Vill du ha allnakku direkt i din kalender i din dator eller smartphone? Prenumerera på denna länk i din kalender:
http://www.gutamal.org/prenumeration/allnakku.ics
2010
| Fredag 1 Januari | Gynninggi | Ti gynne betyder att börja, och gynninggi är början eller begynnelsen. Om skapelseberättelsen i Bibeln skulle översättas till gutamål skulle den inledas: ”Ei gynninggi skaped…” |
| Laudag 2 Januari | Leilnöiårsdagen | Dagen efter nyårsdagen har av tradition haft namnet leilnöiårsdagen, lilla nyårsdagen, men stäurnöiårsdagen säger man aldrig. |
| Sundag 3 Januari | Jaullaikars dag | Idag kan vi fösöka att minnas vad vi lekte för jullekar förrän TV och datorer gjorde sitt intåg i våra hem. Nytar, nötter, användes när man lekte Kallskoge eller Mitt svein gar ei skogen. Andra sittlekar var Ett skepp kommer lastat, och Kejsaren i Kina tycker inte om T. |
| Måndag 4 Januari | Grannlages dag | En bra dag att bjuda in alla dem som bor närmast, hela grannlage, på kaffe och kakor eller vad de nu föredrar. |
| Teisdag 5 Januari | Bidlages dag | Bidlage betyder bjudlaget, dem man brukar bjuda när man har fest, inte grannar eller släkt men ändå trevliga att umgås med. |
| Onsdag 6 Januari | Trettndagen | Trettndagen, eller trettondedag jul. Nu är det slut på storhelgen, skolorna börjar och vintern kommer kanske på allvar med snöyra och kyla. |
| Torsdag 7 Januari | Lidu dagen | Lidu dagen är den lediga dagen, som du verkligen har gjort dig förtjänt av efter allt arbete. Se bara till att den blir en fridag och inte fylls med något annat som du tror att du måste göra! |
| Fredag 8 Januari | A-kusinars dag | A-kusin betyder syssling eller tvåmänning på svenska. Tvåmänningg eller tveimänningg på gutamål är en liten fiskebåt som är lagom för två personer. |
| Laudag 9 Januari | Flippdagen | Julölet, jauldrikke, om det finns något kvar, kan förvandlas till flipp om det hettas upp med äppelgåttar, socker och brännvin. Vetebröd eller kakor kan läggas i eller ätas till. Flipp bör inte kombineras med bilkörning |
| Sundag 10 Januari | Marjasdagen | Marjas är ett kortspel, vars namn kommer av det franska ordet för giftermål, mariage, och ett helt par, kung och dam av samma sort, ger poäng. Bondtolva är det svenska namnet. |
| Måndag 11 Januari | Strumpsukkars dag | En tyst dag, som det blir när man litet försiktigt tassar omkring i strumpsukkar, i bara strumporna, utan skor. |
| Teisdag 12 Januari | Drikksäupus dag | Nu är jauldrikke precis lagom att koka dricksoppa på, för den skall inte vara för färsk. Den värmer gott en äurvädasdag, och får man sen en bit fläsk eller en staikt strämmingg på en surbrödskiva till då mår man gutt. |
| Onsdag 13 Januari | Tjugendagen | Tjugendagen, eller på svenska tjugondedag jul, är den allra sista juldagen, och nu tar den riktiga vardagen vid. Det är rätt skönt tycker många som tröttnat på julpynt, men felet är kanske att man har börjat långt före jul? |
| Torsdag 14 Januari | Eisgatus dag | Alltför många dagar varje vinter får vi stå ut med eisgatå, halt väglag. Man behöver inte ut på gator och vägar utan det kan finnas tillräckligt stor eisgatå utanför dörren för att man skall halka omkull. Broddar är bra. |
| Fredag 15 Januari | Sitårkars dag | Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt. |
| Laudag 16 Januari | Pussldagen | Pussldagen kan handla om att lägga pussel men annars finns det en massa tidskrävande småsysslor som skulle ha varit gjorda för länge sedan. Tänk så skönt att det äntligen blev gjort! |
| Sundag 17 Januari | Gåimäppeldagen | Ti gåime kan betyda att gömma men också att spara. Gåimäppel är höst- och vinteräpplen som tål lagring, och nu kan det vara dags att ta fram dem och göra en god äppelkaka efter eget huvud eller mormors recept. |
| Måndag 18 Januari | Spinnrukkens dag | Spinnrocken togs fram igen när helgdagarna var över. Nu skulle det spinnas både lin och ull för att sen hinna vävas förrän våren kom, för då blev det andre årkar både ute och inne. |
| Teisdag 19 Januari | Kaulusdakkus dag | Kaulusdakkar, alfågelhonor, var förr ett uppskattat tillskott i mathållningen. De åts som regel kokta. Fåglarna kunde fångas med bottensnaror, något som inte är tillåtet idag. |
| Onsdag 20 Januari | Stäuvädardagen | När vädret är sådant att man helst inte vill gå ut, är det stäuvädar, stugväder. Det kan innebära kuling med stormbyar eller massor av blötsnö som vräker ned, men det finns fler stäuvädar, och alla är lika obehagliga. |
| Torsdag 21 Januari | Spursnåidagen | Jägarnas favoritvinterdag är spursnåidagen med spårsnö och vackert väder. Även utan vapen är det härligt att ta en promenad och se vad som har rört på sig i naturen. |
| Fredag 22 Januari | Äurdagen | Äurdagen är yrväderdagen, men ofta räcker en snöyra två, tre eller flera dagar och det kommer mängder av snö. Då kan de som annars aldrig är nöjda gå med på att de har fått tillräckligt. |
| Laudag 23 Januari | Snåikastningsdagen | Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikastninggi. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem. |
| Sundag 24 Januari | Nygelhäntes dag | Denna dag tillägnas dem som alltid fryser om fingrarna så det nyglar, värker i dem, också efter det att de har kommit in i värmen, kort sagt, de som är nygelhänte. |
| Måndag 25 Januari | Geiskdagen | Dagen då alla som tror på gammal vidskepelse, geisk, sadlar en häst då solen börjar skina, för att få veta hur året kommer att bli. |
| Teisdag 26 Januari | Storsnäuus dag | Om du blev kall om fötterna vid snöskottningen är det stor risk att förkylningen, storsnäuu, nu har brutit ut. Fast övre luftvägsinfektioner lär ju orsakas av virus. |
| Onsdag 27 Januari | Gatgrindis dag | Grinden mellan gårdsplanen, storgardn, och vägen utanför är gatgrindi, och den var till för att stänga in husdjuren på gården. Numera finns det sällan någon grind som blockerar utfarten mot gatan eller vägen. |
| Torsdag 28 Januari | All kalars dag | Karl på gutamål heter Kal, med stor eller liten bokstav, och flera karlar blir kalar. De mår bra av uppskattning, och därför får alla karlar sin egen dag. |
| Fredag 29 Januari | Päplinggdagen | Alla karlar har en gång varit en liten päplingg, en byksmass eller fått något annat rart smeknamn. Småväxt karl, dvärg, pyssling eller klen gosse kan päplingg översättas med. |
| Laudag 30 Januari | Buldardagen | Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller och annat buller. |
| Sundag 31 Januari | Eistarkambars dag | Eistarkambar är fina bakelser av ister, vetemjöl och kanske ägg och grädde. Degen kavlas ut och sporras så de liknar ett E, en kam eller en brudkrona, och sedan penslas de med ägg, doppas i strösocker och gräddas. |
| Måndag 1 Fibbavari | Mardäusars dag | Mardäusar är ståtliga, starka kvinnor, stora både på längden och på bredden. A mardäuså kan inte gömma sig i mängden och det skall hon inte sträva efter heller. |
| Teisdag 2 Fibbavari | Kvinnmässknåbben | Kvinnmäss är ett namn på Kyndelsmässodagen, och kvinnmässknåbben uppträder vid den tiden. Det är en period med sträng kyla och snö. |
| Onsdag 3 Fibbavari | Kvinnmässlaku | Lakå är tö och blidväder, och ibland kommer kvinnmässlaku efter kvinnmässknåbben och ibland kommer den före. Vintervädret på Gotland har sällan långa köldperioder, men blåser gör det ju nästan alltid. |
| Torsdag 4 Fibbavari | Kytsneipus dag | Det är gott med varm soppa vintertid. Kytsneipå är en numera sällan serverad soppa, som är kokt på saltat kött och rotfrukter och spädd med mjölk. Somliga lägger också i gryn av något slag så det blir som en välling. |
| Fredag 5 Fibbavari | Uppränningsdagen | Uppränningg är gutamålsnamnet på varpning och varp, före, under och efter vävningen. Innan man hade någon varpställning kanske man verkligen rännde, sprang, med trådarna längs en täun när man varpade. Vem vet ? |
| Laudag 6 Fibbavari | Rumphaldningsdagen | När varpen till en väv är färdig på varpställningen tas den ned genom att virkas med händerna till a rumpå. Det är denna svans som måste hållas, haldes ei, medan varpen bommas på i vävstolen. Därav rumphaldninggi. |
| Sundag 7 Fibbavari | Kleboningsdagen | Kleboningg är en gammal benämning på klädedräkt. Har man gamle kleboninggar kan det nu vara dags att hänga ut dem till vädring, så att inte kledsmakken, malen, förstör dem. |
| Måndag 8 Fibbavari | Snaikstus dag | A snaikstå är en gnista. Snaikstå är ett fint ord som får en att tänka på en brasa en kall dag, valborgsmäss och grillning. Enda barnet i en familj eller släkt kan också kallas aindeste snaikstu, enda gnistan. |
| Teisdag 9 Fibbavari | Faitvidns dag | Faitvid, tjärved, gör det lätt att tända en eld. Tallar som smittats av törskatesvamp torkar i toppen eller vid en gren och där bildas tjärved, skatvid från toppen och milläut på mitten. Stubbarna kan också ge tjärved. |
| Onsdag 10 Fibbavari | Frustu fålks dag | En dag för den som är frustu, frusen av sig. Plocka fram din gamla fula ylletröja, något varmt på fötterna, något varmt att dricka och tänd en brasa. Tänk på att snart går vintern mot sitt slut. |
| Torsdag 11 Fibbavari | Gäulärtars dag | Med gäulärtar menas oftast ärtsoppa, ärter med fläsk. Det är en av de allra äldsta maträtterna, eftersom ärter började odlas tillsammans med säd under stenåldern, och griskött åt man redan då, men ärterna har nog förädlats och blivit gulare och mera lättkokta sen dess. |
| Fredag 12 Fibbavari | Bölghankeldagen | Bölg är bälg på svenska, hankel detsamma som handkläde och tillsammans blir det tumvantar. De är i alla fall mycket varmare än fingervantar. |
| Laudag 13 Fibbavari | Snarvkyldis dag | Vinterns kallaste tid på Gotland är omkring den här tiden. Det är senare än på fastlandet, genom att havsvattnet håller kvar både värme och köld längre. Snarv kyld betyder sträng och hård kyla. |
| Sundag 14 Fibbavari | Kerlaiksdagen | Alla hjärtans dag på Valentins namnsdag är ju ett nytt, importerat påfund. Men tanken är fin, och kärleken, kerlaiken, behövs alla dagar. |
| Måndag 15 Fibbavari | Kruppkaksmåndagen | Kruppkaksmåndagen kallas dagen före fettisdagen. Gotländska kroppkakor görs på kokt potatis och fylls med stekt fläsk, lök och kryddpeppar. De öländska däremot innehåller råriven potatis och rått fläsk och måste kokas länge. Ofyllda kroppkakor är blinninggar. |
| Teisdag 16 Fibbavari | Fettbånsns dag | En flottyrkokt kaka med många namn är fettbånsn. Namnet donas, efter engelskans doughnuts, degnötter, kom kanske med emigranter som återvände. På svenska heter fettbånsar munkringar. |
| Onsdag 17 Fibbavari | Gradstukkens dag | Gradstukken är termometern, och gradtale är antalet grader den visar. Gradstukken är viktig för en gotlänning, men inte så nödvändig som regnmätaren. Här är många människors inkomst väderberoende. |
| Torsdag 18 Fibbavari | Di snones dag | Tallar och granar kan växa så att fibrerna i virket blir vridna medsols, åt höger, och då säger man att de är snone. En person som har sina sympatier och åsikter riktade åt höger kan räkna den här dagen som sin. |
| Fredag 19 Fibbavari | Di ainsöiltes dag | Träd som är ainsöilte är vridna motsols, åt vänster, i kärnan, vilket gör virket svårt att bearbeta. Folk som har vänstersympatier inombords kan fira idag. |
| Laudag 20 Fibbavari | Di rispretes dag | Risprete säger man om träd som är rätkluvna, där fibern ligger rakt i virket, som blir lämpligt till snickerier. Risprete kan också sägas om människor, men då menar man att de är rättrådiga, noggranna, och håller sina löften. |
| Sundag 21 Fibbavari | Sjöeisns dag | Sjöeisn säger man nu och sjoeisn sade man förr, men det är havsisen som menas. Gylar, vätar, träsk och mörar finns det inne på Gotland, men inte sjöar. |
| Måndag 22 Fibbavari | Slinggbyrdagen | När man skulle börja binda på en ny slinga till ett strömminggarn ansågs det fördelaktigt att börja i februari då solen gick in i Fiskarnas tecken. |
| Teisdag 23 Fibbavari | Slabbmyssus dag | A mysså me slabbar pa, liksom äugleaugå, är sådant som fastlänningar kan utsättas för på Gotland. Slabbar är öronlappar som kan fällas ned, så en ryssmössa är en typisk slabbmysså. |
| Onsdag 24 Fibbavari | Per hitstain | Dagarna blir allt längre och solen kommer högre och värmer mer. Per hitstain, som är en gammal märkesdag talar om att stenarna i strandkanten hettas upp av solen så att isen smälter i en ring omkring dem. |
| Torsdag 25 Fibbavari | Stikktråius dag | Gutamålsordet tråiå betyder närmast jacka eller kavaj, som i orden skinntråiå och vammelstråiå, och tröja på svenska motsvaras av stikktråiå. Det var sådana tröjor i vackra mönster som förr såldes av tråikällinggar. |
| Fredag 26 Fibbavari | Svänggdagen | Ti svängge betyder att fasta, svälta, inte äta alls. Ordet har troligen samband med svenskans svångrem, som på gutamål kan heta svältrem. |
| Laudag 27 Fibbavari | Kränkus dag | A kränkå är oftast en pall på svenska, men alla kränkar är inte avsedda att sitta på. De kan se väldigt olika ut, beroende på användningen, som mjölkkränkå, ullkränkå, skrubbkränkå och vävkränkå. |
| Sundag 28 Fibbavari | Maje | Av årets alla namnsdagar är det nog Mariadagen som är mest känd, kanske för att många har det namnet. Maje är ett gammalt gotländskt smeknamn för Maria. |
| Måndag 1 Mass | Kattbånsns dag | Båns är något stort och runt, och kattbåns låter rart, men hann-katt hette det tidigare. ”Mårmårs bånsn” är en läsvärd berättelse på gutamål, för barn och vuxna. |
| Teisdag 2 Mass | Smörrbrödagen | Smörrbrö låter nästan som om det var danska, men det är ett gutamålsord för smörgås. Har man rikligt med pålägg, som danska smörrebröd, duger de bra till en hel måltid, men de kan ju också kompletteras med en varm och god soppa. |
| Onsdag 3 Mass | Stundnem fålks dag | Stundnem är den som tar vara på alla småstunder under dagen och gör något nyttigt hela tiden. Det finns ju faktiskt sådana människor. |
| Torsdag 4 Mass | Gaimaldus dag | På sommaren uppskattar folk öppna landskap, fin utsikt och solbelysta fält. Samma område i mars månad är ett ställe där det blåser jämt och inte är lä någonstans. Det är just vad som menas med a gaimaldå. |
| Fredag 5 Mass | Massgaistdagen | Massgaistn är känd från visan som har samma melodi som ”Vårvindar friska”, och så kan man ju också kalla den pinande blåsten i mars månad. |
| Laudag 6 Mass | Åirnsnapars dag | I visan om massgaistn talas det om åirnsnapar bla, blåfrusna örsnibbar. Nasnäbben, nästippen, och finggarändar, fingertopparna, är andra kroppsdelar som lätt blir iskalla. |
| Sundag 7 Mass | Gaistrivne fålks dag | Gaistriven är detsamma som väderbiten. Blir man gastriven är det betydligt värre, för gastar hör hemma bland spöken och troll, om man nu tror på sådant. |
| Måndag 8 Mass | Kvinnfålkis dag | Internationella kvinnodagen bör bli kvinnfålkis dag på gutamål. Kvinnfålksmänske kan man också säga, och då hörs det ju att kvinnor är både folk och människor. |
| Teisdag 9 Mass | Slundue fålks dag | Slundu är ett väldigt bra gutamålsord som har många olika betydelser, som slug, finurlig, illmarig, smart, klurig, klipsk och slipad. |
| Onsdag 10 Mass | on 10 Ansndagen | Ansn är ett kort och bra ord som betyder en gång till. Varför skall man krångla till det med att säga eller skriva repetition när det är enklare med ansn? |
| Torsdag 11 Mass | Bläkkus dag | Nu är det vår, för bläkku, tofsvipan, har kommit. Tyvärr har den minskat i antal, men ännu kan man höra den ropa pii-vitt sent på kvällarna och se den flyga på sitt karakteristiska sätt. |
| Fredag 12 Mass | Bläkksnåiens dag | Snön som kommer i mars månad efter det att bläkku, tofsvipan, har kommit, kan kallas bläkksnåien. Alla, inte minst bläkku, hoppas nog att den inte skall ligga kvar så länge. |
| Laudag 13 Mass | Lairikkus dag | Troligen säger de flesta numera lärkan i stället för lairikku, men den är fortfarande ett uppskattat vårtecken. Fast den är liten har den en stark röst som hörs bra. |
| Sundag 14 Mass | Bräusdagen | I kortspelet bräus värderas inte spelkorten som i andra sammanhang, och dessutom har de helt annorlunda namn. Vad sägs om bräusn, spitn och dulln? |
| Måndag 15 Mass | Vädarkvännis dag | Vindkraften har gamla anor på Gotland. De flesta av de större gårdarna hade förr en egen väderkvarn. Idag utnyttjas vindens energi i mer än 150 moderna vindkraftverk på Gotland, men det finns bara ett fåtal funktionsdugliga väderkvarnar kvar. |
| Teisdag 16 Mass | Staräurns dag | Varje vår diskuteras det livligt om antalet staräurar och om vad som kännetecknar en sådan. Snö, blåst och åtminstone en stare måste i alla fall finnas med. |
| Onsdag 17 Mass | Gartru | Gartru är en gutamålsvariant av Gertrud. Dagen är en märkesdag, mest när det gäller vädret, och Bengt, den 21 mars, finns ofta med. Om det regnar mellan dem, gråter Gartru efter Bengt. Det går över då han kommer. |
| Torsdag 18 Mass | Otndagen | Otndag är eftermiddagskaffe eller motsvarande. Förr i tiden när man bara kunde arbeta i dagsljus blev det kortare arbetsdagar under vintern och då blev det ingen otndag, men efter Gartru fick man det. |
| Fredag 19 Mass | Klambarhules dag | Fullproppat med saker som man kanske behöver längre fram eller inte får plats med någon annanstans är ett klambarhul. Ingenting är lätt att hitta och vill man ta fram något får man flytta annat. Dags för en rensning? |
| Laudag 20 Mass | Ladisjamninggi | Ladisjamningg betyder vårdagjämning, då dag och natt är lika långa över hela jorden. Nära ekvatorn är det ju så året runt. |
| Sundag 21 Mass | Fammen u faffen | En bra dag för en pratstund med fammen u faffen. Du kan gärna be dem berätta om när de var barn och om deras farmor och farfar. Det gör de säkert gärna, och deras historia kan bli början till din släktforskning. |
| Måndag 22 Mass | Sladarstundsdagen | Sladarstund var vanlig i det gamla bondesamhället. När det började skymma, men det ännu var onödigt att tända lampan lade man ifrån sig arbetet och pratade, vilade eller kopplade av en stund tills det blev mörkt. Då som först tändes lampan och arbetet fortsattes. |
| Teisdag 23 Mass | Di smas dag | Di sma undar jårdis dag blir litet långt att säga, men så kallades de underjordiska väsen som folk förr trodde på. Man fick absolut inte förarga dem, för det kunde sluta illa, men annars var de hyggliga mot människor. |
| Onsdag 24 Mass | Masspeitns dag | Strandskatan heter masspeitn eller marspitn på gutamål. En förklaring till namnet är att den kommer i mars och har ett gällt läte, och en annan att mar-kommer av hav och -spit av att den är svart och vit som en hackspett. Det finns säkert en tredje förklaring. |
| Torsdag 25 Mass | Vaffeldagen | Marie Bebådelsedag blev Vår frus dag, som blev våffeldagen. På gutamål blev Vårfrudagen vafferdagen, och sedan vaffeldagen. Traditioner kan skapas på många sätt, och de flesta gillar att baka och äta våfflor. |
| Fredag 26 Mass | Slåitus dag | Slåitå är väta, snöslask och modd på samma gång. Den uppstår när en mängd våt snö håller på att smälta och det regnar samtidigt. Varmfodrade gummistövlar är bra. |
| Laudag 27 Mass | Jaugasis dag | Jaugasi ser ut som en liten gås men är en and, gravanden. Honan har ingen skyddsfärg som andra andhonor har, så det kan vara svårt att se skillnad på könen, men de klarar det ju bra själva. |
| Sundag 28 Mass | Klukkus dag | Sommartid infördes i Sverige 1980 och infaller mellan sista söndagen i mars och sista söndagen i oktober. Klockan 02.00 idag, på söndagsmorgonen skall klukku, klockan, flyttas fram till 03.00. |
| Måndag 29 Mass | Hattsjofladdriken | Det finns inget ord på svenska som är en direkt motsvarighet till en hattsjofladdrik, utan det är lättare att förklara vad han inte är. Han är ingen stadig och stabil person som sitter stilla på sin stol och som man alltid vet var man har. |
| Teisdag 30 Mass | Storspoens dag | Storspoen heter nästan detsamma på svenska, storspoven, men han får ändå en egen dag för att han är en fin fågel med ett vackert flöjtande, vårlikt läte. Han modar, förebådar, regn sägs det. |
| Onsdag 31 Mass | Askkällinggars dag | Askkällingg är detsamma som påskkärring, och den här dagen kan man få se hundra eller rentav tusentals av dem. Om man är på rätt ställe, vill säga. |
| Torsdag 1 Ápril | Karnåbeldagen | En karnåbel är en skälm och bedragare, en riktig luring, och det är bara första april som karnåbeln i oss får släppas lös. |
| Fredag 2 Ápril | Langgfredagen | Långfredagen blev helgdag här i Norden först på1600-talet. Ända till 1969 var det förbjudet att anordna nöjestillställningar då, och alla affärer var stängda. Numera finns inget förbud, men visst skulle det vara skönt med en dag utan all kommersialism. |
| Laudag 3 Ápril | Påskaftn | Förr kallades påskafton för pask laudagen, som betyder påsklördagen. Många a-ljud har blivit till å i svenska språket, men i mail-adresser och gutamål finns de kvar. Där har ord som a, fa, ga, gra, na, pa, sla och sta ingen ring över a. |
| Sundag 4 Ápril | Påskdagen | Årets näst största helgdag är påskdagen. Det gamla gutamålsnamnet på den är fyst dagen paskar, första dagen påsk, men det finns nog ingen som säger så nu för tiden. |
| Måndag 5 Ápril | Ann’ndagen påsk | Efter fyst dagen påsk kommer ann’ndagen påsk, d.v.s. annandag påsk. I äldre tider firades hela veckan efter påsk, men firandet har nu begränsats i tid. |
| Teisdag 6 Ápril | Stainplukkardagen | Stainplukkardagen kan ägnas åt fossiler som bildades för fyrahundra miljoner år sedan, men man kan också plocka sten som behöver tas bort från åkern eller trädgårdslandet. |
| Onsdag 7 Ápril | Eidsmäkkars dag | Id är en god fisk om den fångas på hösten eller våren innan den har lekt i åar och bäckar. Eidsmäkkar blir det om man mal idfiléer med alla småben kvar, blandar med malet fläsk, ägg, ströbröd och kryddor, samt formar flata bullar som man steker. |
| Torsdag 8 Ápril | Håiskäres dag | Håiskäre, öskaret, var livsviktigt att ha med i båten vid fiske. Den som olovligen tog någon annans öskar straffades hårt av hamnrätten i fiskeläget. |
| Fredag 9 Ápril | Tålkens dag | Rödbenan kallas tålken, tulken eller stullken på gutamål. Det är ett gott tecken om man får höra tålkens gälla och ängsliga läte, för det modar regn, förebådar regn. |
| Laudag 10 Ápril | Langghalus dag | Sädesärlans gutamålsnamn, langghalu, passar bättre till fågeln än det svenska namnet gör, för den äter ju inte säd utan insekter och småkryp. Men lång stjärt har den, vilket langghalu betyder. |
| Sundag 11 Ápril | Bulhäusdagen | Bulhäus passar bra på Gotland som har sitt kärnvirke som vuxit långsamt och blivit segt och starkt. Det är en typ av skiftesverk med grova plankor, bular, som falsas in i lodräta stolpar med skåror i. Bularna pressas samman av takets tryck. |
| Måndag 12 Ápril | Käutstain’ns dag | En käutstain är en ganska stor, något flat sten, som ligger med ovansidan strax över vattenytan.Käutn, sälen, tycker om att ligga och vila och sola sig på den. |
| Teisdag 13 Ápril | Graipis dag | Graip var en tidig gotlänning i Gutasagan och längre fram en gotlandsfärja. Den graipi, grävgrepen, som menas här är ett effektivt och oumbärligt redskap i rabatter och trädgårdsland. |
| Onsdag 14 Ápril | Kåisus dag | Kåisu är ett smeknamn på ei’i, tackan. Det är också ett lockrop till hela lammskocken:”Kåis, kåis, kåisu, kåisar, kum”! Det fungerar nog, om man skramlar med ett mjölspann samtidigt. |
| Torsdag 15 Ápril | Hynsis dag | Hynsi är hynar, hynsunggar u han’n ellar kykkalyen, vilket betyder att hönsen är hönorna, kycklingarna och tuppen. När han gal på gutamål säger han inte kuckeliku utan kykkaly-a-ly eller kykkalyly. |
| Fredag 16 Ápril | Lambunggars dag | Det finns inga får på Gotland, inte ens på Fårö. Det finns däremot gott om lamb, och lambi, fåren, får lambunggar. |
| Laudag 17 Ápril | Lambgiftis dag | Gift kommer av giva. Lambgift är ett hus ute på betesmarkerna, där man ger lammen extra foder under den kalla årstiden och där de kan komma under tak. Lambgiftar är ibland försedda med agtak och kan se ut som stengrundshus från järnåldern. |
| Sundag 18 Ápril | Kåksus dag | A kåkså är en långskaftad träklubba som förr användes till att slå sönder och sprida ut gödselkokor, göislrukar, på betesmarken. På senare tid har det blivit populärt ti kåkse med golfbollar. |
| Måndag 19 Ápril | Tåilus dag | Tåilu är spillkråkan, den största hackspetten som finns här. Det är en imponerande fågel som hörs långt och flyger snabbt och energiskt med sin kantiga kropp och närmast hammarliknande huvud. |
| Teisdag 20 Ápril | Saningsdagen | Saningg betyder sådd. Saninggi sker oftast på våren, utom för höstsäd. Det viktigaste för att lyckas med sådden är att det finns myr, lagom fuktighet i jorden. |
| Onsdag 21 Ápril | Kånnstukkens dag | Kånnstukk, kornstock, är en vält av gammal modell. Den användes efter sådd för att trycka till jorden över utsädet och förhindra att fleisar, lerflis, ställde sig på högkant i åkern. |
| Torsdag 22 Ápril | Staintäunsdagen | Det är en stor konst att lägga en staintäun, en stengärdsgård, så att den blir stadig. De vackraste stengärdsgårdarna finns på Fårö och på södra Gotland. På Sudret säger man dock stainvastar. |
| Fredag 23 Ápril | All böikars dag | Världsbokdagen kan kallas all böikars dag på gutamål. Gutamålsgillet vill ha fler böcker skrivna på gutamål, men till gillets skrivartävling räcker det med att skriva och lämna in några väl valda rader. |
| Laudag 24 Ápril | Pärsättningsdagen | En av vårens viktigaste dagar är pärsättningsdagen, när potatisen skall i jorden. När den är väl nedmyllad kan man andas ut ett tag, tills groddarna har kommit upp ur jorden och man börjar oroa sig för sena nattfroster. |
| Sundag 25 Ápril | Leilus dag | Den yngsta och minsta i familjen får ofta heta leilu, lillan, och hennes dag bör firas på våren. Det finns nog både fördelar och nackdelar med att vara leilu, och hon trivs ofta med att bli äldre och se nya småbarn komma. |
| Måndag 26 Ápril | Nättldagen | Både brännässlan och det ettåriga ogräset etternässlan kallas brännättl på gutamål, eller bara nättlar. Det är inte bara nässelfjärilar och påfågelöga som har glädje av nässlor, för nässelsoppa uppskattas av många. |
| Teisdag 27 Ápril | Ryddningsdagen | 2Ti rydde är att hugga bort träd eller oftast buskar som står på fel plats, eller att rensa bort bråte. Ryd, red, röd eller rödja i slutet av ortsnamn på fastlandet har samma ursprung. |
| Onsdag 28 Ápril | Fagningblåmdagen | När fagningblåmmar, vitsipporna, snabbt växer upp från sin jordstam och lyfter upp vissna löv är det dags ti fage ängge, att räfsa lövängen som de växer i. |
| Torsdag 29 Ápril | Ängges dag | Ett riktigt ängge är en artrik slåttermark som är lagom glest beväxt med träd och buskar. Det är mycket arbetskrävande och inte lönsamt men gott för själen. |
| Fredag 30 Ápril | Maieldns dag | På gutamål säger man maield, inte valborgsmässoeld. Förr sade man också maistangg i stället för midsommarstång. Det är ju faktiskt mycket enklare att säga så. |
| Laudag 1 Mai | Kaipkålns dag | Kaip, skogslök, har blivit populär på Gotland som smaksättare i en vårlig soppa, kaipkål eller kaipsäupå. Om kaiptillgången inte är så stor kan man gärna blanda med annat grönt, som nässlor, kirskål och gräslök. |
| Sundag 2 Mai | Tåskblåmmdagen | Tåskblåmmar, våradonis, finns på några få växtplatser på södra Gotland och på Öland men är vanligare på de sydryska stäpperna och vidare österut. De är vackra men giftiga, som de andra i smörblomfamiljen brukar vara. |
| Måndag 3 Mai | Skräkkstunkars dag | Det var inte för att vara snäll mot skrakhonan som man satte upp skräkkstunkar, skrakholkar. Anledningen var att skrakäggen var eftertraktade som mat. |
| Teisdag 4 Mai | Sveinblåmdagen | Om det bara hade funnits några få sveinblåmmar, maskrosor, på ett enda ställe på ön hade folk åkt lång väg för att få se och beundra solarna i gräset. Tänk så bra att det finns så många! |
| Onsdag 5 Mai | Töiningsdagen | Töiningg betyder uppsättning av vilket stängsel som helst. Ti töine bandfast täunar eller bandtäunar är att sätta upp gärdsgård med bandar, styttstaurar u trodar, alltså vidjor och stödstörar av en och liggvirke av gran. |
| Torsdag 6 Mai | Halsbandans dag | Gotlands landskapsfågel halsbandsflugsnapparen saknade länge ett gutamålsnamn, fast han brydde sig kanske inte om det. Men nu har namnet halsbandan börjat användas, och det fortsätter vi gärna med. |
| Fredag 7 Mai | Pinnsveinsdagen | En igelkott heter inte bara pinnsvein på gutamål, utan också pinngys eller pinngyså och pinnso, och den är Gotlands landskapsdjur. Den lever oftast i närheten av folk och har kanske kommit hit med människorna. |
| Laudag 8 Mai | Gaukblåmmars dag | Det finns flera sorters gaukblåmmar eller gökblåmmar, gullvivor, som är vildväxande, och trädgårdsprimula som ofta har brunröda blommor och finns kvar länge i gamla igenvuxna trädgårdar. |
| Sundag 9 Mai | Gaukens dag | Gauken heter numera oftast göken, som uttalas med hårt g på gutamål. Alla vet hur han låter och att sommaren har kommit med honom. |
| Måndag 10 Mai | Gaitlaukens dag | Gaitlauk, nu oftast gaitlök kan vara sandlök eller backlök, som båda grönskar tidigt och är kornas favoritmat på våren. Eftersom mjölken lätt tar smak av löken ser man till att korna får annat att äta. |
| Teisdag 11 Mai | Täunflakkens dag | En vårdag med solsken, lugnt och vackert väder kan det se ut som om luften dallrar och stängslen, täunar, står och darrar. Då har täunflakken kommit, eller täundarrn, som man säger på andra håll. |
| Onsdag 12 Mai | Kibbens dag | Kibben är ett smeknamn på kalven, och kon kallas kuddu. Ropar man på kibbar kommer kanske alla småkalvarna. |
| Torsdag 13 Mai | Himmelsfärdsdagen | Kristi Himmelsfärdsdag infaller på den 40:e dagen efter påsk och minner om den dag då Jesus enligt Bibeln lämnade jorden och fördes upp till himmelen. Himmelsfärdsdagen kan firas tidigast den 30 april och senast den 3 juni. |
| Fredag 14 Mai | Mai nidregn | Om det regnar när månen är i nedan i maj månad, heter det mai nidregn, och lika djupt som det regnet tränger ned i jorden, lika djupt går torkan ner vid Bartmäss, som är den 24 augusti. |
| Laudag 15 Mai | Kissmisns dag | Kattens eller kattungens smeknamn är kissmisn eller bara misn. Annars brukar katter ofta få namn som syftar på utseendet, som Raudar med rödaktig päls och Ringen med vit ring om sin svarta svans. |
| Sundag 16 Mai | Gladränggis dag | A gladrängg är en solvrå, en plats där det är skönt att sitta ner ett tag, i lä för blåsten, och njuta av årstidens behag. |
| Måndag 17 Mai | Flåignätes dag | Vid fiske med flåignät sätts nätet i en båge från stranden. Fisken flåiges, dvs jagas eller skräms mot nätet genom att man plumsar med årorna och håven. |
| Teisdag 18 Mai | Airik me axi | När Erik, Airik, har namnsdag skall säden gå i ax om det skall bli någon bulle till Sankt Ole som är 29 juli. Om man odlar den gamla gotlandsrågen kan det nog lyckas. |
| Onsdag 19 Mai | Glångninggis dag | ”De singgar u glånggar u gror” skrev Gustaf Larsson om den vackraste tiden på året. Glånggar gör träd och buskar, säd och bärris, medan andra växter blåmmar. |
| Torsdag 20 Mai | Leines dag | Leine, linet, som har odlats i flera tusen år, skall sås när körsbärsträden blommar. För att linstjälken skall bli lång så skall linfröet i jorden på en dag med ett långt kvinnonamn, som Karolina. |
| Fredag 21 Mai | Pingstnårdns dag | Pingstnårdn är en kall och hård nordlig blåst eller rentav storm vid pingsttid, och det konstiga är att den är svår, från vilket håll den än kommer. |
| Laudag 22 Mai | Pingstaftn | Pingstafton är en populär bröllopshelg, eftersom naturen ju oftast står i sin fagraste skrud mellan hägg och syrén. Det är också en lämplig helg för utflykter, kanske ut till Sudret för att se på tåskblåmmar. |
| Sundag 23 Mai | Pingstdagen | Ordet pingst härstammar från det grekiska ordet pentekoste som betyder den femtionde, alltså 50 dagar efter påsk. Pingst är en kristen högtid som påminner om att den helige Ande blev utgjuten över apostlarna i Jerusalem. |
| Måndag 24 Mai | Gullsårkens dag | När man förr var ute på sjön för att dra torsk, fick man inte nämna fiskens namn. Han kallades i stället för t ex gullsårken. |
| Teisdag 25 Mai | Hokslis dag | Hoksli, oxeln, är fin som nyutslagen, när man ser bladens silvergrå undersidor, och den tål mycket blåst och torka. Om man skulle utse landskapsträd, kunde oxeln passa till Gotland. |
| Onsdag 26 Mai | Kveindus dag | När kveindu, kvigan, fått sin första kalv är hon inte längre kviga utan blir då en ko som producerar mjölk. |
| Torsdag 27 Mai | Böndagen | När Beda och Blenda har namnsdag skall bönorna sättas, och därför infaller böndagen denna dag. Bönorna kan vara av flera slag, bondbönor som är de äldsta, bruna bönor som kallas gäulbönar på gutamål, vaxbönor och spräckliga bönor, spräklu bönar. |
| Fredag 28 Mai | Flatäskus dag | En liten flatbottnad roddbåt utan köl, en eka, kallas flatäskå eller flätå. Det är en bra båt vid långgrunda stränder men olämplig att ge sig ut med på djupt vatten. |
| Laudag 29 Mai | Gleipens dag | Gleip, kasse och hap är gamla gutamålsord, som alla betyder fiskehåv på svenska, men håvarna har olika utseende och användningssätt. |
| Sundag 30 Mai | Omors dag | Mors dag får heta omors dag på gutamål. Omor betyder egentligen vår och hela hushållets mor, mor i huset, och inte bara barnens mor. |
| Måndag 31 Mai | Stövstillardagen | När det varit torrt en längre tid blir det mycket stöv, damm, på kalkstensvägarna. Kommer det då ett fint regn så stillas dammbildningen. |
| Teisdag 1 Juni | Russis dag | Russ är ett gutamålsord för hästar av alla raser. Numera används det mest om vår urgamla, miljöanpassade ras här på ön, gotlandsrussen. De kallades förr ibland för skogsbaggar. |
| Onsdag 2 Juni | Apaldus dag | Apald är vildväxande äppelträd, som oftast har kommit från planterade äppelträd genom fåglar eller människor. Apald kan ha små sura frukter, men de kan också vara de godaste som du smakat. Och äppelblom är vackert. |
| Torsdag 3 Juni | Summarkållus dag | En sommarklänning, summarkållå, i tunt fladdrande tyg är skönt i sommarhettan. Men förr klädde man sig mera efter almanackan än efter vädret, och det kunde nog vara kallt att cykla till pingstbasar i sommarklänning. |
| Fredag 4 Juni | Kippskoars dag | På sommaren när man går barfota i skorna, utan strumpor, kan man säga att man går med bär bain i skoar, eller att man gar me kippskoar. Kippstyvlar blir det om man inte har strumpor i stövlarna. |
| Laudag 5 Juni | Svaipens dag | För länge sedan uppfann någon en delad dörr där övre halvan, svaipen, kunde öppnas, så att man kunde stänga djuren ute eller inne och ändå få in dagsljus och frisk luft. |
| Sundag 6 Juni | Sjätt juni | Vår nyaste helgdag, Sveriges nationaldag, kallades förr Svenska flaggans dag och firades traditionellt med stora festliga arrangemang. De som var med sade nog oftast att de åkte, eller cyklade, och firade sjätt juni. |
| Måndag 7 Juni | Sörrénars dag | Sörrén och syren låter nästan likadant. Den är omtyckt för att den är lättodlad och doftar gott när den blommar i skolavslutningstider. Vid övergivna boplatser är syrenbuskarna ofta det enda som finns kvar. |
| Teisdag 8 Juni | Aurburgis dag | A aurburg är en grusås, oftast en gammal strandvall. Det är torr och mager mark, lämplig till vägar och boplatser, och den kan bjuda på en färgrik blomning av axveronika, getväppling, blåklocka och gulmåra eller andra växtarter. |
| Onsdag 9 Juni | Tjärsmörningsdagen | En varm sommardag är lämplig till tjärsmörningsdag, annars får man värma tjäran så den blir lagom i konsistensen. Förr när nästan allt var av trä, både hus, båtar och redskap, var det mycket som skulle tjäras. |
| Torsdag 10 Juni | Soleldns dag | Soleld är ett kort men uttrycksfullt gutamålsord som betyder första gradens brännskada av alltför mycket sol. Täckande kläder är det bästa och billigaste solskyddet. |
| Fredag 11 Juni | Libbarstukkens dag | Libbarstukk, libbsticka, är en ståtlig kryddväxt som kan bli tre meter hög på god jord och tar stor plats i kryddgården. Bladen smakar buljong, och det räcker med ett blad till en soppa. |
| Laudag 12 Juni | Lamblydningsdagen | Ti lyde lamb innebär att man med händerna tar bort den lösa ullen på fåren. Detta gjordes förr på våren eller försommaren och helst när månen stod i ny. |
| Sundag 13 Juni | Gullstäuus dag | Gullstäuå betyder lekstuga, men det går bra att leka den leken även om man inte har någon stuga, bara man har något som kan föreställa bord och stolar och kökssaker. Kaffekoppar utan öra och spräckta tallrikar duger bra. |
| Måndag 14 Juni | Baskendagen | Basken lektes förr ofta på rasterna i skolan. En person skall springa ifatt någon av de andra, röra vid den och ropa basken. Lyckas det så fortsätter den vidrörde att jaga nästa. Andra ord för basken är kull eller datten. |
| Teisdag 15 Juni | Tälgåimus dag | Tälgåimå är kurragömma. En person står vid en husknut, blundar och räknar till hundra, medan de andra gömmer sig. Sedan letar den som räknat, och då passar någon på att springa fram, klappa husknuten och ropa fri. Ett annat gutamålsord för kurragömma är täl stuln. |
| Onsdag 16 Juni | All töisars dag | All töisars dag, alla flickors dag, kan gärna firas nu ibörjan av sommaren. För inte så länge sedan, åtminstone på somliga delar av ön, kallades flickorna peikar i stället för töisar. |
| Torsdag 17 Juni | Sänningskårgens dag | Strax före bröllop och begravningskalas kom bidlage, släkt och grannar med sänningskårgen fylld med smör, ägg, bröd, bullar eller kött. Det var före kylskåpens och frysboxarnas tid. Nu för tiden kan man laga mat och baka långt i förväg. |
| Fredag 18 Juni | Kokarmors dag | I varje socken fanns det förr minst en kokarmor, och hon var en respekterad yrkeskvinna. Hon kunde konsten att baka många sorters bakverk och laga till kalas, vilket kunde ta en vecka eller mer. |
| Laudag 19 Juni | Bruttbondns dag | Bruttbondn har ett hedersuppdrag vid bröllop. Han är en mogen man som skall sitta närmast brudgummen vid festbordet och hålla tal till brudparet. |
| Sundag 20 Juni | Leilgardns dag | En garde är ett litet inhägnat område, och leilgard kan översättas med lillgård, trädgård eller täppa. Här finns blomsterrabatter, prydnadsbuskar och trädgårdsgångar, och här vill man inte ha in djur eller fordon. |
| Måndag 21 Juni | Bruttövarskus dag | Bruttövarsku är bruttbondns kvinnliga partner vid bröllop. Hon skulle förr hjälpa till att klä bruden och passa upp henne på olika sätt. Hålla tal behöver hon dock inte. |
| Teisdag 22 Juni | Kimbninggis dag | Kimbningg är ett sätt att få kyrkklockorna att ljuda i en viss takt eller melodi genom att med handkraft slå stenar i snabb rytm mot kyrkklockan. Den förekommer vid bröllop och förr på högtidsaftnar såsom jul, pingst och midsommar, dock inte på påskafton. |
| Onsdag 23 Juni | Bryllaupsdagen | På den tiden när midsommarafton alltid inföll den 23 juni var det här en populär dag för bröllop, bryllaup, som firades mer eller mindre storslaget. |
| Torsdag 24 Juni | Sant Hans | Sant Hans är egentligen Johannes Döparens dag. Flera röda och vita orkidéer har fått gutamålsnamn efter honom, raud u veit santhansnyklar. I Norge och Danmark kallas midsommardagen Sankt Hans dag. |
| Fredag 25 Juni | Missåmmasaftn | Midsommarafton uttalas missåmmasaftn på gutamål. Om inte försommartorkan har varit för svår kan man nu plocka sju sorters vilda blommor att lägga under kudden eller sätta i vas. |
| Laudag 26 Juni | Missåmmasdagen | På missåmmasdagens festbord står kanske en bukett med blå akarrosar, bevargras, gäul prästkragar, päukvaite, hundlök, veit prästkragar u säurblad. Det är blåklint, darrgräs, färgkulla, pukvete, hundkäx, prästkrage och ängssyra. |
| Sundag 27 Juni | Staikstrikens dag | Staikstriken är den låt som spelmännen spelar vid bröllop eller andra fester när huvudrätten, steken, bärs in och under vissa ceremonier bjuds gästerna. |
| Måndag 28 Juni | Skaffardagen | All serveringspersonal kan kallas skaffare. Vid stora tillställningar förr behövdes det många, både kvinnor och män, och det fanns några i varje socken som var kunniga skaffare och brukade anlitas. |
| Teisdag 29 Juni | Kärvaskaskus dag | Kärvaskasku var en betydelsefull person vid kalas. Hon hjälpte kokarmor och skaffarna och såg till att det fanns rena kokkärl, glas, tallrikar och bestick. Tänk vad det hade underlättat med en diskmaskin! |
| Onsdag 30 Juni | Kakpusns dag | Kakpusn är ett minne från ett stort kalas, en påse av papper eller plast fylld med fina bakverk, eller smulorna av dem, till glädje för barn som inte fått följa med. Somliga säger att seden med kakpåsar är bortlagd och andra säger tvärtom. |
| Torsdag 1 Juli | Gardskåsses dag | Gårdskors finns på en hel del gårdar på Gotland. De är av trä, har en cirkel omkring skärningspunkten som ett solkors och är oftast högre än gårdens hus. Traditionen sägs härstamma från den första kristna tiden, men korsets cirkel kan tyda på en förkristen bakgrund. |
| Fredag 2 Juli | Fastlänninggars dag | Folk från övriga Sverige är fastlänninggar, även om de kanske inte har insett det själva. De får en egen dag i början av juli, som kunde kallas för fastlänningarnas egen månad på Gotland. |
| Laudag 3 Juli | Tjåkkskörtars dag | Flundror är bäst i augusti, när de är feta och fina, men får man små magra flundror i juli kan man göra tjåkkskörtar genom att doppa dem i tjock pannkakssmet innan de steks. Pannkaksflundrar är ett annat namn. |
| Sundag 4 Juli | Haimkumstdagen | Så här års söker många gotlandsfödda upp sina rötter och kommer hit på semester. Då är det en bra idé att ordna en haimkumstdag, en hemkomstdag, för att få träffa sina gamla bekanta. |
| Måndag 5 Juli | Köislingens dag | När höskörden bedrevs med slåttermaskin, hästräfsa och högaffel fick höet stå kvar på åkern och eftertorka i köislinggar, små runda stackar. En lång och smal, häckformad stack kallades kiauk. |
| Teisdag 6 Juli | Raubärsdagen | Med raubär menas oftast smultron. Rödbär var ett av de växtnamn som Linné antecknade under sin gotländska resa. En högt uppsatt person är på gutamål haugt pa strad, högt på strå. Tänk på smultron på ett grässtrå! |
| Onsdag 7 Juli | Gjausars dag | Det finns flera sorters gjausar här, havstrut, silltrut och gråtrut. Alla liknar mavar, måsar, men är dubbelt så stora. Liksom mavar kommer sällan gjausar en och en och deras skrik hörs på långt håll. |
| Torsdag 8 Juli | Tjelvars dag | Tjelvar, som enligt Gutasagan var den första människan på Gotland bör naturligtvis få en egen dag. Han fick tända en brasa direkt på stranden, men vi har säkert en egen grill som vi kan använda när vi firar Tjelvars dag. |
| Fredag 9 Juli | Pärkdagen | Nu är det högsäsong för gutniska idrotter, och pärk är en av de största. Den spelas av två lag, med en speciell skinnklädd boll, och själva pärken är en ruta gjord av träribbor. Ordet pärk betyder också fisksump, en trälåda i vatten där man kan förvara levande fisk. |
| Laudag 10 Juli | Varpus dag | Den andra stora gutniska idrotten är varpa, och den har spritt sig också utanför Gotland. Man KASTAR varpa och inget annat, det är viktigt. Varpan, varpu, kan vara en stor flat sten eller en gjuten metallvarpa. |
| Sundag 11 Juli | Stanggspelsdagen | Andra söndagen i juli har det under lång tid varit en högtidsdag för gutnisk idrott, och därmed också en märkesdag i almanackan. På andra håll räknar man före och efter älgjakten. Här är det Stanggspeli som räknas. |
| Måndag 12 Juli | Sigdspånsdagen | För att bibehålla sigdens, liens, skärpa under slåttern bryner man den emellanåt med en sigdspån. Denna utgörs av ett avlångt trästycke på vilket man fäst finkornig sand med hjälp av smör eller ister. |
| Teisdag 13 Juli | Såidesdagen | Såide är en tjärdal där man bränner tjära av tallstubbar, faitvidsstumblar. Det tar lång tid, först att rensa tjärveden, ti smait såidsvidn, och sedan tar det en vecka med såidesbränninggi. Resultatet brukar bli en fin tjära. |
| Onsdag 14 Juli | Naikars dag | På gutamål har naikar ett helt eget namn, men på svenska heter de backsmultron. Naikar är en egen art, som är olik smultron. Bären smakar annorlunda och behåller foderbladen, fluse, när man plockar dem. |
| Torsdag 15 Juli | Skyrdagen | Skyr är syrad mjölk eller filbunke, framställd på gammalt sätt, och skyr kan den också heta i andra nordiska länder, fast den kanske inte smakar likadant. Här smaksatte man skyr med socker, kanel och ingefära. |
| Fredag 16 Juli | Sletatinggdagen | Slåtter i ett änge, där många hjälps åt, och samtidigt en fest, där alla som är med bjuds på mat och dryck, är det som i våra dagar kallas för sletatingg. |
| Laudag 17 Juli | Austarsjödagen | Vattnet som omger oss, Austarsjöen, är varken salthav eller insjö, och det gör vattenmiljön särskilt känslig för föroreningar.Vi får inte tro att allt som hamnar i Östersjön är försvunnet för alltid. |
| Sundag 18 Juli | Stikkelsbärsdagen | Det är bara på svenska som man talar om krusbär. På gutamål liksom på danska och norska heter det stikkelsbär eller något liknande, och det namnet passar bra till en buske som har gott om stickande taggar. |
| Måndag 19 Juli | All källinggars dag | Källinggviku, käringveckan, inleds med denna dag som tillägnas all källinggar, med och utan namnsdag i veckan. Kom ihåg att på gutamål är det fint att vara källingg! |
| Teisdag 20 Juli | Gutamålsgildes dag | Gutamålsgillet firar sin årsdag den 20 juli, eftersom det det var denna dag år 1945 som gillet bildades av tio personer som ville göra något för det gamla språket. Det har gjorts mycket under åren som gått sen dess. |
| Onsdag 21 Juli | Krykkus dag | Krykkar, tvestjärtar, är något som vi får dras med på sommaren. De gör skada genom att äta på bladen av en del växter, men det sämsta med krykkar är att de kryper in där man inte vill ha dem, som i postlådor, sallatshuvuden och dörrspringor. |
| Torsdag 22 Juli | Rauripsis dag | Raurips är röda vinbär, som man kan njuta av nu, om inte trastarna har hunnit före. Ett enkelt sätt att ta vara på bären är att passera dem råa, inte övermogna, och hetta upp moset med socker till en sylt eller gelé. |
| Fredag 23 Juli | Råitus dag | Råitu, rötmånaden, börjar vid den här tiden, och vädret är ofta varmt och fuktigt. Maten blir fort dålig i värmen, om man inte kyler ner den snabbt och förvarar i frys, kylskåp eller kylväska. |
| Laudag 24 Juli | Äutsoknesdagen | Äutsoknes fålk, folk från andra socknar, kan faktiskt också vara trevliga att träffa. Nu för tiden är man modigare och vågar passera sockengränsen mer än förr. |
| Sundag 25 Juli | Vågdagen | Vågdagen syftar inte på sjögång och inte på vägning, utan är en tävling i gutniska idrotter, där ett lag, kanske ungdomarna i en socken, utmanade några andra. Det hörde till att man satsade någonting att kämpa om. |
| Måndag 26 Juli | Fleistaksdagen | På södra och östra ön var det förr vanligt med fleisar, stenflis, som taktäckningsmaterial ovanpå ett flackt faltak, brädtak. På Sudret bröt man sandstensflis och i trakten av Torsburgen en lämplig kalksten till tak. |
| Teisdag 27 Juli | Sjau såvardagen | Sjau såvare var enligt en legend sju kristna bröder, som flydde till en grotta, lade sig att sova och vaknade först många år senare. Traditionen säger att om det regnar sju sovare kommer det att regna under sju veckor framöver. |
| Onsdag 28 Juli | Torsbukkars dag | Får man se torsbukkar, åskmoln, norrut på himlen så här års är det ingen risk för åska, för nård torn kummar int upp förrn ettar Sankt Ole. Men om det otroligt nog ändå skulle hända, blir det tidernas oväder. |
| Torsdag 29 Juli | Sant Ole | Sant Ole var en av de viktigaste märkesdagarna förr, för då ändrade sig vädret och blev annorlunda. Sant Ole var också den som skulle komma med bullen om Erik, 18 maj, gav axen. |
| Fredag 30 Juli | Taraldns dag | Tarald heter smällglim på svenska, och det som kan smälla är det uppblåsta blomfodret. Det är kanske därför som så mycket geisk, vidskepelse, är knutet till tarald. |
| Laudag 31 Juli | Pussludns dag | En pusslude är en luden fjärilslarv. Barn som hittar pussludar brukar tycka att de är spännande, men de bör inte få röra vid dem, eftersom flera arter har nässelhår som orsakar klåda. |
| Sundag 1 Agusti | Kveiars dag | Kveiar är ett gammalt ord som bara finns i pluralform. Det är en mindre väg, som kommer från en eller flera gårdar eller andra ägor, och mynnar ut på en större väg i kveiminne. Oftast är kveiar en naturupplevelse med blommande vägrenar. |
| Måndag 2 Agusti | Fäugeltrampdagen | De gotländska skogarna är artrika. Förutom tall och gran och de vanliga lövträden som man känner igen finns det kanske ett tiotal andra träd och buskar som folk sällan vet namnet på, och dem kallar man med ett gemensamt ord fäugeltramp. |
| Teisdag 3 Agusti | Torshitns dag | En dag med tryckande värme och åskluft, torshite, är det ofta så här års. Och inte blir det svalare om man är klädd för medeltidsveckan med kjortel, yllemantel och hätta med axelkrage. |
| Onsdag 4 Agusti | Torspjäskus dag | Torspjäsku är en varelse i folktron. Hon söker sig dit där åskan slår ner, så därför är folk angelägna om att hålla henne borta från hus och hem, och bästa skyddet är föremål av järn och stål, som liar och saxar. |
| Torsdag 5 Agusti | Bröirensningsdagen | Bröiu är en stor djup grop i marken, oftast i skog och hagmarker, där vattnet sällan tryter. Den är drickvattningsställe för lamm, hästar och andra djur och behöver rensas då och då, eftersom kanterna trampas till av djuren. |
| Fredag 6 Agusti | Buttus dag | A buttå är en piggvar, en mycket knottrig sorts flundra, som kan bli stor som en medeltidssköld. Den har kommit till heders på senare år och blivit delikatess och landskapsfisk. |
| Laudag 7 Agusti | Råikt flundredagen | Nu är flundrorna tjocka och fina och passar som bäst ti råike, att röka. Det är populär och lättlagad sommarmat för både turister och bofasta. |
| Sundag 8 Agusti | Millumteidsdagen | Medeltiden borde heta millumteidn på gutamål, och det var då som det blev slut på högkonjunkturen för gotlänningarna. Men minnena från den tiden, kyrkorna och ringmuren, gav oss en unik bakgrund till medeltidsveckan på Gotland. |
| Måndag 9 Agusti | Blåbärskasdagen | Blåbärskas är nyplockade blåbär med socker och mjölk. Har man tillgång till kylskåpskall fil smakar det nästan ännu godare. |
| Teisdag 10 Agusti | Sant Las | Sant Las, eller Larsmäss, är en märkesdag efter helgonet Laurentius. Enligt folktron var det särskilt bra att så råg vid Larsmäss. |
| Onsdag 11 Agusti | Agdagen | Växtnamnet ag finns nämnt redan i Gutalagen, då agen sedan mycket länge skördades i agmyrar och användes till taktäckning. Ag är bättre än halm till tak, eftersom den inte brinner så lätt. |
| Torsdag 12 Agusti | Täkkatinggdagen | Täkkatingg är ett stort företag, som fordrar en kunnig arbetsledare, mycket folk som kan jobba, mycket mat och dryck, och fler lass ag än man tror skall gå åt till det tak som skall täckas. |
| Fredag 13 Agusti | Kaitlabbens dag | Idag firas de vänsterhäntas dag, som på gutamål kan heta kaitlabbens dag. Kaitlabben, eller kaitu, är vänstra handen, och den vänsterhänte är kaithäntar. |
| Laudag 14 Agusti | Fjädavallns dag | Fjädavall eller fjädarvall är ett gammalt ord för fjäril, men numera hör man det sällan. Om man vill locka fjärilar till sin trädgård bör man plantera kryddörter och andra aromatiska växter. |
| Sundag 15 Agusti | Sokendagen | På Gotland har man aldrig bott i gemensamma byar utan på egna gårdar, inom ett avgränsat område, en socken, och det begreppet lever kvar här. Så här års kan man gärna ordna en sokendag för alla sokenboar. |
| Måndag 16 Agusti | Sjökalvens dag | På eftersommaren en del år kommer det massor av sjökalv, och då flyr strömmingen och badgästerna. Sjökalv eller sjokalv, som man sade förr, heter öronmaneter på svenska. |
| Teisdag 17 Agusti | Greimnätes dag | Ett greimnät, grimnät, kan sägas bestå av tre nät. Det egentliga nätet omges på båda sidor av ett stormaskigt nät, grimmorna. Detta gör att flundrorna fastnar lättare. |
| Onsdag 18 Agusti | Förkeldagen | Somliga år finns det nästan ingenting. Andra år blir det mycket av allt, bär, frukt och svamp. Och när korgar, spann och påsar är fulla tar man resten i sitt förkläde, i förkle. Då är det ett riktigt förkelår. |
| Torsdag 19 Agusti | Gotlandsrygens dag | Gotlandsrygen, en traditionell rågsort, får representera alla gamla sorter av odlade växter, vilka är värda att bevara för att de har anpassats till klimat och miljö. |
| Fredag 20 Agusti | Ljaustrestakens dag | Innan de gotländska myrarna dikats ut var de mycket fiskrika. Man fiskade ofta med ljuster, och skaftet på detta, ljaustrestaken, kunde också användas till att staka sig fram med flatbåten. |
| Laudag 21 Agusti | Körkmakkens dag | Körkmakken har fått äran att bli landskapsinsekt på Gotland, men så har den också ett fint namn på svenska, riddarskinnbagge. |
| Sundag 22 Agusti | Löisarestanggis dag | Långt innan det fanns riktiga fyrar tände man löisarestänggar vid fiskebodarna för att folk skulle hitta i land. Man fiskade ofta under den mörka delen av dygnet, och lysstängerna räddade nog många liv. |
| Måndag 23 Agusti | Salmbärsdagen | Blåhallon heter salmbär på gutamål, och det ordet kommer säkert att leva vidare på grund av sylten, som många anser att man måste ha till saffranspannkaka. Prova gärna med några andra sylter. |
| Teisdag 24 Agusti | Bartmässdagen | Bartmäss har fått sitt namn efter aposteln Bartolomeus. På den dagen skall man inte så någon gröda, för då kommer den att bli full av ogräs. |
| Onsdag 25 Agusti | Veit håpus dag | Veit håpu, vita stoet, är lättast att få syn på under sensommarkvällarna nere på någon myr eller i fuktiga ängen. Vet man inte att det är veit håpu, så tror man att det är dimma som ser ut att röra sig. |
| Torsdag 26 Agusti | Graundagen | Graun heter ljung på svenska. Där ljungen växer i stora bestånd, graunbakkar, bildas det en speciell torvjord, som kallas rukkbakke eller bara rukkå, och den är bra att blanda i krukväxtjord. |
| Fredag 27 Agusti | Solsikkars dag | Ringblommor heter solsikkar på gutamål. De lyser upp under sommaren och långt in på hösten med sina gula och orange färger. Och ändå anses de inte som särskilt fina blommor, men de kanske är för lätta att odla. |
| Laudag 28 Agusti | Vävaldns dag | Vävald, åkervinda, har djupa rötter som brister när man försöker dra upp den. En intressant tanke är att det kanske bara finns en enda vävald i hela trädgården, och att den sänder upp sina skott överallt. |
| Sundag 29 Agusti | Summaratinggdagen | Gutamålsgillets sommarmöte som firas i augusti varje år har alltid ett tema där vi söker fördjupa oss i gamla seder och bruk, men alltid med gutamålet som viktigaste ingrediens. |
| Måndag 30 Agusti | Sjåldardagen | När folk, som har mycket att prata om, träffas och har trevligt, blir det sjåldar, som betyder att man sorlar och stimmar. Så brukar det bli när Gutamålsgilde har sina sammankomster. |
| Teisdag 31 Agusti | Daue fålks dag | Dau är döv eller hörselskadad. På daue fålks dag, och andra dagar med, skulle man önska att alla försökte tala högt och tydligt. De borde inte pladdra på så fort, och inte vända sig bort medan de pratar. |
| Onsdag 1 Septembar | Solhyllus dag | Dagarna blir allt kortare och solen står allt lägre, och det är då, som man lätt blir bländad. Har man ingen keps eller solskärm kan man skugga över ögonen med handen, och då gör eller sätter man solhyllå. |
| Torsdag 2 Septembar | Ovädargallns dag | En ovädargalle är en vädersol, ett halofenomen på himlen. Det kan synas en eller flera extra solar eller ringar, vita eller flerfärgade, och förr trodde man att sådant bådade oväder eller något ännu värre. |
| Fredag 3 Septembar | Kytlause dagen | Så här års är det bra tillgång på goda grönsaker och rotfrukter. Varför inte prova en helt vegetarisk dag? Kytlaus, utan kött, var man förr inte frivilligt utan av nödtvång. |
| Laudag 4 Septembar | Kroksnodns dag | Tänk vad livet skulle bli tråkigt om man alltid tog den närmaste och rakaste vägen till sitt mål. Vem vet vad som döljer sig vid den lilla omvägen, kroksnodn? Det kan vara vackra vyer, fina människor eller årets fynd. |
| Sundag 5 Septembar | Laupardagen | Sensommaren är en skön tid för långpromenader. Laupe betyder oftast gå till fots, och i andra sammanhang, när man på svenska säger gå, heter det ga på gutamål. Löpa, springa på svenska heter ränne. |
| Måndag 6 Septembar | Sedmoens dag | När säden är tröskad och ligger i en stor hög på golvet i ladan eller magasinet kallas högen för en moe, eller en sedmoe. Det känns tryggt när säden är under tak. |
| Teisdag 7 Septembar | Kålbåddns dag | Kålbåddn, kålhuvudet, får representera alla olika kålsorter som har utvecklats sedan man började odla någon vildväxande kål för länge sedan. Under tiden har också kålfjärilar och andra kryp utvecklats. |
| Onsdag 8 Septembar | Böiraisus dag | Visby är den enda staden som kallas böin. A raiså ti böin, en resa till stan, kunde förr vara en strapatsrik färd på dåliga vägar, och det fanns rövare pa böihaidi, skogsområdet omkring staden. |
| Torsdag 9 Septembar | Aikis dag | Det är många som har glädje av aiki, eken, inte bara sparbankerna som har den som sin symbol. Tänk på parkettläggare, möbelsnickare, sprittillverkare, ekorrar, nötskrikor, ekoxar och ollonsvin. |
| Fredag 10 Septembar | Råinis dag | Råin, rönn är femininum, som träden brukar vara på gutamål. Rönnar växer inte alltid på marken, utan kan slå rot i andra träd. Sådana flygrönnar eller flugråinar är eftertraktade till geisk, vidskepelse. |
| Laudag 11 Septembar | Skärus dag | Skäru, skatan, stannar kvar här hela året, men skärus dag kan passa på hösten, för att den gör sig bra då med sin svart-vita fjäderdräkt mot grant färgade höstlöv, rönnbär och nypon. |
| Sundag 12 Septembar | Nytplukkardagen | Allemansrätten är en fin svensk tradition, som ger en rätt att plocka bär, svamp och blommor på annans mark. Plukk nytar, plocka nötter, på hasselbuskar får man inte göra, om man inte har egna buskar förstås. |
| Måndag 13 Septembar | Raukens dag | Raukens dag får inleda en vecka med ord på fårömål, eftersom de största raukfälten finns där. Det är havet som har skulpterat raukarna genom att nöta bort allt utom den hårdaste kalkstenen från urgamla korallrev. |
| Teisdag 14 Septembar | Prånsens dag | Pråns är ett kort och bra ord som bara finns i fårömålet. En självgod pösmunk, en goddagspilt och festprisse som bara sitter och jäser, kan det översättas med. |
| Onsdag 15 Septembar | Hahole fålks dag | Den som vill ha mycket eller helst allt, är hahol. Auktionsförrättare, reklamfolk och försäljare bör den hahole akta sig för, och i stället samla på sådant som är värdefullt på andra sätt och inte går att köpa. |
| Torsdag 16 Septembar | Käutens dag | Käutaveisa, käutatavlorna i kyrkan och alla gamla historier om käutajakt tyder på att käuten, sälen, var en viktig del av fåröbornas kultur och ekonomi förr. |
| Fredag 17 Septembar | Sträklinggars dag | En omtalad maträtt som inte många har smakat är sträklinggar, tunna pannkakor med tärningar av kokt sälspäck. Ännu i början av 1900-talet kunde det serveras sträklinggar på Fårö, om någon käut, säl, hade trasslat in sig och fastnat i laxnät eller strömmingsgarn. |
| Laudag 18 Septembar | Lingåndagen | Fårö fylls av fastlänningar på sommaren, men på sensommaren kommer en annan typ av besökare. Det är spannförsedda gotlänningar som spanar efter röda bär, lingån, under tallarna. Lindbär kunde bären kallas förr i tiden, åtminstone på en del av Gotland. |
| Sundag 19 Septembar | Fårenate | Fårenate, Fårönatta, är ett arrangemang som kommit till och blivit uppskattat på senare år. Också på dagtid är ön en plats att längta till under den här årstiden, om man sätter värde på fina färgnyanser, fria ytor och frisk luft. |
| Måndag 20 Septembar | Jårdpärars dag | Jårdpärar, potatis, är ett gutamålsord som inte är så gammalt som många andra, eftersom man bara har odlat potatis här i ett par tre hundra år. Pärar jär halv föidu, potatisen är hälften av maten, är ett talesätt. |
| Teisdag 21 Septembar | Stainbeitardagen | Stainbeitarn är en fisk som har flera olika namn på gutamål, som stainbukk, bukk, snorföbul eller sjaurygg. Det vanligaste svenska namnet är stenbit. |
| Onsdag 22 Septembar | Kusstainsdagen | Kusstain’n, skorstenen, har sedan järnålder eller medeltid varit en av de viktigaste byggnadsdelarna i ett hus. Ett stort hus kunde förr ha flera skorstenar eftersom man hade eldstäder i varje rum. |
| Torsdag 23 Septembar | Haustjamninggi | Dag u nat jär likk si langge när vörr har hinne ti haustjamninggi, vilket betyder att dag och natt är lika långa, när vi har hunnit till höstdagjämningen. |
| Fredag 24 Septembar | Laigfålkis dag | Laigfålk är inte anställda, utan lejda för ett visst arbete, med en viss lön, dagspenningg. Numera räknar man hellre med timpenning. Då verkar inte kostnaden vara så hög. |
| Laudag 25 Septembar | Hallars dag | Hallar är sänkstenar som användes på framför allt strömminggarn. De tillverkades av små platta, naturligt rundslipade kalkstenar som man borrade hål i. |
| Sundag 26 Septembar | Mummen u måffen | Låt mummen u måffen, mormor och morfar, berätta om sitt barndomshem och sin uppväxt. Om de pratar gutamål, kan du passa på att lära dig några ord som kanske inte används så ofta nu för tiden. |
| Måndag 27 Septembar | Rindis dag | Murgröna heter rind på gutamål. Om det står rindi är det bestämd form, murgrönan. Den blommar sent, fram på hösten, och de blombärande skotten har inte flikiga blad. Rindi är Gotlands landskapsblomma. |
| Teisdag 28 Septembar | Gangardns dag | Garngården var den plats i fiskeläget där garnen eller näten hängdes upp för att torka. Den kunde vara inhägnad för att förhindra att djur kom in och ställde till oreda. Gutamålsgillets nätplats (website) kallar vi numera också gangardn. |
| Onsdag 29 Septembar | Mikéli | Mikéli är den helige Mikaels dag, som förr hölls i större helgd, men ännu är en märkesdag att räkna med. Då har hösten kommit, skörden bör vara bärgad och husdjuren bör vara inne, åtminstone på nätterna. |
| Torsdag 30 Septembar | Flainbåddns dag | Flainbådd eller flainskalle betyder flintskalle, som är ett tydligt tecken på en mogen man, och den är nog mera populär bland kvinnor än bland männen själva. Nyare benämningar är bredband eller framgångsfrisyr. |
| Fredag 1 Åktobar | Matskutes dag | Matskuteute betyder numera matsäcken eller matlådan. Om man tar för vana att beräkna en extra portion när man ändå lagar mat, och sedan inte slänger något utan fryser in resten direkt i en matlåda, så är ett matskut färdigt. |
| Laudag 2 Åktobar | Lynis dag | A lyn är en lönn, och den har sin vackraste tid nu på hösten. Lövens flammande höstfärger överträffar alla andra träds mera gula eller brunaktiga nyanser, och de lyser starkast mot en bakgrund av mörkgröna barrträd. |
| Sundag 3 Åktobar | Fletne bullns dag | Det är inte nödvändigt att äta så mycket bullar, men att kunna baka fletne, flätade, bullar är mycket viktigt. Den konsten är ett kulturarv som bör läras ut och föras vidare till barn och barnbarn,och inte bara till flickorna. |
| Måndag 4 Åktobar | Stråibullns dag | En stråibulle är en bulle av vanlig vetedeg, fylld med någon god blandning som smakar kanel, mandel, vanilj eller kardemumma. Sedan penslas den ovanpå med ägg och beströs med pärlsocker eller mandelspån. |
| Teisdag 5 Åktobar | Hallstövinggars dag | En hallstövingg är en halvvuxen pojke. Somliga säger hallstyvlingg och tänker på en pojke med låga stövlar, hallstyvlar. Andra tror att ordet kommer av hallstöivar, en halv styver, ett namn på en slant av litet värde förr. |
| Onsdag 6 Åktobar | Stortårgdagen | Alla marknader runt om på Gotland representeras här av stortårgdagen. En dag då man träffar dem som man kanske inte har sett sedan fjolårets torgdag, och ser man dem inte beror det på att det är för mycket folk. |
| Torsdag 7 Åktobar | Närveldagen | Närvel är ett bra gutamålsord som gärna kunde tas upp i svenskan, och det betyder vred av trä som man vrider för att stänga en dörr. En närvel skall vara lagum gladar, inte gå för trögt och inte glappa för mycket. |
| Fredag 8 Åktobar | Haimårkars dag | Det blir förr eller senare nödvändigt med en huslig dag när man måste ägna sig åt haimårkar, göromål i hemmet, som att tvätta gardiner, frosta av frysen, byta sängkläder, plantera om krukväxter och allt det andra. |
| Laudag 9 Åktobar | Hyggelsedagen | Hyggelse har samma betydelse som hugsvalelse och hugnad. Vi känner säkert någon som skulle behöva tröst och stöd, och några uppmuntrande ord då och då kan vi försöka med. |
| Sundag 10 Åktobar | Haustreike dagen | På hösten är det lätt att känna sig rik, haustreik, när man har samlat i ladorna och har fullt i skafferiet, jordkällaren och frysen. Nu gäller det bara att hushålla så man inte blir ladisfatti, fattig då det är vår. |
| Måndag 11 Åktobar | Golunus dag | Golunå är gott humör, gott lynne, och det passar verkligen en sådan här dag. Om vi tänker efter inser vi att vi har mycket att vara tacksamma för. |
| Teisdag 12 Åktobar | Maltbunkens dag | Tillverka bra malt, mälta, fordrar kunnighet och mycket passning. Först skall säden blötas lagom länge, rinna av och läggas på ett golv till en maltbunke, en stor och vid hög, täckas över och ligga tills säden gror. |
| Onsdag 13 Åktobar | Kölnedagen | När maltsäden är färdiggrodd skall den torkas, och det gör man oftast i a kölnå, en torkanläggning på loftet över ett brygghus. Där nere eldar man i en eldstad och låter röken gå upp i kölnegaltn på botten av kölnu. |
| Torsdag 14 Åktobar | Mörmavars dag | Mörmavar kan översättas med myrmåsar, men de heter skrattmåsar på svenska. De är mindre än fiskmåsar, har röd näbb, röda ben och mörkt huvud, fast inte hela året. |
| Fredag 15 Åktobar | Haustplögningsdagen | Höstplöjningen är det nu dags för, och sen får jorden vila till våren i väntan på sådd. En välplöjd åker är en vacker syn. Ett gammalt ordstäv: Till sankt Brite skall man ha släut ti rite, det vill säga att höstplöjningen skall vara färdig till Birgittadagen. |
| Laudag 16 Åktobar | Stainkörkars dag | Här handlar det inte om kyrkor byggda av sten, utan om äpplen av den mycket omtyckta gotländska sorten Stainkörkar, som härstammar från socknen Stenkyrka. |
| Sundag 17 Åktobar | Piggåttars dag | Små päron skärs i klyftor och torkas, och sen byter de namn till piggåttar eller pikkgåttar. Äppelgåttar görs på samma sätt, och båda är goda till fruktsoppa och kräm. |
| Måndag 18 Åktobar | Blikus dag | Mer än vanligt vackert och milt väder en måndag kallas mandes blikå, och det bådar inte alls gott för resten av veckan. Ta fram kläder som passar för dåligt väder. |
| Teisdag 19 Åktobar | Dusku dagen | En dag då man väntar länge på att det skall ljusna, ända tills man märker att det börjar mörkna. Dusku betyder dunkel, skum, mörk, otydlig. Det engelska ordet dusk betyder skymning. |
| Onsdag 20 Åktobar | Druggeldagen | Det drugglar, strittar och skvattlar hela dagen. Det är inte uppehållsväder utan småregnar av och till, men när dagen är slut fyller inte nederbörden upp så mycket i regnmätaren. |
| Torsdag 21 Åktobar | Regnsydingens dag | Om man hör regnet innan det har hunnit fram, först som en stilla susning och sedan allt starkare, är det regnsydingen man hör. Då är det bäst att skynda sig in under tak, för då kommer det en störtskur. |
| Fredag 22 Åktobar | Skövregndagen | Skövregn betyder hällregn. Det regnar så häftigt att det skövar yvar, forsar över, vattentunnorna under stuprören och rinner bort längs gångarna i trädgården. |
| Laudag 23 Åktobar | Lummguttdagen | När förrådet av äppel- och pikkgåttar var fyllt på hösten kunde man få lite torkade äppel- och päronklyftor i fickan, lummu, när man skulle ge sig ut i arbetet eller till skolan. Lummgutt kan även bestå av annat godis. |
| Sundag 24 Åktobar | Kymbeldagen | Kymbel är ett märke, vilket som helst, bara det kan fungera som markering, en bock i kanten på en bok, ett bomärke eller ett gränsmärke i skogen. Om det är en dag du alltid vill minnas kan du sätta ett märke i almanackan så har du en egen kymbeldag. |
| Måndag 25 Åktobar | Freidagviku | En vecka varje år hade de anställda ledigt förr i tiden. Det var sista veckan i oktober som var freidagviku, och skulle de flytta och ta ett nytt jobb fick de göra det under samma vecka. |
| Teisdag 26 Åktobar | Fäi-Jakå-dagen | Jakob Karlsson, Fie i Lau, har betytt så mycket för gutamålsforskningen att hans årsdag blir Fäi-Jakå- dagen. Han skrev över 200 långa brev på gutamål till Mathias Klintberg, som bland annat var språkforskare. |
| Onsdag 27 Åktobar | All peikars dag | Förr i tiden kallades alla flickor peikar på gutamål, men senare fick de heta töisar, och det var bara de anställda pigorna som var peikar, eller tjäned sum peikar. |
| Torsdag 28 Åktobar | All dränggars dag | Numera har ordet drängg på gutamål samma betydelse som det har på svenska, men tidigare kallades alla pojkar och ogifta karlar dränggar, också sönerna hemma i familjen. Nu heter de sårkar. |
| Fredag 29 Åktobar | Löidis dag | Löidi är alla som skall lyda, löide. Det gäller både barn och tjänstefolk. Det är ju inte mer än rättvist att de får en dag om året då de får litet mer att säga till om, och själva bestämma om någonting. |
| Laudag 30 Åktobar | Körrgardsdagen | Före allhelgonahelgen hör det till att man åker till körrgardn, kykogården, för att smycka familjens gravar med något som tål höstkylan. På senare tid har det blivit en tradition att man tänder ljus eller lampor. |
| Sundag 31 Åktobar | Ofålkis dag | Ofålki betyder vårt folk, alla i familjen eller släkten. Det här är en dag att tänka på dem, och det gäller även alla våra anhöriga som vi minns men som nu är borta. |
| Måndag 1 Nåvembar | Änkmännars dag | Änkmännar betyder änklingar eller änkemän. De som blivit ensamma efter många års äktenskap har kanske ingen att prata med. Några ord om vardagliga saker när man råkar träffas kan vara det som behövs. |
| Teisdag 2 Nåvembar | Kyldnati | Ibland blir det frost i september och ibland dröjer det till början av november innan den första frostnatten, kyldnati, kommer. Den har en förödande inverkan på dahlior, squash och andra värmeälskande växter. |
| Onsdag 3 Nåvembar | Sleiars dag | Sleiar, slånbär, blir godare efter en frostnatt, då den kärva smaken mildras. En natt i frysen har samma effekt, och sedan kan man tillverka saft eller likör med fin arom. |
| Torsdag 4 Nåvembar | Häusfiskens dag | Häusfisken är inte en speciell sorts fisk utan ett förråd av flera fisksorter, mest strömming, som räcker hela vintern till hushållet. Förr åt man ofta kokt salt strömming till mårgmat, frukost, så det gick åt mycket. |
| Fredag 5 Nåvembar | Fagavädarsdagen | Under hela fagavädarsdagen är det uppehållsväder, och somliga höstar är den här dagen efterlängtad. Nu kan man göra alla utomhussysslor som har fått vänta länge, under många regniga dagar. |
| Laudag 6 Nåvembar | Tukdagen | När novemberdimman tätnar och dagarna är korta och mörka, är det inte så lätt att se ljust på tillvaron. Dimma heter tukå eller tjåkkå på gutamål. |
| Sundag 7 Nåvembar | Ståppvästns dag | Ståppväst är en storväst av dubbelt tyg, vadderad som ett täcke. Den är ett bra plagg som förebygger ryggvärk efter tungt kroppsarbete genom att hålla ryggen varm i vinterns iskalla blåst. |
| Måndag 8 Nåvembar | Murrättpannkaku | Murrättpannkakå är en god traditionell höstlig maträtt. Man blandar ganska mycket finrivna morötter i en vanlig pannkakssmet, häller i långpanna, täcker med äppelklyftor och gräddar den i ugn. |
| Teisdag 9 Nåvembar | Lauräkningsdagen | Ti räke lau betyder att räfsa löv, och då använder man a reivå, en räfsa. Det gör man inte bara på hösten utan också på våren, men då heter det att man fagar. |
| Onsdag 10 Nåvembar | Sunkunus dag | Sunkunu är sonhustrun, svärdottern. Kunå är ett gammalt, numera ovanligt ord för gift kvinna eller hustru. Kone skrivs det på danska, men det uttalas ju inte riktigt så. |
| Torsdag 11 Nåvembar | Gasis dag | Gasi, gassn u gasunggar är gässnar eller gässi på gutamål, och gåsen, gåskarlen och gässlingarna är gässen på svenska. Gasstaiki, gåssteken är som mest aktuell just nu. |
| Fredag 12 Nåvembar | Släkus dag | Släkå är olika sorters tång och alger från havet. Den har bärgats vid stranden och sedan använts som gödsel på åkrarna, särskilt till potatisodling på magra grusjordar. |
| Laudag 13 Nåvembar | Radgoe fålks dag | Den som är radgo är klok och rådig, det vill säga någon som det kan vara lönt att lyssna på och ta råd av. |
| Sundag 14 Nåvembar | Ofars dag | Ofar betyder vår far eller far i huset. Det är inte säkert att han behöver eller vill ha någon ny slips på fars dag, men det är en lämplig dag för hans favorittårta. |
| Måndag 15 Nåvembar | Rabbisdagen | Rabbits är kaniner på engelska och rabbis är en eller flera vildkaniner på gutamål. De är införda till Gotland, blev alldeles för många och fick myxomatos. Nu är stammen inte så stor och nu äter man inte rabbisstek. |
| Teisdag 16 Nåvembar | Bjaurlukus dag | Bjaurluku är det trekantiga förbindningsbräde som sitter i de båda stävarna på t ex en tvåmänning. På Fårö säger man stammlukka. |
| Onsdag 17 Nåvembar | Ainestrysars dag | Enen är fantastisk, för hela busken kan användas. Enris till rökning och drickbryggning, virket till bandtäunar, slöjd och stegpinnar, enbären som viltkrydda samt enruskor, ainestrysar, som vägmarkering på vintern. |
| Torsdag 18 Nåvembar | Kummendagen | Kummin kallas kummen eller kumming på gutamål, och det är en krydda som är nödvändig i gotländskt säurbrö. Kummin finns vild, men man bör vara säker på att man plockar frö av rätt växt, för det finns giftiga arter som påminner om kummin. |
| Fredag 19 Nåvembar | Säurbrödagen | Säurbrö, surbröd, bakas på grovt rågmjöl, som skållas i trätråg där det finns litet surdeg kvar. Degen slås och får jäsa till nästa dag, då man bakar ett bröd som blir mörkt, syrligt och smakrikt, om det lyckas. |
| Laudag 20 Nåvembar | Ugnstrulles dag | Ugnstrull är inget troll utan ett stort säurbrö som har en inbakad fyllning, oftast av fläsk, mer sällan av fisk. Man kan kalla ugnstrull för en stor pirog, och sådana maträtter är vanligare österut, i Finland och Baltikum. |
| Sundag 21 Nåvembar | Slaggdagen | När det är slaggvädar så är det både snö och regn, det vill säga snöslask eller snöglopp. Sådana dagar är det en fördel att få vistas inomhus. |
| Måndag 22 Nåvembar | Skäumaugdes dag | En dag för de skäumaugde, de som alltid har sett dåligt eller med åren kommit att se sämre. Det finns mycket att göra åt saken inom sjukvården, och man kan prova ut bra hjälpmedel för synen. Och belysningen behöver säkert förbättras. |
| Teisdag 23 Nåvembar | Trykknudis dag | Trykk-nud är ett nyare, utmärkt gutamålsord som borde exporteras till fastlandet. Det är bra mycket lättare att säga trykknud än häftstift. |
| Onsdag 24 Nåvembar | Britars dag | Namnformer på brit- avser platser både på land och ute i sjön. De är vanligast på östra Gotland och betecknar oftast ett långsträckt bergsparti som slutar i ett brant stup. Exempel är Briten, Britar och Svartbriten. |
| Torsdag 25 Nåvembar | Vintardalars dag | Vintern kommer inte på allvar innan vintardalar jär fulle. De är vätar och andra sänkor i marken och brukar stå fyllda med vatten från senhöst till vår. |
| Fredag 26 Nåvembar | Rogråitns dag | Rogråit betyder rov-gröt, numera rotmos, som inte kokas på rovor utan kålrötter, morötter och potatis. Det är god och nyttig höstmat med kokt kött eller korv. |
| Laudag 27 Nåvembar | Bassldagen | Senhöstens dagar är korta, och det finns mycket ti bassle me, sysselsätta sig med, nu till advent. Bassl är sådant som är söligt och tar tid att göra. |
| Sundag 28 Nåvembar | Fyst advent | Alla fönster upplysta är en välkommen syn när den mörka vintertiden är inne. Förr hade man bara den öppna spisen, gräu’u, som fick lysa upp, för talgdankarna fick man vara rädd om. |
| Måndag 29 Nåvembar | Spiksträmmingen | Spiksträmmingg är saltad strömming som äts rå som sill. Om någon är kyndu, kräsen, säger man att han borde svälta i fjorton dagar och sen få börja försiktigt med lite spiksträmmingg. |
| Teisdag 30 Nåvembar | Andas | Anders kallas Andas på gutamål, och hans dag är en märkesdag, som skall visa vad det blir för väder i julhelgen. Det blir aldrig likadant som på Anders. |
| Onsdag 1 Disembar | Haidis dag | Haid är ett skogsområde, en utmark långt ifrån all bebyggelse. Skog som ligger närmare bygden kallas hagar och har varit stängslade och betade. Många bönder äger skog i andra socknar, langt upp pa haidi. |
| Torsdag 2 Disembar | Bysns dag | Bysn är en varelse som kan visa sig i skogen, och han får ibland namn efter den. Han kan se ut som en liten grå gubbe, men han är farlig för han ställer till olyckor, gömmer saker och förvänder synen på folk så de går vilse. |
| Fredag 3 Disembar | Havfräuis dag | Havfräui, havsfrun, var ett ondskefullt sagoväsen som hade sin boskap på sjöbotten. Hon var vacker att skåda och sökte på alla vis förföra unga fiskare. Avvisades hon blev hon mycket misslynt. |
| Laudag 4 Disembar | Eiktu fålks dag | Eiktu är idog, flitig och arbetsam, och det behöver man vara i julstöket. Men börja gärna med att tänka efter vad du verkligen vill göra till jul, och vad som görs för att du tror att andra tycker att det måste vara så. |
| Sundag 5 Disembar | All sårkars dag | Pa all sårkars aigen dag bör pojkar i alla åldrar släppa fram leklynnet och ägna sig åt något som de gör bara för att det är roligt. Det är spännande för omgivningen att få se vad det blir. |
| Måndag 6 Disembar | Jaulgreisns dag | Jaulgreisar är grisar som slaktas till julmat. Det fanns också en sorts julbullar som kallades för jaulgreisar. De var nog inte lika överallt, men somliga var avlånga med degen lagd i spiral och hette annars herrar eller lindban. |
| Teisdag 7 Disembar | Märjamdagen | Märjam eller merian är mejram på svenska. Det är en viktig krydda i slakttider, eftersom den används i blodmat och i soppa. ”Har’n int märjam ei färsksäupu da smakar ha bärr diskvattn”, sade en mejramförsäljare. |
| Onsdag 8 Disembar | Pylsdagen | Pyls är blodkorv, och hemlagad sådan är nog ytterst sällsynt numera. Den tillverkades av blod, rågmjöl, mejram, andra kryddor och fettaugå, istertärningar. Utan fettaugå blir det blindpyls. |
| Torsdag 9 Disembar | Kytsmäkkars dag | Kyt är i det här fallet köttfärs, och smäkk är det ljud som hörs när man plattar till dem. På svenska får de gärna kallas biffar och burgare, men på gutamål heter de smäkkar och ingenting annat. |
| Fredag 10 Disembar | Nyttars dag | För att kunna laga den maträtt som kallas nyttar behöver man grovt, helst hembakat surbröd, och istret från en gris. Det smälts, fettet silas ifrån, och det som blir kvar steks tillsammans med surbrödtärningar. |
| Laudag 11 Disembar | Pipparkaksdagen | Många vill ha en pipparkaksdag. Det finns ju utmärkt goda pepparkakor att köpa, men somliga har egna figurer och dekorerar dem, och andra vill ha doften av nybakta pepparkakor i huset. |
| Sundag 12 Disembar | Avsjonsdagen | Syföreningsauktioner var och är väl ännu vanliga i december. Då är det ett behändigt sätt att inhandla julklappar. Behållningen går ju alltid till goda ändamål. |
| Måndag 13 Disembar | Luciadagen | Lucia var ett helgon, enligt legenden en ädel jungfru från Syracusa. Hon led martyrdöden den 13 december år 304 efter Kristus. Lussi langgnat har man nämnt på gutamål. |
| Teisdag 14 Disembar | Drikkbryggninggi | Ti brygg drikke, att brygga öl, är en hel vetenskap och det finns många åsikter och recept. Om det skall bli gott och hållbart drikke, som man mår bra av, är det noga med hygienen och att det får tid att jäsa färdigt. |
| Onsdag 15 Disembar | Vidklauningsdagen | Vidn skall sundar ti jaul, har man hört. Men det är inte julveden som skall klyvas när det är tal om vidklauningg i december, utan den ved som skall eldas upp under nästa säsong. |
| Torsdag 16 Disembar | Truglimpus dag | Degen till truglimpå får jäsa sig syrlig i trätråg som säurbrö, men limpå bakas på rågsikt, vetemjöl, sirap och kryddas med pomerans- eller apelsinskal. |
| Fredag 17 Disembar | Pirrvittns dag | Pirrvittar är småkakor som brysselkex, spritskransar, bondkakor, havredrömmar och andra små runda kakor. Ordet kommer från franskans pirouette, piruett. |
| Laudag 18 Disembar | Jaulgränsdagen | Om det är vackert väder den här dagen passar den bra till julgranshuggning. Man kan bjuda sina vänner till en jaulgränsdag i skogen, ta med kaffe och grilla korv. Men börja tidigt, för dagrna är korta så här års. |
| Sundag 19 Disembar | Svart sundagen | Det traditionella namnet på den sista söndagen före jul är svart sundagen, svarta söndagen. Till den söndagen städades det inte, men man gjorde julrent i den kommande veckan. |
| Måndag 20 Disembar | Pikmörkre | Pikmörkre är becksvart. Pik kommer av bik, som betyder beck. Och det är inte bara väldigt mörkt, utan också mörkt väldigt länge. |
| Teisdag 21 Disembar | Tåmmen | Tåmmen, Tomasdagen, sägs vara årets kortaste dag. Det är så mörkt att man börjar tvivla på att det kan bli sommar och sol igen. |
| Onsdag 22 Disembar | Langg nati | På årets kortaste dag följer langg nati, årets längsta natt, men sedan vänder det ju faktiskt och går mot ljusare tider. Tänd adventsljusen och gläds åt dem. |
| Torsdag 23 Disembar | Yvarväntnes dagen | Åtminstone barnen är yvarväntnes, otåligt väntande, den här dagen. De vuxna har väl som vanligt inte tid att känna efter, för de skall ännu hinna göra allting färdigt till jul. |
| Fredag 24 Disembar | Jaulaftn | Nu har dagen kommit som vi väntade på. Det är en viss stämning med jaulaftn, julafton, i alla fall, om vi ändå för länge sedan har lämnat barnaåren. Med tiden kan vi ju bli barn på nytt. |
| Laudag 25 Disembar | Jauldagen | Julotta med julens alla sånger är en god början på juldagen. Att sen fortsätta att äta av den goda julmaten och i lugn och ro kanske läsa en julklappsbok eller umgås med nära och kära är väl en önskejuldag. |
| Sundag 26 Disembar | Staffen | Staffen vill barn gärna se, men det har de aldrig gjort, för han kommer på natten till annandagen och lägger godis i barnens skor. Somliga påstår att han bor i en grotta som heter Godugn´n, där han lagar till sitt gutt. |
| Måndag 27 Disembar | Triddagen | Tredje dagen jul kallas triddagen. Det är fortfarande julhelg och julmaten räcker ännu, men om vädret är bra kunde det kännas skönt med en långpromenad. Är det ruggigt ute får man sitta inne vid brasan. |
| Teisdag 28 Disembar | Haimfålkis dag | Haimfålki är den egna familjen, som nu efter jul behöver sätta igång och röja upp litet i röran, städa och kanske tvätta en omgång, men också ge sig tid att prata med varandra, om man inte hinner annars. |
| Onsdag 29 Disembar | Helgmillum | Alla dagar mellan jul och nyår är helgmillum. Det är vardag, men man sätter inte igång med något större arbete, för det är snart helg igen. |
| Torsdag 30 Disembar | Astäuas dag | Astäuas, eller astufålki, är de som bor närmast oss. Nu i helgmillum passar det väldigt bra att bjuda in dem på kaffe eller en bit mat. Och bor man inom gångavstånd behöver man bara komma ihåg reflexvästen. |
| Fredag 31 Disembar | Nöiårsaftn | Nyårsafton manar till eftertanke, en sammanfattning av året som gått och funderingar om det kommande. Kvällen firas numera med ståtliga fyrverkerier, och somliga minns säkert inringningen från alla Sveriges domkyrkoklockor i radion på 1950-talet. |