utsädet och förhindra att fleisar, lerflis, ställde sig på högkant i åkern.
Onsdag 22 Ápril Staingylpens dag En staingylp eller staingölp är en stenskvätta. Den trivs bra i öppna landskap med stainvastar att bygga bo i. Gyllp eller gölp kommer av att den rör huvudet som om den mådde illa och skulle kräkas.
Torsdag 23 Ápril All böikars dag Världsbokdagen kan kallas all böikars dag på gutamål. Gutamålsgillet vill ha fler böcker skrivna på gutamål, men till gillets skrivartävling räcker det med att skriva och lämna in några väl valda rader.
Fredag 24 Ápril Tåilus dag Tåilu betyder spillkråkan, den största hackspetten som finns här. Det är imponerande fåglar som hörs långt och flyger snabbt och energiskt med sin kantiga kropp och närmast hammarliknande huvud.
Laudag 25 Ápril Pärsättningsdagen En av vårens viktigaste dagar är pärsättningsdagen, när potatisen skall i jorden. När den är väl nedmyllad kan man andas ut ett tag, tills groddarna har kommit upp ur jorden och man börjar oroa sig för sena nattfroster.
Sundag 26 Ápril Nättldagen Både brännässlan och det ettåriga ogräset etternässlan kallas brännättl på gutamål, eller bara nättlar. Det är inte bara nässelfjärilar och påfågelöga som har glädje av nässlor, för nässelsoppa uppskattas av många.
Måndag 27 Ápril Ryddninggdagen Ti rydde är att hugga bort träd eller oftast buskar som står på fel plats, eller att rensa bort bråte. Ryd, red, röd eller rödja i slutet av ortsnamn på fastlandet har samma ursprung.
Teisdag 28 Ápril Fagningsblåmdagen När fagningsblåmmar, vitsipporna, snabbt växer upp från sin jordstam och lyfter upp vissna löv är det dags ti fage ängge, att räfsa lövängen som de växer i.
Onsdag 29 Ápril Ängges dag Ett riktigt ängge är en artrik slåttermark som är lagom glest beväxt med träd och buskar. Det är mycket arbetskrävande och inte lönsamt men gott för själen.
Torsdag 30 Ápril Maieldns dag På gutamål säger man Maield, inte valborgsmässoeld. Maistangg sade man förr i stället för midsommarstång. Det är ju faktiskt mycket enklare att säga så.
Fredag 1 Mai Kaipkålns dag Kaip, skogslök, har blivit populär på Gotland som smaksättare i en vårlig soppa, kaipkål eller kaipsäupå. Om kaiptillgången inte är så stor kan man gärna blanda med annat grönt, som nässlor, kirskål och gräslök.
Laudag 2 Mai Klukkhynus dag När en höna vill ruva och få kycklingar går den och skrockar, är a klukkhynå som är klukksjauk. Det kan folk också vara, om de har något som de gärna vill tala om och söker ett tillfälle att få berätta det.
Sundag 3 Mai Gladränggis dag A gladrängg är en solvrå, där det är skönt att sitta ner ett tag, i lä för blåsten, och njuta av årstidens behag.
Måndag 4 Mai Sveinblåmdagen Om det bara hade funnits några få sveinblåmmar, maskrosor, på ett enda ställe på ön hade folk åkt lång väg för att få se och beundra solarna i gräset. Tänk så bra att det finns så många !
Teisdag 5 Mai Töininggdagen Töiningg betyder uppsättning av vilket stängsel som helst. Ti töine bandfast täunar eller bandtäunar är att sätta upp gärdsgård med bandar, styttstaurar u trodar, alltså vidjor och stödstörar av en och liggvirke av gran.
Onsdag 6 Mai Halsbandans dag Gotlands landskapsfågel halsbandsflugsnapparen saknade länge ett gutamålsnamn, fast han brydde sig kanske inte om det. Men nu har namnet halsbandan börjat användas, och det fortsätter vi gärna med.
Torsdag 7 Mai Pinnsveinsdagen En igelkott heter inte bara pinnsvein på gutamål, utan också pinngys eller pinngyså och pinnso. En pinngalt däremot brukar vara en snarstucken, lättretlig karl.
Fredag 8 Mai Gaukblåmmars dag Det finns flera sorters gaukblåmmar eller gökblåmmar, gullvivor, som är vildväxande, och trädgårdsprimula som ofta har brunröda blommor och finns kvar länge i gamla igenvuxna trädgårdar.
Laudag 9 Mai Gaukens dag Gauken heter numera oftast göken, som uttalas med hårt g. Alla vet hur han låter och att sommaren har kommit med honom.
Sundag 10 Mai Nautis dag Naut är ett samlingsnamn på alla nötkreatur, kor, tjurar, stutar, kvigor och kalvar. Dum sum naut är ett talesätt som är orättvist mot alla kloka gamla kor.
Måndag 11 Mai Kuddars dag Kuddar är ett smeknamn på kor, som kossor på svenska. Förut fanns det frukostflingor som hette fraskuddar, och då kunde gutamålstalande barn leka med korna i filtallriken.
Teisdag 12 Mai Kibbens dag Kibben är ett smeknamn på kalven. Ropar man på kibbar kommer kanske alla småkalvarna.
Onsdag 13 Mai Kalvdansdagen Kalvdans är en maträtt som görs av råmjölk, den första mjölken korna lämnar efter kalvningen. Råmjölk, kanske utblandad med vanlig mjölk, socker och kanel vispas ihop och gräddas i ugnen.
Torsdag 14 Mai Gaitlaukens dag Gaitlauk, nu oftast gaitlök kan vara sandlök eller backlök, som båda grönskar tidigt och är kornas favoritmat på våren. Eftersom mjölken lätt tar smak av löken ser man till att korna får annat att äta.
Fredag 15 Mai Kissmisns dag Kattens eller kattungens smeknamn är kissmisn eller bara misn. Annars brukar katter ofta få namn som syftar på utseendet, som Stubben med kort svans och Stråken som var smal som en stråke.
Laudag 16 Mai Flatäskus dag En liten flatbottnad roddbåt utan köl, en eka, kallas flatäskå eller flätå. Det är en bra båt vid långgrunda stränder men olämplig att ge sig ut på djupt vatten med.
Sundag 17 Mai Austarsjödagen Vattnet som omger oss, Austarsjöen, bör vi vara rädda om, och inte tro att allt som hamnar i Östersjön är försvunnet för alltid.
Måndag 18 Mai Airik me axi När Erik, Airik, har namnsdag skall säden gå i ax om det skall bli någon bulle till Sant Ole som är 29 juli. Om man odlar den gamla gotlandsrågen kan det nog lyckas.
Teisdag 19 Mai Märis dag Ett sto kallas mär eller håpå på gutamål. När stoet fölar säger man att märi fylar eller far en fylungge, och de flesta föl föds på våren eller försommaren.
Onsdag 20 Mai Tynnesdagen Tynne, tynnesbuskar är ett samlingsnamn på taggiga buskar av olika slag, och heter törne på svenska. De finns kvar på betesmarker på grund av sina taggar, och det är bara under blomningstiden som folk gillar dem.
Torsdag 21 Mai Glångninggis dag De singgar u glånggar u gror”skrev Gustaf Larsson om den vackraste tiden på året. Glånggar gör träd och buskar, säd och bärris, medan andra växter blommar.
Fredag 22 Mai Hokslis dag Hoksli, oxeln, är fin som nyutslagen, när man ser bladens silvergrå undersidor, och tål mycket blåst och torka. Om man skulle utse landskapsträd, kunde oxeln passa till Gotland.
Laudag 23 Mai All töisars dag All töisars dag, alla flickors dag, kunde infalla när som helst under året, men varför inte i maj, när sommaren är i antågande. För inte så länge sedan, åtminstone på en del av ön, hette flickorna peikar i stället för töisar.
Sundag 24 Mai Mai nidregn Om det regnar när månen är i nedan i maj månad, heter det mai nidregn, och lika djupt som det regnet tränger ner i jorden, lika djupt går torkan ner vid Bartmäss, som är den 24 augusti.
Måndag 25 Mai Leines dag Leine, linet, skall sås när körsbärsträden blommar. Det skall mycken kunskap till att odla och bereda lin till lingarn, men den kunskapen har också utvecklats under flera tusen år.
Teisdag 26 Mai Hallstövinggars dag En hallstövingg är en tonårspojke eller en halvvuxen tjurkalv. Varför det heter just så är inte så lätt att reda ut, men hall är halv, och stöv betyder damm.
Onsdag 27 Mai Böndagen När Beda och Blenda har namnsdag skall bönorna sättas, och därför infaller böndagen denna dag. Bönorna kan vara av flera slag, bondbönor som är de äldsta, bruna bönor som kallas gäulbönar på gutamål, vaxbönor och spräckliga bönor, spräklu bönar.
Torsdag 28 Mai Äutsläppningsdagen Den kan handla om interner från anstalt, kor på grönbete eller skolbarn på sommarlov. Äutsläppningsdagen är i alla fall en härlig dag.
Fredag 29 Mai Pingstnårdns dag Pingstnårdn är en kall och hård nordlig blåst eller rentav storm vid pingsttid, och det konstiga är att den är svår, från vilket håll den än kommer.
Laudag 30 Mai Pingst laudagen Pingst laudagen är det gamla namnet på pingstafton. Många har minnen av sin konfirmation eller av sitt bröllop på pingstafton, eller kanske bådadera.
Sundag 31 Mai Omors dag Mors dag får heta omors dag på gutamål. Omor betyder egentligen vår och hela hushållets mor, mor i huset, och inte bara barnens mor.
Måndag 1 Juni Russis dag Russ är ett gutamålsord för hästar av alla raser. Numera används det mest om vår urgamla, miljöanpassade ras här på ön, gotlandsrussen. De kallades förr ibland för skogsbaggar.
Teisdag 2 Juni Apaldus dag Apald är vildväxande äppelträd, som oftast har kommit från planterade äppelträd genom fåglar eller människor. Apald kan ha små sura frukter, men de kan också vara de godaste som du smakat. Och äppelblom är vackert.
Onsdag 3 Juni Summarkållus dag En sommarklänning, summarkållå, i tunt fladdrande tyg är skönt i sommarhettan. Men förr klädde man sig mera efter almanackan än efter vädret, och det kunde nog vara kallt att cykla till pingstbasar i sommarklänning.
Torsdag 4 Juni Kippskoars dag På sommaren när man går barfota i skorna, utan strumpor, kan man säga att man går med bär bain ei skoar, eller att man gar me kippskoar. Kippstyvlar blir det om man inte har strumpor i stövlarna.
Fredag 5 Juni Svaipens dag För länge sedan uppfann någon en svaip, en delad dörr där övre halvan kunde öppnas, så att man kunde stänga djuren ute eller inne och ändå få in dagsljus och frisk luft. Flugor och getingar kan också passera.
Laudag 6 Juni Päustdagen Päuste betyder att rasta, pusta ut, ta en vilopaus, och det kan man ju använda vår nyaste helgdag till. Rasterna har inte blivit fler, eftersom vi förlorade helgdagen annandag pingst.
Sundag 7 Juni Sörrénars dag Sörrén och syren låter nästan likadant. Den är omtyckt för att den är lättodlad och doftar gott när den blommar i skolavslutningstider. Vid övergivna boplatser är syrenbuskarna ofta det enda som finns kvar.
Måndag 8 Juni Lädaläppingens dag Lädaläppinggen är ett djur som liknas vid en lapp av läder, en läderlapp, och på svenska heter den fladdermus. Det finns flera arter här, och under de ljusa försommarkvällarna kan man spana efter dem.
Teisdag 9 Juni Tjärsmörningsdagen En varm sommardag är lämplig till tjärsmörningsdag, annars får man värma tjäran så den blir lagom i konsistensen. Förr när nästan allt var av trä, både hus, båtar och redskap, var det mycket som skulle tjäras.
Onsdag 10 Juni Soleldns dag Soleld är ett kort men uttrycksfullt gutamålsord som betyder första gradens brännskada av alltför mycket sol. Täckande kläder är det bästa och billigaste solskyddet.
Torsdag 11 Juni Libbarstukkens dag Libbarstukk, libbsticka, är en ståtlig kryddväxt som kan bli tre meter hög på god jord och tar stor plats i kryddgården. Bladen smakar buljong, och det räcker med ett blad till en soppa.
Fredag 12 Juni Hundvuffens dag Människans äldsta husdjur har åtminstone ett smeknam på gutamål, hundvuffen. Det motsvarar ungefär vovven och sägs nog mest till valparna. Mamman till valparna, tiken, kan kallas tävu.
Laudag 13 Juni Gullstäuus dag Gullstäuå betyder lekstuga, men det går bra att leka den leken även om man inte har någon stuga, bara man har något som kan föreställa bord och stolar och kökssaker. Kaffekoppar utan öra och spräckta tallrikar duger bra.
Sundag 14 Juni Leilgardns dag Leilgard kan översättas med lillgård, trädgård eller täppa. Den är inhägnad och mer eller mindre uppodlad, och här vill man inte ha djur eller fordon.
Måndag 15 Juni Kykkalyens dag En tupp som gal på gutamål heter hane och ropar inte kuckeliku utan kykkaly-a-ly eller kykkalyly och har ibland kallats för kykkalyen.
Teisdag 16 Juni Hynsunggars dag Hane, hynar u hynsunggar blir tupp, hönor och kycklingar på svenska. En kyckling som är stor nog att steka, den som tidigare kallades broiler, bör kallas ungghane.
Onsdag 17 Juni Tårkmakkens dag Tårkmakken är inget vanligt gutamålsord men det är intressant för att det finns olika uppgifter om vilket djur det rör sig om, trollslända eller ollonborre. Tårkmakken flyger i alla fall på sommaren och förebådar torka.
Torsdag 18 Juni Förlugningsdagen Den dag man förlovar sig heter förlugningsdagen. Förr fanns det en tradition att förlugningsdagen var vid kyndelsmäss, men numera förlovar man sig när som helst under året.
Fredag 19 Juni Missåmmasaftn Midsommarafton uttalas missåmmasaftn på gutamål. Om inte försommartorkan har varit för svår kan man plocka sju sorters vilda blommor att lägga under kudden eller sätta i vas.
Laudag 20 Juni Missåmmasdagen missåmmasdagens festbord står kanske en bukett med blå akarrosar, bevargras, gäul prästkragar, päukvaite, hundlök, veit prästkragar och säurblad. Det är blåklint, darrgräs, färgkulla, pukvete, hundkäx, prästkrage och ängssyra.
Sundag 21 Juni Staikstrikens dag Staikstriken är den låt som spelmännen spelar vid bröllop och andra stora kalas när huvudrätten, steken, bärs in och under vissa ceremonier bjuds gästerna.
Måndag 22 Juni Kokarmors dag I varje socken fanns det förr minst en kokarmor, och hon var en respekterad yrkeskvinna. Hon kunde konsten att baka många sorters bakverk och laga till kalas, vilket kunde ta en vecka eller mer.
Teisdag 23 Juni Bryllaupsdagen På den tiden när midsommarafton alltid inföll den 23 juni var det en populär dag för bröllop, bryllaup, som firades mer eller mindre storslaget.
Onsdag 24 Juni Sant Hans Sant Hans är egentligen Johannes Döparens dag. Flera röda och vita orkidéer har fått gutamålsnamn efter honom, raud u veit santhansnyklar. I Norge och Danmark kallas midsommardagen Sankt Hans dag.
Torsdag 25 Juni Slaninggdagen En slåttervall eller stråfoderareal skördas tidigt numera, men förr var första vardagen efter midsommar en lämplig slaninggdag.
Fredag 26 Juni Bruttbondns dag Bruttbonden har ett hedersuppdrag vid bröllop. Han är en mogen man som skall sitta närmast brudgummen vid festbordet och hålla tal till brudparet.
Laudag 27 Juni Bruttövarskus dag Bruttövarsku är bruttbondens kvinnliga partner. Hon skulle förr hjälpa till att klä bruden och passa upp henne på olika sätt. Hålla tal behöver hon dock inte.
Sundag 28 Juni Skaffardagen All serveringspersonal kan kallas skaffare. Vid stora kalas förr behövdes det många, både kvinnor och män, och det var vissa personer i socknarna som brukade anlitas.
Måndag 29 Juni Kärvaskaskus dag Kärvaskasku var en betydelsefull person vid kalas. Hon hjälpte kokarmor och skaffarna och såg till att det fanns rena kokkärl, glas, tallrikar och bestick. Tänk vad det hade underlättat med en diskmaskin !
Teisdag 30 Juni Skämvetus dag En regnskur som kommer just när man har planerat att ta hand om stråfoder, eller annan skörd som har torkat lagom, kan kallas skämvetå, om regnet hindrar dagens arbete och kvaliten på skörden blir sämre.
Onsdag 1 Juli Kakpusns dag Kakpusn är ett minne från ett stort kalas, en påse av papper eller plast fylld med fina bakverk, eller smulorna av dem, till glädje för barn som inte fått följa med. Somliga säger att seden med kakpåsar är bortlagd, och andra säger tvärtom.
Torsdag 2 Juli Fastlänninggars dag Folk från övriga Sverige är fastlänninggar, även om de kanske inte har insett det själva. De får en egen dag i början av juli, som kunde kallas för fastlänningarnas egen månad på Gotland.
Fredag 3 Juli Håistns dag Håistn är skördetiden, bärgningstiden för hö och säd. Under den tiden vill både semesterfirarna och bonden ha samma väder, soligt och uppehåll.
Laudag 4 Juli Köislingens dag När höskörden bedrevs med slåttermaskin, hästräfsa och högaffel fick höet stå kvar på åkern och eftertorka i små runda stackar som kallades köislinggar. En lång och smal, häckformad stack kallades kiauk.
Sundag 5 Juli Haimkumstdagen Så här års söker många gotlandsfödda upp sina rötter och kommer hit på semester. Då är det en bra idé att ordna en haimkumstdag, en hemkomstdag, för att få träffa sina gamla bekanta.
Måndag 6 Juli Raubärsdagen Med raubär menas oftast smultron. Rödbär var ett av de växtnamn som Linné antecknade under sin gotländska resa. En högt uppsatt person är på gutamål haugt pa strad, högt på strå. Tänk på smultron på ett grässtrå!
Teisdag 7 Juli Mavars dag Mavar, måsar, ser man sällan en och en, utan de trivs i flock och hörs på långt håll när de kommer skrikande. Trutar, som påminner om mycket stora måsar, heter gjausar på gutamål.
Onsdag 8 Juli Tjelvars dag Tjelvar, som enligt Gutasagan var den första människan på Gotland bör naturligtvis ha en egen dag. Han fick tända en brasa direkt på stranden, men vi har säkert en egen grill som vi kan använda när vi firar Tjelvars dag.
Torsdag 9 Juli Pärkdagen Nu är det högsäsong för gutniska idrotter, och pärk är en av de största. Den spelas av två lag, med en speciell skinnklädd boll, och själva pärken är en ruta gjord av träribbor. Ordet pärk betyder också en fisksump, en trälåda i vatten, där man kan förvara levande fisk.
Fredag 10 Juli Varpus dag Den andra stora gutniska idrotten är varpa, och den har spritt sig också utanför Gotland. Man KASTAR varpå och inget annat, det är viktigt. Varpu kan vara en stor flat sten eller en gjuten metallvarpa.
Laudag 11 Juli Rövkroksdagen Två tävlande sparkar rövkrok, liggande på marken åt var sitt håll, och rövkrok är bara en av många, mer eller mindre skämtsamma tävlingar man kan roa sig med, som herre pa stangg, sparke bleistre och täm stäut.
Sundag 12 Juli Stanggspelsdagen Andra söndagen i juli har det under lång tid varit en högtidsdag för gutnisk idrott, och därmed också en märkesdag i almanackan. På andra håll räknar man före och efter älgjakten, här är det Stanggspeli som räknas.
Måndag 13 Juli Såidesdagen Såide är en tjärdal där man bränner tjära av rensade tallstubbar, faitvidsstumblar. Såide tänds gärna en måndag så man har veckan framför sig att passa den.
Teisdag 14 Juli Naikars dag På gutamål har naikar ett helt eget namn, men på svenska heter de backsmultron. Naikar är en egen art, som är olik smultron. Bären smakar annorlunda och behåller foderbladen, fluse, när man plockar dem.
Onsdag 15 Juli Skyrdagen Skyr är syrad mjölk eller filbunke, framställd på gammalt sätt, och skyr lär den också heta på Island, fast den kanske inte smakar likadant. Här smaksatte man skyr med socker, kanel och ingefära.
Torsdag 16 Juli Skyrstrittns dag En dag för de obetydligaste små får sitt namn efter skyrstrittn eller skyrstrittu, som heter spottstrit på svenska. Skyr syftar på skummet som den kan bilda på ett grässtrå, och stritte på att den kan hoppa långt.
Fredag 17 Juli Stikkelsbärsdagen Det är bara på svenska som man talar om krusbär. På gutamål liksom på danska och norska heter det stikkelsbär eller något liknande, och det namnet passar bra till en buske som har gott om stickande taggar.
Laudag 18 Juli Sletatinggdagen Slåtter i ett änge, där många hjälps åt, och samtidigt en fest där alla som är med bjuds på mat och dryck, är det som i våra dagar kallas för sletatingg.
Sundag 19 Juli All källinggars dag Källinggviku, käringveckan, inleds med denna dag som tillägnas all källinggar, med och utan namnsdag i veckan. Kom ihåg att på gutamål är det fint att vara källingg !
Måndag 20 Juli Gutamålsgildes dag Gutamålsgillet firar sin årsdag den 20 juli, eftersom det det var denna dag år 1945 som gillet bildades av tio personer, som ville göra något för det gamla språket. Det har gjorts mycket under åren som gått sen dess.
Teisdag 21 Juli Skärninggdagen Med skärningg menas egentligen att skörda säd med skära, som man började med på stenåldern. Det är konstigt att ordet har levt kvar så länge efter det att man började skörda på ett nytt sätt, genom att meja med lie!
Onsdag 22 Juli Gotlandsrygens dag Gotlandsrygen, en traditionell rågsort, får representera alla gamla sorter av odlade växter, vilka är värda att bevara för att de har anpassats till klimat och miljö.
Torsdag 23 Juli Råitus dag Råitu, rötmånaden, börjar vid den här tiden, och vädret är ofta varmt och fuktigt. Maten blir fort dålig i värmen, om man inte kyler ner den snabbt och förvarar i frys, kylskåp eller kylväska.
Fredag 24 Juli Rauripsis dag Raurips är röda vinbär, som man kan njuta av nu, om inte trastarna har hunnit före. Ett enkelt sätt att ta vara på bären är att passera dem, råa, inte övermogna, och hetta upp moset med socker till en sylt eller gelé.
Laudag 25 Juli Sant Jakup En av märkesdagarna under året är Sant Jakup. Det fanns två apostlar som hette Jakob, och den som är mest känd brukar avbildas med hatt och pilgrimsstav. Rone kyrka, Langg Jakå, har fått namn av Sant Jakup.
Sundag 26 Juli Vågdagen Vågdagen syftar inte på sjögång och inte på vägning, utan är en tävling i gutniska idrotter, där ett lag, kanske ungdomarna i en socken, utmanade några andra. Det hörde till att man satsade någonting, som man sedan kämpade om.
Måndag 27 Juli Sjau såvardagen Sjau såvare var enligt en legend sju kristna bröder, som flydde till en grotta, lade sig att sova och vaknade först många år senare. Traditionen säger att om det regnar sju sovare kommer det att regna under sju veckor framöver.
Teisdag 28 Juli Torsbukkars dag Får man se torsbukkar, åskmoln, norrut på himlen så här års är det ingen risk för åska, för nård torn kummar int upp förrn ettar Sant Ole. Men om det otroligt nog ändå skulle hända, blir det tidernas oväder.
Onsdag 29 Juli Sant Ole Sant Ole var en av de viktigaste märkesdagarna förr, för då ändrade sig vädret och blev annorlunda. Sant Ole var också den som skulle komma med bullen om Erik, 18 maj, gav axen.
Torsdag 30 Juli Krykkus dag Krykkar, tvestjärtar, är något som vi får dras med på sommaren. De gör skada genom att äta på bladen av en del växter, men det sämsta med krykkar är att de kryper in där man inte vill ha dem, som i postlådor, sallatshuvuden och dörrspringor.
Fredag 31 Juli Baingylsdagen Baingyl är inte mycket att ha till mat, för det är en ytterst liten fisksort, en spigg. Men den är en riktig överlevare som klarar sig i både salt och sött vatten, ända upp i små vattenfyllda diken.
Laudag 1 Agusti Sant Per Sant Per är märkesdag efter aposteln Petrus, som fick hand om himmelrikets nycklar, och orkidén Sant Pers nyklar har fått namn efter dem.
Sundag 2 Agusti Millumteidsdagen Barn och ungdomar har svårt att tänka sig en tid när det varken fanns mobiler eller medeltidsveckan, eftersom den har funnits sedan 1980-talet. På gutamål kan kanske medeltiden kallas millumteidn.
Måndag 3 Agusti Tors-hitns dag En dag med tryckande värme och åskluft, tors-hite, är det ofta så här års. Och inte blir det svalare av att man är klädd i kjortel, yllemantel och hätta med axelkrage.
Teisdag 4 Agusti Torspjäskus dag Torspjäsku är en varelse i folktron. Hon söker sig dit där åskan slår ner, så därför är folk angelägna om att hålla henne borta från hus och hem, och bästa skyddet är föremål av järn och stål, som liar och saxar.
Onsdag 5 Agusti Svaitne dagen Alla blir svettiga, svaitne, i den fuktiga, pressande hettan som kan vara nu i rötmånaden. På gutamål blir en kal svaitn, a källingg svaiti. På svenska gör man ingen skillnad i det fallet, för båda blir svettiga.
Torsdag 6 Agusti Buttus dag A buttå är en piggvar, en mycket knottrig sorts flundra, som kan bli stor som en medeltidssköld. Den har kommit till heders på senare år och blivit delikatess och landskapsfisk.
Fredag 7 Agusti Tjåkkskörtars dag Tjåkkskörtar låter som medeltida klädesplagg, men det är en gammal maträtt, som också kallas pannkaksflundrar. Små, magra flundror paneras genom att doppas i en tjock pannkakssmet, och sedan steks de.
Laudag 8 Agusti Flugmaurars dag En varm dag som gjord för att ge sig ut och svärma. Så tycker i alla fall en del myrdrottningar, som flyger iväg från sin stack, följda av en hel flock hannar. Sådana bevingade myror kallas flugmaurar på gutamål.
Sundag 9 Agusti Blåbärskas-dagen Blåbärskas är nyplockade blåbär med socker och mjölk. Har man tillgång till kylskåpskall fil smakar det nästan ännu godare.
Måndag 10 Agusti Sant Las Sant Las, eller Larsmäss, är en märkesdag efter helgonet Laurentius. Enligt folktron var det särskilt bra att så råg vid Larsmäss.
Teisdag 11 Agusti Agdagen Växtnamnet ag finns nämnt redan i Gutalagen, då agen sedan mycket länge skördades i agmyrar och användes till taktäckning. Ag är bättre än halm till tak, eftersom den inte brinner så lätt.
Onsdag 12 Agusti Täkkatinggdagen Täkkatingg är ett stort företag, som fordrar en kunnig arbetsledare, mycket folk som kan jobba, mycket mat och dryck, och fler lass ag än man tror skall gå åt till det tak som skall täckas.
Torsdag 13 Agusti Pussludns dag En pusslude är en luden fjärilslarv. Barn som hittar pussludar brukar tycka att de är spännande, men de bör inte få röra vid dem, eftersom flera arter har nässelhår som orsakar klåda.
Fredag 14 Agusti Fjädavallns dag Fjädavall eller fjädarvall är ett gammalt ord för fjäril, men numera hör man det sällan. Om man vill locka fjärilar till sin trädgård bör man plantera kryddörter och andra aromatiska växter.
Laudag 15 Agusti Sokendagen På Gotland har man aldrig bott i gemensamma byar utan på egna gårdar, inom ett avgränsat område, en socken, och det begreppet lever kvar här. Så här års kan man gärna ordna en sokendag för alla sokenboar.
Sundag 16 Agusti Löisarestanggis dag Långt innan det fanns riktiga fyrar tände man löisarestänggar vid fiskebodarna för att folk skulle hitta i land. Man fiskade ofta under den mörka delen av dygnet, och lysstängerna räddade nog många liv.
Måndag 17 Agusti Äutsoknesdagen Äutsoknes fålk, folk från andra socknar, kan faktiskt också vara trevliga att träffa. Nu för tiden är man modigare och vågar passera sockengränsen mer än förr.
Teisdag 18 Agusti Förkeldagen Somliga år finns det nästan ingenting. Andra år blir det mycket av allt, bär, frukt och svamp. Och när korgar, spann och påsar är fulla tar man resten i sitt förkläde, ei förkle. Då är det ett riktigt förkelår.
Onsdag 19 Agusti Solsikkars dag Ringblommor heter solsikkar på gutamål. De lyser upp under sommaren och långt in på hösten med sina gula och orange färger. Och ändå anses de inte som särskilt fina blommor, men de kanske är för lätta att odla.
Torsdag 20 Agusti Sjökalvens dag På eftersommaren en del år kommer det massor av sjökalv, och då flyr strömmingen och badgästerna. Sjökalv eller sjokalv, som man sade förr, heter öronmaneter på svenska.
Fredag 21 Agusti Körkmakkens dag Körkmakken har fått äran att bli landskapsinsekt på Gotland, men så har den också ett fint namn på svenska, riddarskinnbagge.
Laudag 22 Agusti Sedmoens dag När säden är tröskad och ligger i en hög på golvet i ladan eller magasinet kallas högen för en moe, eller en sedmoe. Det är skönt när den är under tak.
Sundag 23 Agusti Salmbärsdagen Blåhallon heter salmbär på gutamål, och det ordet kommer säkert att leva vidare på grund av sylten, som många anser att man måste ha till saffranspannkaka. Prova gärna med några andra sylter.
Måndag 24 Agusti Bartmässdagen Bartmäss har fått sitt namn efter aposteln Bartolomeus. På den dagen skall man inte så någon gröda, för då kommer den att bli full av ogräs.
Teisdag 25 Agusti Veit håpus dag Veit håpu, vita stoet, är lättast att få syn på under sensommarkvällarna nere på någon myr eller i fuktiga ängen. Vet man inte att det är veit håpu, så tror man att det är dimma som ser ut att röra sig.
Onsdag 26 Agusti Graundagen Graun heter ljung på svenska. Där ljungen växer i stora bestånd, graunbakkar, bildas det en speciell torvjord, som kallas rukkbakke eller bara rukkå, och den är bra att blanda i krukväxtjord.
Torsdag 27 Agusti Meirus dag Meirå, våtarv, är ett mycket försåtligt ogräs som bildar mjuka, gröna mattor med små runda blad. Meiru ser oskyldig ut, men om jordmånen är bra och sommaren är regnig kan den kväva ganska stora plantor.
Fredag 28 Agusti Vävaldns dag Vävald, åkervinda, har djupa rötter som brister när man försöker dra upp den. En intressant tanke är att det kanske bara finns en enda vävald i hela trädgården, och att den sänder upp sina skott överallt.
Laudag 29 Agusti Taraldns dag Tarald heter smällglim på svenska, och det som kan smälla är det uppblåsta blomfodret. Det är kanske därför som mycket geisk, vidskepelse, är knutet till tarald.
Sundag 30 Agusti Sjåldardagen Sista söndagen i augusti brukar gutamålsgillet ha sommarmöte. När folk, som har mycket att prata om, träffas och har trevligt, blir det sjåldar, som betyder att man sorlar och stimmar.
Måndag 31 Agusti Daue fålks dag Dau är döv eller hörselskadad. På daue fålks dag, och andra dagar med, skulle man önska att alla försökte tala högt och tydligt. De borde inte pladdra på så fort, och inte vända sig bort medan de pratar.
Teisdag 1 Septembar Solhyllus dag Dagarna blir allt kortare och solen står allt lägre, och det är då, som man lätt blir bländad. Har man ingen keps eller solskärm kan man skugga över ögonen med handen, och då gör eller sätter man solhyllå.
Onsdag 2 Septembar Ovädargallns dag En ovädargalle är en vädersol, ett halofenomen på himlen. Det kan synas en eller flera extra solar eller ringar, vita eller flerfärgade, och förr trodde man att sådant bådade oväder eller något ännu värre.
Torsdag 3 Septembar Skårvmakkens dag För dem som arbetar tyst och flitigt i skymundan och inte vill fram i ljuset firas skårvmakkens, gråsuggans, dag. Skårvmakken är en av småkrypen som förädlar multnande växtdelar till odlingsjord.
Fredag 4 Septembar Kytlause dagen Så här års är det bra tillgång på goda grönsaker och rotfrukter. Varför inte prova en helt vegetarisk dag, sedan vill du kanske ha en i veckan. Kytlaus, utan kött, var man förr inte frivilligt utan av nödtvång.
Laudag 5 Septembar Kroksnodns dag Tänk vad livet skulle bli tråkigt om man alltid tog den närmaste och rakaste vägen till sitt mål. Vem vet vad som döljer sig vid den lilla omvägen, kroksnodn? Det kan vara vackra vyer, fina människor eller årets fynd.
Sundag 6 Septembar Laupardagen Sensommaren är en skön tid för långpromenader. Laupe betyder fotvandra, gå till fots och inget annat. Annars säger man ga, gå. Klukku gar, bussn gar u de gar bra, klockan går, bussen går och det går bra.
Måndag 7 Septembar Tåskbåddns dag Kokta tåskbåddar, torskhuvuden, serveras det sällan nu för tiden. Förr kunde det också förekomma kruppbåddar, en lyxigare variant fyllda med en sorts klimp. Det är ingen komplimang att kallas tåskbådd.
Teisdag 8 Septembar Böiraisus dag Visby är den enda staden som kallas böin. A raiså ti böin, en resa till stan, kunde förr vara en strapatsrik färd på dåliga vägar, och det fanns rövare pa böihaidi, skogsområdet omkring staden.
Onsdag 9 Septembar Aikis dag Det är många som har glädje av aiki, eken, inte bara sparbankerna som har den som sin symbol. Tänk på parkettläggare, möbelsnickare, sprittillverkare, ekorrar, nötskrikor, ekoxar och ollonsvin.
Torsdag 10 Septembar Råinis dag Råin, rönn är femininum, som träden brukar vara på gutamål. Rönnar växer inte alltid på marken, utan kan slå rot i andra träd. Sådana flygrönnar är eftertraktade till geisk, vidskepelse.
Fredag 11 Septembar Skärus dag Skäru, skatan, stannar kvar här hela året, men skärus dag kan passa på hösten, för att den gör sig bra då med sin svart-vita fjäderdräkt mot grannt färgade höstlöv, rönnbär och nypon.
Laudag 12 Septembar Kålbåddns dag Kålbåddn, kålhuvudet, får representera alla olika kålsorter som har utvecklats sedan man började odla dem för länge sedan. Kålfjärilar och andra skadedjur försvårar odlingen. Kålrabbin brukar dock klara sig.
Sundag 13 Septembar Nytplukkardagen Allemansrätten är en fin svensk tradition, som ger en rätt att plocka bär, svamp och blommor på annans mark. Plukk nytar, plocka nötter, på hasselbuskar får man inte göra, om man inte har egna buskar förstås.
Måndag 14 Septembar Raukens dag Raukens dag får inleda en vecka med ord på fårömål, eftersom de största raukfälten finns där. Det är havet som har skulpterat raukarna genom att nöta bort allt utom den hårdaste kalkstenen från urgamla korallrev.
Teisdag 15 Septembar Prånsens dag Pråns är ett kort och bra ord som bara finns i fårömålet. En självgod pösmunk, en goddagspilt och festprisse som bara sitter och jäser, kan det översättas med.
Onsdag 16 Septembar Kajsa-Stinas dag Kajsa-Stina hette Katarina Kristina Häglund. Hon blev tidigt änka och skötte sedan ensam överfarten till Fårö i 25 år genom att segla eller ro med folk i sin fjelabat. Långt senare blev en fära, färja uppkallad efter henne.
Torsdag 17 Septembar Bodillas dag En annan av livlinorna över sundet har fått heta Bodilla, uppkallad efter Bodilla Kristina Jakobsdotter som var född 1765. Hon kallades Båta-Bol, var stor och stark och fiskade med egen båt vid Helgumannen, och sedan seglade hon ibland ensam till stan för att sälja sin fisk.
Fredag 18 Septembar Käutens dag Käutaveisa, käutatavlorna i kyrkan och alla gamla historier om käutajakt tyder på att käuten, sälen, var en viktig del av fåröbornas kultur och ekonomi förr.
Laudag 19 Septembar Lingåndagen Fårö fylls av fastlänningar på sommaren, men på sensommaren kommer en annan typ av besökare. Det är spannförsedda gotlänningar som spanar efter röda bär, lingån, under tallarna. Lindbär kunde bären kallas förr i tiden, åtminstone på en del av Gotland.
Sundag 20 Septembar Fårenate Fårenate, Fårönatta, är ett arrangemang som kommit till och blivit uppskattat på senare år. Också på dagtid är ön en plats att längta till under den här årstiden, om man sätter värde på fina färgnyanser, fria ytor och frisk luft.
Måndag 21 Septembar Jårdpärars dag Jårdpärar, potatis, är ett gutamålsord som inte är så gammalt som många andra, eftersom man bara har odlat potatis här i ett par tre hundra år. Pärar jär halv föidu, potatisen är hälften av maten, är ett talesätt.
Teisdag 22 Septembar Haustjamninggi Dag u nat jär likk si langge när vörr har hinne ti haustjamninggi, vilket betyder att dag och natt är lika långa, när vi har hunnit till höstdagjämningen.
Onsdag 23 Septembar Mummen u måffen Låt mummen u måffen, mormor och morfar, berätta om sitt barndomshem och sin uppväxt. Om de pratar gutamål, kan du passa på att lära dig några ord som kanske inte används så ofta nu för tiden.
Torsdag 24 Septembar Laigfålkis dag Laigfålk är inte anställda, utan lejda för ett visst arbete, med en viss lön, dagspenningg. Numera räknar man hellre med timpenning. Då verkar inte kostnaden vara så hög.
Fredag 25 Septembar Matskutes dag Matskute är matsäcken, eller matlådan. Om man tar för vana att beräkna en eller två extra portioner när man ändå lagar mat, och sedan inte slänger något utan fryser in resten direkt i en matlåda, är luncherna räddade.
Laudag 26 Septembar Smörrbrödagen Smörrbrö låter nästan som danska, men det är ett gutamålsord för smörgås. Har man rikligt med pålägg, som danska smörrebröd, duger de bra till en måltid, och de kan ju också kompletteras med en varm soppa.
Sundag 27 Septembar Rindis dag Murgröna heter rind på gutamål. Om det står rindi är det bestämd form, murgrönan. Den blommar sent, fram på hösten, och de blombärande skotten har inte flikiga blad. Rindi är Gotlands landskapsblomma.
Måndag 28 Septembar Haimårkars dag Det blir förr eller senare nödvändigt med en huslig dag, när man måste ägna sig åt haimårkar, göromål i hemmet, som att tvätta gardiner, frosta av frysen, byta sängkläder, plantera om krukväxter och allt det andra.
Teisdag 29 Septembar Mikéli Mikéli är den helige Mikaels dag, som förr hölls i större helgd, men ännu är en märkesdag att räkna med. Då har hösten kommit, skörden bör vara bärgad och husdjuren bör vara inne, åtminstone på nätterna.
Onsdag 30 Septembar Flainbåddns dag Flainbådd eller flainskalle betyder flintskalle, som är ett tydligt tecken på en mogen man, och den är nog mera populär bland kvinnor än bland männen själva. En nyare beteckning är framgångsfrisyr.
Torsdag 1 Åktobar Fålkforars dag Fålkforar betyder skick och sed, vett och etikett.. Man kan säga, att fålkforar fordrar ja int av di, men häut skatt du vite. Då menar man, att du behöver inte kunna uppföra dig väl, men du skall veta hut.
Fredag 2 Åktobar Lynis dag A lyn är en lönn, och den har sin vackraste tid nu på hösten. På svenska kan man rimma på lönn och rönn, men det går inte på gutamål, lyn u råin. Varför heter det förresten så och inte tvärtom, låin u ryn?
Laudag 3 Åktobar Fletne bullns dag Det är inte nödvändigt att äta så mycket bullar, men att kunna baka fletne, flätade, bullar är mycket viktigt. Den konsten är ett kulturarv som bör läras ut och föras vidare till barn och barnbarn, och inte bara flickorna.
Sundag 4 Åktobar Stråibullns dag En stråibulle är en bulle av vanlig vetedeg, fylld med någon god blandning som smakar kanel, mandel, vanilj eller kardemumma. Sedan penslas den ovanpå med ägg och beströs med pärlsocker eller mandelspån.
Måndag 5 Åktobar Smabansdagen Smaban betyder småbarn. Sma ban – sma bikymmar, stäur ban – stäur bikymmar, är ett talesätt. Småbarnstiden verkar kort när man tänker på den i efterhand, men då kan dagarna och nätterna vara nog så långa och jobbiga.
Teisdag 6 Åktobar Närveldagen Närvel är ett bra gutamålsord som gärna kunde tas upp i svenskan, och det betyder vred av trä som man vrider för att stänga en dörr. En närvel skall vara lagum gladar, inte gå för trögt och inte glappa för mycket.
Onsdag 7 Åktobar Stortårgdagen Alla marknader runt om på Gotland representeras här av stortårgdagen. En dag då man träffar dem som man kanske inte har sett sedan fjolårets torgdag, och ser man dem inte beror det på att det är för mycket folk.
Torsdag 8 Åktobar All skryndars dag A skryndå kan ha minst två betydelser, en liten släde, och en gammal kärring. Av dessa två är det gummorna som behöver en speciell dag med något extra, men hur dagen skall firas bör de bestämma själva.
Fredag 9 Åktobar Hyggelsedagen Hyggelse har samma betydelse som hugsvalelse och hugnad. Vi känner säkert någon som skulle behöva tröst och stöd, och några uppmuntrande ord då och då kan vi försöka med.
Laudag 10 Åktobar Haustreike dagen På hösten är det lätt att känna sig rik, haustreik, när man har samlat i ladorna och har fullt i skafferiet, jordkällaren och frysen. Nu gäller det bara att hushålla så du inte blir ladisfatti, fattig då det är vår.
Sundag 11 Åktobar Golunus dag Golunå är gott humör, gott lynne, och det passar verkligen en sådan här dag. Om vi tänker efter inser vi att vi har mycket att vara tacksamma för.
Måndag 12 Åktobar Maltbunkens dag Tillverka bra malt, mälta, fordrar kunnighet och mycket passning. Först skall säden blötas lagom länge, rinna av och läggas på ett golv till en maltbunke, en stor och vid hög, täckas över och ligga tills säden gror.
Teisdag 13 Åktobar Kölnedagen När maltsäden är färdiggrodd skall den torkas, och det gör man oftast i a kölnå, en torkanläggning på loftet över ett brygghus. Där nere eldar man i en eldstad och låter röken gå upp i kölnegaltn på botten av kölnu.
Onsdag 14 Åktobar Skrillinggars dag Skrillinggar är avrens, sådant som man plockar bort när man skrillar, rensar, frön, bär, ärter och bönor eller vad man nu har att ta vara på.
Torsdag 15 Åktobar Avraskars dag Avraskar är matavfall. Det kan vara bananskal, fiskben, kaffesump, potatisskal och äppelskruttar, som heter äppelradar på gutamål, och mycket annat. Mat som är användbar får naturligtvis inte hamna bland avraskar.
Fredag 16 Åktobar Makkjetus dag Kompostering är en skön konst, och makkjetå är ett nytt gutamålsord för kompost. Man behöver bara lägga dit skrillingar, avraskar, sågspån, blast och gräs, och sedan gör makkar och andra småkryp hela jobbet.
Laudag 17 Åktobar Piggåttars dag Små päron skärs i klyftor och torkas, och sen byter de namn till piggåttar. Äppelgåttar görs på samma sätt, och båda duger bra till fruktsoppa eller kräm.
Sundag 18 Åktobar Stainkörkars dag Här handlar det inte om kyrkor byggda av sten, utan om äpplen av den mycket omtyckta gotländska sorten Stainkörkar, som härstammar från socknen Stenkyrka.
Måndag 19 Åktobar Blikus dag Mer än vanligt vackert och milt väder en måndag kallas mandes blikå, och det bådar inte alls gott för resten av veckan. Ta fram kläder som passar för dåligt väder.
Teisdag 20 Åktobar Dusku dagen En dag då man väntar länge på att det skall ljusna, ända tills man märker att det börjar mörkna. Dusku betyder dunkel, skum, mörk, otydlig. Det engelska ordet dusk betyder skymning.
Onsdag 21 Åktobar Druggeldagen Det drugglar, strittar och skvattlar hela dagen. Det är inte uppehållsväder utan småregnar av och till, men när dagen är slut fyller inte nederbörden upp så mycket i regnmätaren.
Torsdag 22 Åktobar Regnsydingens dag Om man hör regnet innan det har hunnit fram, först som en stilla susning och sedan allt starkare, är det regnsydingen man hör. Då är det bäst att skynda sig in under tak, för då kommer det en störtskur.
Fredag 23 Åktobar Skövregndagen Skövregn betyder hällregn. Det regnar så häftigt att det skövar yvar, rinner över, vattentunnorna under stuprören och rinner bort längs gångarna i trädgården.
Laudag 24 Åktobar Freidagviku En vecka varje år hade de anställda ledigt förr i tiden. Det var sista veckan i oktober som var freidagviku, och skulle de flytta och ta ett nytt jobb fick de göra det under samma vecka.
Sundag 25 Åktobar Kymbeldagen Kymbel är ett märke, vilket som helst, bara det kan fungera som markering, en bock i kanten på en bok, eller ett litet stenkummel som gränsmärke i skogen. Om det är en dag du alltid vill minnas kan du sätta ett märke i almanackan så har du en egen kymbeldag.
Måndag 26 Åktobar Fäi-Jakå-dagen Jakob Karlsson, Fie i Lau, har betytt så mycket för gutamålsforskningen att hans årsdag blir Fäi-Jakå- dagen. Han skrev över 200 långa brev på gutamål till Mathias Klintberg, som bland annat var språkforskare.
Teisdag 27 Åktobar All peikars dag Förr i tiden kallades alla flickor peikar på gutamål, men senare fick de heta töisar, och det var bara de anställda pigorna som var peikar, eller tjäned sum peikar.
Onsdag 28 Åktobar All dränggars dag Numera har ordet drängg på gutamål samma betydelse som det har på svenska, men tidigare kallades alla pojkar och ogifta karlar dränggar, också sönerna hemma i familjen. Nu heter de sårkar.
Torsdag 29 Åktobar Löidis dag Löidi är alla som skall lyda, löide. Det gäller både barn och tjänstefolk. Det är ju inte mer än rättvist att de får en dag om året då de får lite mer att säga till om, och själva bestämma om någonting.
Fredag 30 Åktobar Körrgardsdagen Före allhelgonahelgen hör det till att man åker till körrgardn, kykogården, för att smycka familjens gravar med något som tål höstkylan. På senare tid har det blivit en tradition att man tänder ljus eller lampor.
Laudag 31 Åktobar Ofålkis dag Ofålki betyder vårt folk, alla i familjen eller släkten. Det här är en dag att tänka på dem, och det gäller även alla våra anhöriga som vi minns men som nu är borta.
Sundag 1 Nåvembar Änkmännars dag Änkmännar betyder änklingar eller änkemän. De som blivit ensamma efter många års äktenskap har kanske ingen att prata med. Några ord om vardagliga saker när man råkar träffas kan vara det som behövs.
Måndag 2 Nåvembar Kyldnati Ibland blir det frost i september och ibland dröjer det till början av november innan den första frostnatten, kyldnati, kommer. Den har en förödande inverkan på dahlior, squash och andra värmeälskande växter.
Teisdag 3 Nåvembar Sleiars dag Sleiar, slånbär, blir godare efter en frostnatt, då den kärva smaken mildras. En natt i frysen har samma effekt, och sedan kan man tillverka saft eller likör med fin arom.
Onsdag 4 Nåvembar Häusfiskens dag Häusfisken är inte en speciell sorts fisk utan ett förråd av flera fisksorter, mest strömming, som räcker hela vintern till hushållet. Förr åt man ofta kokt salt strömming till mårgmat, frukost, så det gick åt mycket.
Torsdag 5 Nåvembar Tukdagen När novemberdimman tätnar och dagarna är korta och mörka, är det inte så lätt att se ljust på tillvaron. Dimma heter tukå eller tjåkkå på gutamål.
Fredag 6 Nåvembar Bakelsedagen Bakelser på gutamål är detsamma som kakor, oavsett storleken. Särskilt vissa delar av Gotland är kända för sina bakverk, och där har man satt en ära i att bjuda på minst sju, kanske upp till 15 sorters bakelser på kalas.
Laudag 7 Nåvembar Stjausyskus dag Mina barn och dina barn och våra barn kan vara syskon eller halvsyskon, syskå eller stjausyskå. Men egentligen är det väl inte så noga, bara man trivs ihop. Det är bara när det gäller arv som det blir lite mera komplicerat.
Sundag 8 Nåvembar Ofars dag Ofar betyder vår far eller far i huset. Det är inte säkert att han behöver någon ny slips, men det är ett lämpligt tillfälle för hans favorittårta idag.
Måndag 9 Nåvembar Lauräkningsdagen Ti räke lau betyder att räfsa löv, och då använder man a reivå, en räfsa. Det gör man inte bara på hösten utan också på våren, men då heter det att man fagar.
Teisdag 10 Nåvembar Sunkunus dag Sunkunu är sonhustrun, svärdottern. Kunå är ett gammalt, numera ovanligt ord för gift kvinna eller hustru. Kone heter det på danska.
Onsdag 11 Nåvembar Gasis dag Gasi, gassn u gasunggar är gässnar eller gässi på gutamål, och gåsen, gåskarlen och gässlingarna är gässen på svenska. Gasstaiki, gåssteken är som mest aktuell just nu.
Torsdag 12 Nåvembar Släkus dag Släkå är olika sorters tång och alger från havet. Den har bärgats vid stranden och sedan använts som gödsel på åkrarna, särskilt till potatisodling på magra grusjordar.
Fredag 13 Nåvembar Sjaudhånnes dag Om sjaudhånn hade varit ett blåsinstrument hade det haft en gnällig och jämrande ton, men det är en person som alltid beklagar sig, gnäller och tycker att det mesta är orättvist, och ingenting är riktigt bra.
Laudag 14 Nåvembar Murrättpannkaku Murrättpannkakå är en god traditionell höstlig maträtt. Man blandar ganska mycket finrivna morötter i en vanlig pannkakssmet, häller i långpanna, täcker med äppelklyftor och gräddar den i ugn.
Sundag 15 Nåvembar Rabbisdagen Rabbits är kaniner på engelska och rabbis är en eller flera vildkaniner på gutamål. De är införda till Gotland, blev alldeles för många och fick myxomatos. Nu är stammen inte så stor och nu äter man inte rabbisstek.
Måndag 16 Nåvembar Kastkäppens dag Om det är någon som behöver uppmuntras med en egen dag så är det kastkäppen. Det är han eller hon som alla hunsar med och tycker att de kan behandla hur som helst.
Teisdag 17 Nåvembar Ainestrysars dag Enen är fantastisk, för hela busken kan användas. Enris till rökning och drickbryggning, virket till bandtäunar, slöjd och stegpinnar, enbären som viltkrydda och enruskor, ainestrysar, som vägmarkering på vintern.
Onsdag 18 Nåvembar Kummendagen Kummin kallas kummen eller kummingg på gutamål, och det är en krydda som är nödvändig i gotländskt säurbrö. Kummin finns vild, men man bör vara säker på att man plockar frö av rätt växt, för det finns giftiga arter som påminner om kummin.
Torsdag 19 Nåvembar Säurbrödagen Säurbrö är bakat på grovt rågmjöl, som skållas i ett trätråg där det finns lite surdeg kvar. Degen slås och får jäsa till nästa dag, då man bakar ett bröd som blir mörkt, syrligt och smakrikt, om det lyckas.
Fredag 20 Nåvembar Ugnstrulles dag Ugnstrull är inget troll utan ett stort säurbrö som har en inbakad fyllning, oftast av fläsk, mer sällan av fisk. Man kan kalla ugnstrull för en stor pirog, och sådana maträtter är vanligare i Finland och Baltikum.
Laudag 21 Nåvembar Ofrämus dag Det här är en sådan dag då det man skulle göra helt enkelt inte blir av, utan det skjuts upp till i morgon. Ofrämå kan närmast översättas med oföretagsamhet.
Sundag 22 Nåvembar Skäumaugdes dag En dag för de skäumaugde, de som alltid har sett dåligt eller med åren kommit att se sämre. Det finns mycket att göra åt saken inom sjukvården, och man kan prova ut bra hjälpmedel för synen. Och belysningen behöver säkert förbättras.
Måndag 23 Nåvembar Trykknudis dag Trykk-nud är ett nyare, utmärkt gutamålsord som borde exporteras till fastlandet. Det är bra mycket lättare att säga trykknud än häftstift.
Teisdag 24 Nåvembar Tuksne fålks dag Tuksne fålk har råkat ut för en hel del här i livet. De är lite illa medfarna och har blivit modlösa och nedslagna så de behöver stöd av oss andra för att orka gå vidare.
Onsdag 25 Nåvembar Vintardalars dag Vintern kommer inte på allvar innan vintardalar jär fulle. De är vätar och andra sänkor i marken som brukar stå fyllda med vatten från senhöst till vår.
Torsdag 26 Nåvembar Rogråitns dag Rogråit betyder rov-gröt, numera rotmos, som inte kokas på rovor utan kålrötter, morötter och potatis. Det är god och nyttig höstmat med kokt kött eller korv.
Fredag 27 Nåvembar Döiveldagen Det är inte bra att gå och förarga sig i tysthet, särskilt över sådant som inte går att ändra på. Det är bättre att ta en dag till döiveldag och avreagera sig med ti döivle och säga ifrån högt och ljudligt. Sen får det vara bra.
Laudag 28 Nåvembar Spiksträmmingen Spiksträmmingg är saltad strömming som äts rå som sill. Om någon är kyndu, kräsen, säger man att han borde svälta i fjorton dagar och sen få börja försiktigt med lite spiksträmmingg.
Sundag 29 Nåvembar All tosinggars dag Tosinggar är lite tokiga och uppför sig inte alltid som man väntar sig av dem, och ibland blir det roligare för omgivningen tack vare tokarna. Kanske borde vi inte alltid vara så kloka och förnuftiga?
Måndag 30 Nåvembar Andas Anders kallas Andas på gutamål, och hans dag är en märkesdag, som skall visa vad det blir för väder i julhelgen. Det blir aldrig likadant som på Anders.
Teisdag 1 Disembar Haidis dag Haid är ett skogsområde, en utmark långt ifrån all bebyggelse. Skog som ligger närmare bygden kallas hagar och har varit stängslade och betade. Många bönder äger skog i andra socknar, langgt upp pa haidi.
Onsdag 2 Disembar Bysns dag Bysn är en varelse som kan visa sig i skogen, och han får ibland namn efter den. Han kan se ut som en liten grå gubbe, men han är farlig för han ställer till olyckor, gömmer saker och förvänder synen på folk så de går vilse.
Torsdag 3 Disembar Bassldagen Decemberdagarna är korta, och det finns mycket att bassle me, sysselsätta sig med, nu före jul. Bassl är sådant som är söligt och tar tid att göra.
Fredag 4 Disembar Eiktu fålks dag Eiktu är idog, flitig och arbetsam, och det behöver man vara i julstöket. Men börja gärna med att tänka efter vad du verkligen vill göra till jul, och vad som görs för att du tror att andra tycker att det måste vara så.
Laudag 5 Disembar All sårkars dag Pa all sårkars aigen dag bör pojkar i alla åldrar släppa fram leklynnet och ägna sig åt något som de gör bara för att det är roligt. Det är spännande för omgivningen att få se vad det blir.
Sundag 6 Disembar Oeinu fålks dag Det är svårt om man inte kan komma överens med varandra, att vara oainse, men kanske är det ännu värre att vara liknöjd, lat eller ovillig. Då är man oeinu, och ingenting blir av. Det kan väl räcka med denna dag?
Måndag 7 Disembar Jaulgreisns dag Jaulgreisar är grisar som slaktas till julmat. Det fanns också en sorts julbullar som kallades för jaulgreisar. De var nog inte lika överallt, men somliga var avlånga med degen lagd i spiral, och kallades annars herrar.
Teisdag 8 Disembar Märjamdagen Märjam eller merian, är mejram på svenska. Det är en viktig krydda i slakttider, eftersom man använder den i blodmat och i soppa. Har´n int märjam ei färsksäupu da smakar ha bärr diskvattn, sade en mejramförsäljare.
Onsdag 9 Disembar Pylsdagen Pyls är blodkorv, och hemlagad sådan är nog ytterst sällsynt numera. Den gjordes av blod, rågmjöl, mejram, andra kryddor och fettaugå, istertärningar. Utan fettaugå blir det blindpyls.
Torsdag 10 Disembar Kytsmäkkars dag Kyt är i det här fallet köttfärs, och smäkkar är det ljud som hörs när man plattar till dem. På svenska får de gärna kallas biffar och burgare, men på gutamål heter de smäkkar och ingenting annat.
Fredag 11 Disembar Nyttars dag För att kunna laga den maträtt som kallas nyttar behöver man grovt, helst hembakat surbröd, och istret från en gris. Det smälts och fettet silas ifrån. Resterna steks tillsammans med surbrödtärningar.
Laudag 12 Disembar Pipparkaksdagen Dagen före Lucia kan vara en lämplig pipparkaksdag. Det finns utmärkta pepparkakor att köpa, men somliga har egna figurer och vill dekorera dem, och andra vill ha doften av nybakta pepparkakor i huset.
Sundag 13 Disembar Glyggardagen Ti glygge är att göra glögg. Den värmer bra så här års, och det finns ett stort utbud av glögg numera för alla smaker, med eller utan alkohol.
Måndag 14 Disembar Drikkbryggninggi Ti brygg drikke, att brygga öl, är en hel vetenskap och det finns många åsikter och recept. Om det skall bli gott och hållbart drikke, som man mår bra av, är det noga med hygienen och att det får tid att jäsa färdigt.
Teisdag 15 Disembar Vidklauningsdagen Vidn skall sundar ti jaul, har man hört. Men det är inte julveden som skall klyvas när det är tal om vidklauningg i december, utan den ved som skall eldas upp under nästa säsong.
Onsdag 16 Disembar Truglimpus dag Degen till truglimpå får jäsa sig syrlig i trätråg som säurbrö, men limpu bakas på rågsikt, vetemjöl, sirap och kryddas med pomerans eller apelsinskal.
Torsdag 17 Disembar Pirrvittns dag Pirrvittar är småkakor som brysselkex, spritskransar, bondkakor, havredrömmar och andra små runda kakor. Ordet kommer från franskans pirouette, piruett.
Fredag 18 Disembar Pikmörkre Pikmörkre är becksvart. Pik kommer av bik, som betyder beck. Och det är inte bara väldigt mörkt, utan också mörkt väldigt länge.
Laudag 19 Disembar Jaulgränsdagen Om det är vackert väder den här dagen passar den bra till julgranshuggning. Man kan bjuda sina vänner till en jaulgränsdag i skogen, ta med kaffe och grilla korv. Men börja tidigt, för dagarna är korta så här års.
Sundag 20 Disembar Svart sundagen Det traditionella namnet på den sista söndagen före jul är svart sundagen, svarta söndagen. Till den söndagen städades det inte, men man gjorde julrent i den kommande veckan.
Måndag 21 Disembar Tåmmen Tåmmen, Tomasdagen, sägs vara årets kortaste dag. Det är så mörkt att man börjar tvivla på att det kan bli sommar och sol igen.
Teisdag 22 Disembar Langg nati På årets kortaste dag följer langg nati, årets längsta natt, men sedan vänder det ju faktiskt och går mot ljusare tider. Tänd adventsljusen och gläds åt dem.
Onsdag 23 Disembar Yvarväntnes dagen Åtminstone barnen är yvarväntnes, otåligt väntande, den här dagen. De vuxna har väl som vanligt inte tid att känna efter, för de skall ännu hinna göra allting färdigt till jul.
Torsdag 24 Disembar Jaulaftn Nu har dagen kommit som vi väntade på. Det är en viss stämning med jaulaftn, julafton, i alla fall, om vi ändå för länge sedan har lämnat barnaåren. Med tiden kan vi ju bli barn på nytt.
Fredag 25 Disembar Jaulfridns dag Jaulfridns dag borde det vara på juldagen, årets största högtidsdag, och helst julfrid och fred över hela jorden.
Laudag 26 Disembar Staffen Staffen vill barn gärna se, men det har de aldrig gjort, för han kommer på natten till annandagen och lägger Staffensgutt i barnens skor. Somliga påstår att han bor i en grotta som heter Godugn´n, där han lagar till sitt godis.
Sundag 27 Disembar Triddagen Tredje dagen jul kallas triddagen. Det är fortfarande julhelg och julmaten räcker ännu, men om vädret är bra kunde det kännas skönt med en långpromenad. Är det ruggigt ute kan man börja läsa en julklappsbok.
Måndag 28 Disembar Haimfålkis dag Haimfålki är den egna familjen, som nu första vardagen efter jul behöver sätta igång och röja upp lite i röran, städa och kanske tvätta en omgång.
Teisdag 29 Disembar Helgmillum Alla dagar mellan jul och nyår är helgmillum. Det är vardag, men man sätter inte igång med något större arbete, för det är snart helg igen.
Onsdag 30 Disembar Astäuas dag Astäuas, eller astufålki, är de som bor närmast oss. Nu i helgmillum passar det väldigt bra att bjuda in dem på kaffe eller en bit mat. Och bor man inom gångavstånd behöver man bara komma ihåg reflexvästen.
Torsdag 31 Disembar Gamleåres seist dag Förr i tiden kunde man skjaut gamleåre bårt med bössa, numera köper man ett orimligt dyrt fyrverkeri till nyår. Men syftet är nog detsamma.