Vill du ha allnakku direkt i din kalender i din dator eller smartphone? Prenumerera på denna länk i din kalender:
http://www.gutamal.org/prenumeration/allnakku.ics
2018
| Måndag 1 Januari | Gynninggi | Ti gynne betyder att börja, och gynninggi är början eller begynnelsen. Om skapelseberättelsen i Bibeln skulle översättas till gutamål skulle den inledas: ”Ei gynninggi skaped…” |
| Teisdag 2 Januari | Leilnöiårsdagen | Dagen efter nyårsdagen har av tradition haft namnet leilnöiårsdagen, lilla nyårsdagen, men stäurnöiårsdagen säger man aldrig. |
| Onsdag 3 Januari | Jaullaikars dag | Idag kan vi försöka att minnas vad vi lekte för jullekar innan TV och datorer gjorde sitt intåg i våra hem. Nytar, nötter, användes när man lekte Kallskoge eller Mitt svein gar ei skogen. Andra sittlekar var Ett skepp kommer lastat, och Kejsaren i Kina tycker inte om T. |
| Torsdag 4 Januari | Grannlages dag | En bra dag att bjuda in alla dem som bor närmast, hela grannlage, på kaffe och kakor eller vad de nu föredrar. |
| Fredag 5 Januari | Bidlages dag | Bidlage betyder bjudlaget, dem man brukar bjuda när man har fest, inte grannar eller släkt men ändå trevliga att umgås med. |
| Laudag 6 Januari | Trettndagen | Trettndagen, eller trettondedag jul. Nu är det slut på storhelgen, skolorna börjar och vintern kommer kanske på allvar med snöyra och kyla. |
| Sundag 7 Januari | A-kusinars dag | Släkt är viktigt på Gotland, och många vet vilka som är deras a-kusinar. Men så heter det bara här. Sysslingar är det vanligaste uttrycket på svenska, men i norra Sverige säger man tremänningar, och på finlandssvenska kan man få höra uttrycket småkusiner. |
| Måndag 8 Januari | Flippdagen | Julölet, jauldrikke, om det finns något kvar, kan, om det hettas upp, förvandlas till flipp med äppelgåttar, socker och brännvin. Vetebröd eller kakor kan läggas i eller ätas till. Flipp bör inte kombineras med bilkörning. |
| Teisdag 9 Januari | B-kusinars dag | B-kusinar är tremänninggar på svenska. Båtar för tre kan heta så på gutamål, men kallas också treironi. En gotlänning bör känna till sina a-kusinar, men knappast sina b-kusinar. De kan finnas i hundratal. |
| Onsdag 10 Januari | Marjasdagen | Marjas är ett kortspel, vars namn kommer av det franska ordet för giftermål, mariage, och ett helt par, kung och dam av samma sort, ger poäng. Bondtolva är det svenska namnet. |
| Torsdag 11 Januari | Strumpsukkars dag | En tyst dag, som det blir när man lite försiktigt tassar omkring i strumpsukkar, i bara strumporna, utan skor. |
| Fredag 12 Januari | Drikksäupus dag | Nu är jauldrikke precis lagom att koka dricksoppa på, för drickat skall inte vara för färskt. Soppan värmer gott en äurvädasdag, och får man sen en bit fläsk eller en staiktar strämmingg på en surbrödskiva till då mår man gutt. |
| Laudag 13 Januari | Tjugendagen | Tjugendagen, eller på svenska tjugondedag jul, är den allra sista juldagen, och nu tar den riktiga vardagen vid. Det är rätt skönt tycker många som tröttnat på julpynt, men felet är kanske att man har börjat långt före jul? |
| Sundag 14 Januari | Såfflukes dag | Det kan kännas trögt att nu möta vardagen efter allt festande och firande. Om man unnar sig en liten stund på sofflocket kan det kännas lättare. |
| Måndag 15 Januari | Sitårkars dag | Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt. |
| Teisdag 16 Januari | Ganbindningsdagen | En vanlig sysselsättning på vinterkvällarna förr var att binde gan, dvs. knyta fiskegarn eller nät. Innan det blev allmänt med fabrikstillverkat bomullsgarn använde man lin och hampa. |
| Onsdag 17 Januari | Gåimäppeldagen | Ti gåime kan betyda att gömma men också att spara. Gåimäppel är höst- och vinteräpplen som tål lagring, och nu kan det vara dags att ta fram dem och göra en god äppelkaka efter eget huvud eller mormors recept. |
| Torsdag 18 Januari | Vammelstråius dag | Vadmal är en urgammal nordisk vävnad, det viktigaste beklädnadsstoffet före industrialiseringens tid. Efter valkning krymper tyget, det blir tjockt, tätt och värmer gott. Vammelstråiu var nukk pa när drängen gytt vänd tråiu för ti hitte haim. |
| Fredag 19 Januari | Kaulusdakkus dag | Kaulusdakkar, alfågelhonor, var förr ett uppskattat tillskott i mathållningen. De åts som regel kokta. Fåglarna kunde fångas med bottensnaror, något som inte är tillåtet idag. |
| Laudag 20 Januari | Stäuvädardagen | När vädret är sådant att man helst inte vill gå ut, är det stäuvädar, stugväder. Det kan innebära kuling med stormbyar eller massor av blötsnö som vräker ned, men det finns fler stäuvädar, och alla är lika obehagliga. |
| Sundag 21 Januari | Stikksaumens dag | I dag tar vi itu med en stickning. Det verkar ha blivit populärt igen. Att ha en stikksaum i händerna när man ser TV eller hör på radion går bra. |
| Måndag 22 Januari | Äurdagen | Äurdagen är yrvädersdagen, men ofta räcker en snöyra två, tre eller flera dagar och det kommer mängder av snö. Då kan de som annars aldrig är nöjda gå med på att de har fått tillräckligt. |
| Teisdag 23 Januari | Snåikastningsdagen | Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikastninggi. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem. |
| Onsdag 24 Januari | Nygelhäntes dag | Denna dag tillägnas dem som alltid fryser om fingrarna så det nyglar, värker i dem, också efter det att de har kommit in i värmen, kort sagt, de som är nygelhänte. |
| Torsdag 25 Januari | Fundardagen | En riktig gotlänning fundar när det kliar i hans näsa. Detta kliande talar om att det inom kort kommer besök. Kliar det i högra näshålet kommer det manligt besök, vänsterklåda förebådar kvinnligt besök. Kliar det på näsan kommer det högfärdigt besök. |
| Fredag 26 Januari | Främnesdagen | När det kommer gäster till någon så säger man att de kummar främnes, d.v.s. att det kommer främmande. Gästerna kan dock vara väl så bekanta. |
| Laudag 27 Januari | Buldardagen | Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under Buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller och annat buller. |
| Sundag 28 Januari | All kalars dag | Karl på gutamål heter Kal, med stor eller liten bokstav, och flera karlar blir kalar. De mår bra av uppskattning och därför får alla karlar sin egen dag. |
| Måndag 29 Januari | Slygdardagen | Ti slygde betyder att slöjda och innebär att man är skicklig i att hantera yxa och kniv. Slöjdkniven kallas för slygdarkneiv eller slyddarkneiv. |
| Teisdag 30 Januari | Kränkus dag | A kränkå, eller kränke är oftast en pall på svenska, men alla kränkar är inte avsedda att sitta på. De kan se väldigt olika ut, beroende på användningen, som mjölkkränkå, ullkränkå, skrubbkränkå och vävkränkå. |
| Onsdag 31 Januari | Värdsgansdagen | Det nygutniska ordet för det världsomfattande nätet (World Wide Web) är värdsgane, världsgarnet. |
| Torsdag 1 Fibbavari | Lummläurdagen | Lummläur är ett nygutniskt ord, som betyder mobiltelefon. Lumme betyder ficka. |
| Fredag 2 Fibbavari | Kvinnmässknåbben | Kvinnmäss är ett namn på Kyndelsmässodagen, och kvinnmässknåbben uppträder vid den här tiden. Det är en period med sträng kyla och snö. Tö och blidväder så här års kallas kvinnmässlaku. |
| Laudag 3 Fibbavari | Hundlausardagen | Hundlausar kallas ett ensligt och kargt område mellan Öja och Vamlingbo. Förklaringen till namnet kan vara att det är ett område, ”som är så öde, att där icke hörs eller syns en hund”. |
| Sundag 4 Fibbavari | Kytsneipus dag | Det är gott med varm soppa vintertid. Kytsneipå är en numera sällan serverad soppa, som är kokt på saltat kött och rotfrukter och spädd med mjölk. Somliga lägger också i gryn av något slag så det blir som en välling. |
| Måndag 5 Fibbavari | Huksdagen | Om det händer något som man verkligen vill minnas, hukse, så kan man hugg’ a ritu ei förfleisi, det vill säga rista ett streck i den sten som ligger över öppningen till öppna spisen. Detta är närmast att jämföra med att rita kors i taket. |
| Teisdag 6 Fibbavari | Dorti | Dorti är detsamma som Dorotea. Det finns anledning att var uppmärksam på denna dag och dagarna runtomkring. Ettar gammelt så är det nämligen så att det är just kring den här tiden som den mesta snön faller på Gotland. |
| Onsdag 7 Fibbavari | Kleboningsdagen | Kleboningg är en gammal benämning på klädedräkt. Har man gamle kleboninggar kan det nu vara dags att hänga ut dem till vädring, så att inte kledsmakken, malen, förstör dem. |
| Torsdag 8 Fibbavari | Snaikstus dag | A snaikstå är en gnista. Snaikstå, eller snaikste är ett fint ord som får en att tänka på en brasa en kall dag, valborgsmäss och grillning. Enda barnet i en familj eller släkt kan också kallas aindeste snaikstu, enda gnistan. |
| Fredag 9 Fibbavari | Faitvidns dag | Faitvid, tjärved, gör det lätt att tända en eld. Tallar som smittats av törskatesvamp torkar i toppen eller vid en gren och där bildas tjärved, skatvid från toppen och milläut på mitten. Stubbarna kan också ge tjärved. |
| Laudag 10 Fibbavari | Fettbånsns dag | En flottyrkokt kaka med många namn är fettbånsn. Namnet donas, efter engelskans doughnuts, degnötter, kom kanske med emigranter som återvände. På svenska heter fettbånsar munkringar. |
| Sundag 11 Fibbavari | Hyrns dag | Den heta askan blandad med små glödande kolstycken som blir kvar i spisen efter eldningen kallas för hyr. Förr förekom det att man staikt pärar, stekte (hela) potatisar, i hyrn. |
| Måndag 12 Fibbavari | Bölghankeldagen | Bölg är bälg på svenska, hankel detsamma som handkläde och tillsammans blir det tumvantar. De är i alla fall mycket varmare än fingervantar. |
| Teisdag 13 Fibbavari | Snarvkyldis dag | Vinterns kallaste tid på Gotland är omkring den här tiden. Det är senare än på fastlandet, genom att havsvattnet håller kvar både värme och köld längre. Snarv kyld betyder sträng och hård kyla. |
| Onsdag 14 Fibbavari | Kerlaiksdagen | Alla hjärtans dag på Valentins namnsdag är ju ett nytt, importerat påfund. Men tanken är fin, och kärleken, kerlaiken, behövs alla dagar. |
| Torsdag 15 Fibbavari | Ullsukkars dag | En ullsukk, socka av ullgarn, består av skaft i resår och föitlingg, fot, i slätstickning. När det har blivit hul pa sukken lappes han, stoppas den, men när foten är utsliten klipps den bort och sukken stikkes bei. |
| Fredag 16 Fibbavari | Vidränggis dag | Bredvid köksspisen eller öppna spisen staplades veden. Till jul staplades mycket ved extra noggrant i vidränggi för att räcka hela helgen. |
| Laudag 17 Fibbavari | Gradstukkens dag | Gradstukken är termometern, och gradtale är antalet grader den visar. Gradstukken är viktig för en gotlänning, men inte så nödvändig som regnmätaren. Här är många människors inkomst väderberoende. |
| Sundag 18 Fibbavari | Ganraidans dag | Här är ett nygutniskt ord för personen som ser till att det är ordning och reda på hemsidan på internet. Webmaster heter det på engelska. Och svenska! |
| Måndag 19 Fibbavari | Kruppkaksmåndagen | Kruppkaksmåndagen kallas dagen före fettisdagen. Gotländska kroppkakor görs på kokt potatis och fylls med stekt fläsk, lök och kryddpeppar. De öländska däremot innehåller råriven potatis och rått fläsk och måste kokas länge. Ofyllda kroppkakor är blinninggar. |
| Teisdag 20 Fibbavari | Gäulärtars dag | Med gäulärtar menas oftast ärtsoppa, ärter med fläsk. Det är en av de allra äldsta maträtterna, eftersom ärter började odlas tillsammans med säd under stenåldern och griskött åts redan då. Ärterna har dock säkert förädlats och blivit gulare och mera lättkokta sen dess. |
| Onsdag 21 Fibbavari | Sjöeisns dag | Sjöeisn säger man nu och sjoeisn sade man förr, men det är havsisen som menas. Gylar, vätar, träsk och mörar finns det inne på Gotland, men inte sjöar. |
| Torsdag 22 Fibbavari | Vaglars dag | Vaglar är de sittpinnar som är ett måste i ett hönshus om man vill att hönorna, och tuppen, skall trivas. Förr hade hönorna inget eget hus att vara i utan satt på nätterna på sittpinnar i köket över den plats där veden förvarades. |
| Fredag 23 Fibbavari | Slabbmyssus dag | A mysså me slabbar pa, liksom äugleaugå, är sådant som fastlänningar kan utsättas för på Gotland. Slabbar är öronlappar som kan fällas ned, så en ryssmössa är en typisk slabbmysså eller slabbmysse. |
| Laudag 24 Fibbavari | Per hitstain | Dagarna blir allt längre och solen kommer högre och värmer mer. Per hitstain, som är en gammal märkesdag, talar om att stenarna i strandkanten hettas upp av solen så att isen smälter i en ring omkring dem. |
| Sundag 25 Fibbavari | Pussldagen | Pussldagen kan handla om att lägga pussel men annars finns det en massa tidskrävande småsysslor som skulle ha varit gjorda för länge sedan. Tänk så skönt att det äntligen blev gjort! |
| Måndag 26 Fibbavari | Svänggdagen | Ti svängge betyder att fasta, svälta, inte äta alls. Ordet har troligen samband med svenskans svångrem, som på gutamål kan heta svältrem. |
| Teisdag 27 Fibbavari | Kränkus dag | A kränkå, eller kränke är oftast en pall på svenska, men alla kränkar är inte avsedda att sitta på. De kan se väldigt olika ut, beroende på användningen, som mjölkkränkå, ullkränkå, skrubbkränkå och vävkränkå. |
| Onsdag 28 Fibbavari | Maje | Av årets alla namnsdagar är det nog Mariadagen som är mest känd, kanske för att många har det namnet. Maje, liksom Majen och Marien är gamla gotländska smeknamn för Maria. |
| Torsdag 1 Mass | Skäutskippardagen | Fram till mitten av 1900-talet fanns det gott om småskutor på Gotland. Den som förde befälet ombord var skäutskippan, skutskepparen. |
| Fredag 2 Mass | Vintarnarrars dag | Om vintern är mild kan man få se vintarnarrar blomma redan i slutet av februari, och oftast menas då snödroppar. Andra säger att gutamålsnamnet gäller snöklockor, vintergäck eller tusenskönor. |
| Laudag 3 Mass | Stundnem fålks dag | Stundnem är den som tar vara på alla småstunder under dagen och gör något nyttigt hela tiden. Det finns ju faktiskt sådana människor. |
| Sundag 4 Mass | Gaimaldus dag | På sommaren uppskattar folk öppna landskap, fin utsikt och solbelysta fält. Samma område i mars månad är ett ställe där det blåser jämt och inte är lä någonstans. Det är just vad som menas med a gaimaldå, eller gaimalde. |
| Måndag 5 Mass | Massgaistdagen | Massgaistn är känd från visan som har samma melodi som ”Vårvindar friska”, och så kan man ju också kalla den pinande blåsten i mars månad. |
| Teisdag 6 Mass | Åirnsnapars dag | I visan om massgaistn talas det om åirnsnapar bla, blåfrusna örsnibbar. Nasnäbben, nästippen, och finggarändar, fingertopparna, är andra kroppsdelar som lätt blir iskalla. |
| Onsdag 7 Mass | Kattbånsns dag | Båns är något stort och runt, och kattbåns låter rart, men hann-katt hette det tidigare. ”Mårmårs bånsn” är en läsvärd berättelse på gutamål för barn och vuxna. |
| Torsdag 8 Mass | Kvinnfålkis dag | Internationella kvinnodagen bör bli kvinnfålkis dag på gutamål. Kvinnfålksmänske kan man också säga, och då hörs det ju att kvinnor är både folk och människor. |
| Fredag 9 Mass | Slundue fålks dag | Slundu är ett väldigt bra gutamålsord som har många olika betydelser, som slug, finurlig, illmarig, smart, klurig, klipsk och slipad. |
| Laudag 10 Mass | Bakskallkalars dag | Förr när det var rävskall på vintern var varje gård skyldig att hålla ett rävgan, ett stormaskigt nät, 30 x 2 m, som sattes upp i skogen. Skallkalar (de yngre männen) bildade en kedja och drev räven mot rävgane. Bakom nätet låg bakskallkalar (de gamla gubbarna) som skulle slå ihjäl räven när den fastnat i nätet. |
| Sundag 11 Mass | Bläkkus dag | Nu är det vår, för bläkku, tofsvipan, har kommit. Tyvärr har den minskat i antal, men ännu kan man höra den ropa pii-vitt sent på kvällarna och se den flyga på sitt karakteristiska sätt. |
| Måndag 12 Mass | Bläkksnåiens dag | Snön som kommer i mars månad efter det att bläkku, tofsvipan, har kommit, kan kallas bläkksnåien. Alla, inte minst bläkku, hoppas nog att den inte skall ligga kvar så länge. |
| Teisdag 13 Mass | Bräusdagen | I kortspelet bräus värderas inte spelkorten som i andra sammanhang, och dessutom har de helt annorlunda namn. Vad sägs om bräusn, spitn och dulln? |
| Onsdag 14 Mass | Sänggletus dag | Sänggletu är ett hjälpmedel för den som av någon anledning har svårt att ta sig ur sängen. Det är helt enkelt ett handtag, som hänger i ett rep från taket. |
| Torsdag 15 Mass | Vädarkvännis dag | Vindkraften har gamla anor på Gotland. De flesta av de större gårdarna hade förr en egen väderkvarn. Idag utnyttjas vindens energi i mer än 150 moderna vindkraftverk på Gotland, men det finns bara ett fåtal funktionsdugliga vädarkvännar kvar. |
| Fredag 16 Mass | Staräurns dag | Varje vår diskuteras det livligt om antalet staräurar och om vad som kännetecknar en sådan. Snö, blåst och åtminstone en stare måste i alla fall finnas med. |
| Laudag 17 Mass | Gartru | Gartru är en gutamålsvariant av Gertrud. Dagen är en märkesdag, mest när det gäller vädret, och Bengt, den 21 mars, finns ofta med. Om det regnar mellan dem, gråter Gartru efter Bengt. Det går över då han kommer. |
| Sundag 18 Mass | Otndagsdagen | Otndag är eftermiddagskaffe eller motsvarande. Förr i tiden när man bara kunde arbeta i dagsljus blev det kortare arbetsdagar under vintern och då blev det ingen otndag, men efter Gartru fick man det. |
| Måndag 19 Mass | Klambarhules dag | Fullproppat med saker som man kanske behöver längre fram eller inte får plats med någon annanstans är ett klambarhul. Ingenting är lätt att hitta och vill man ta fram något får man flytta annat. Dags för en rensning? |
| Teisdag 20 Mass | Ladisjamninggi | Ladisjamningg betyder vårdagjämning, då dag och natt är lika långa över hela jorden. Nära ekvatorn är det ju så året runt. |
| Onsdag 21 Mass | Svidldagen | När man skall göra hål i en korkskiva kan man använda en svidl. Det är en lång smal järnstång med ett trähandtag. När järnet är rödglödgat går det lätt att sticka svidln genom korken. |
| Torsdag 22 Mass | Sladarstundsdagen | Sladarstund var vanlig i det gamla bondesamhället. När det började skymma, men det ännu var onödigt att tända lampan lade man ifrån sig arbetet och pratade, vilade eller kopplade av en stund tills det blev mörkt. Då som först tändes lampan och arbetet fortsattes. |
| Fredag 23 Mass | Langgstanggis dag | Langgstanggi är den långa stången bland fingrarna, alltså långfingret. Närmast detta finger åt lillfingerhållet till finns tårpan, det vill säga ringfingret. |
| Laudag 24 Mass | Masspeitns dag | Strandskatan heter masspeitn eller marspitn på gutamål, och det finns flera förklaringar till namnet. Den kanske mest troliga handlar om den framträdande näbben, som liknar ett spett, spit på gutamål. Näbben används också så, när fågeln sätter ner den och letar föda. Förledet i namnet kan vara mar- som betyder hav, eller möjligen månaden mars. |
| Sundag 25 Mass | Klukkus dag | Sommartid infördes i Sverige 1980 och infaller mellan sista söndagen i mars och sista söndagen i oktober. Klockan 02.00 idag, på söndagsmorgonen skall klukku, klockan, flyttas fram till 03.00. |
| Måndag 26 Mass | Jaugasis dag | Jaugasi ser ut som en liten gås men är en and, gravanden. Honan har ingen skyddsfärg som andra andhonor har, så det kan vara svårt att se skillnad på könen, men de klarar det ju bra själva. |
| Teisdag 27 Mass | Stainskipes dag | Skeppsättningar av sten, stainskip, är gravmonument gjorda för att synas långt och ses av många. De finns också på andra håll, men på Gotland är de gamla (från bronsåldern) och många (över 350). Med dåtidens teknik fordrades mycket arbete för att forsla dit stenarna och resa dem, så de flesta människorna begravdes i enklare gravar. |
| Onsdag 28 Mass | Slåitus dag | Slåitå är väta, snöslask och modd på samma gång. Den uppstår när en mängd våt snö håller på att smälta och det regnar samtidigt. Varmfodrade gummistövlar är bra. |
| Torsdag 29 Mass | Smidns dag | Smidn var förr i tiden en hantverksskicklig man, inte enbart smed, och han var så viktig för socknen att hans boställe nämndes efter hans yrke. Det finns fortfarande mer än 20 socknar där någon gård har namn som Smiss, Smissarve, Smide och Smidgårde. |
| Fredag 30 Mass | Langgfredagen | Långfredagen blev helgdag här i Norden först på1600-talet. Ända till 1969 var det förbjudet att anordna nöjestillställningar då, och alla affärer var stängda. Numera finns inget förbud, men visst skulle det vara skönt med en dag utan all kommersialism. |
| Laudag 31 Mass | Påskaftn | Förr kallades påskafton för pask laudagen, som betyder påsklördagen. Många a-ljud har blivit till å i svenska språket, men i mail-adresser och gutamål finns de kvar. Där har ord som a, fa, ga, gra, na, pa, sla och sta ingen ring över a. |
| Sundag 1 Ápril | Påskdagen | Årets näst största helgdag är påskdagen. Det gamla gutamålsnamnet på den är fyst dagen paskar, första dagen påsk, men det finns nog ingen som säger så nu för tiden. |
| Måndag 2 Ápril | Ann'ndagen påsk | Efter fyst dagen påsk kommer ann’ndagen påsk, dvs. annandag påsk. I äldre tider firades hela veckan efter påsk, men firandet har nu begränsats i tid. |
| Teisdag 3 Ápril | Stainråirsdagen | Stainråir i markerna kan vara minnen från åkrarnas tillkomst och senare tiders stenplockning, och kallas då odlingsrösen, men de största är gravrösen som är minnesmärken, inte minst över det enorma arbetet att släpa ihop alla stenar. |
| Onsdag 4 Ápril | Snällkäptes dag | Den som är snällkäpt pratar fort. Lennart Hyland var snällkäptar. Snäll= snabb, käpe= haka. |
| Torsdag 5 Ápril | Vattnkantns dag | Där hav och himmel möts finns vattnkantn, dvs. horisonten. Ordet kan också användas för att benämna strandkanten eller vattenytan. |
| Fredag 6 Ápril | Eidsmäkkars dag | Id är en god fisk om den fångas på hösten eller våren innan den har lekt i åar och bäckar. Eidsmäkkar blir det om man mal idfiléer med alla småben kvar, blandar med malet fläsk, ägg, ströbröd och kryddor, samt formar flata bullar som man steker. |
| Laudag 7 Ápril | Stainplukkardagen | Stainplukkardagen kan ägnas åt fossiler som bildades för fyrahundra miljoner år sedan, men man kan också plocka sten som behöver tas bort från åkern eller trädgårdslandet. |
| Sundag 8 Ápril | Gaitrikkus dag | Gaitrikku var ett litet lamm- eller gethus där agtaket gick ända ner till marken. Det var vanligtvis mindre än en lambgift och fanns oftast bakom lagårn eller i skogen. Lambi, fåren, eller gaitar, getterna, fick mat och skydd där på vintern. |
| Måndag 9 Ápril | Ladisdingnus dag | Uttal och stavning kan variera, men ordet ladisdingnå betyder vårtrötthet. Botemedlet är att samla in flera sorters nyuppkommet grönt, koka soppa och äta den. |
| Teisdag 10 Ápril | Langghalus dag | Sädesärlans gutamålsnamn, langghalu, passar bättre till fågeln än det svenska namnet gör, för den äter ju inte säd utan insekter och småkryp. Men lång stjärt har den, vilket langghalu betyder. |
| Onsdag 11 Ápril | Bulhäusdagen | Bulhäus passar bra på Gotland som har sitt kärnvirke som vuxit långsamt och blivit segt och starkt. Det är en typ av skiftesverk med grova plankor, bular, som falsas in i lodräta stolpar med skåror i. Bularna pressas samman av takets tryck. |
| Torsdag 12 Ápril | Käutstain'ns dag | En käutstain är en ganska stor, något flat sten, som ligger med ovansidan strax över vattenytan. Käutn, sälen, tycker om att ligga och vila och sola sig på den. |
| Fredag 13 Ápril | Håikällinggis dag | Den mängd hö som fanns kvar på håilufte, höloftet, på vårkanten kallades för håikällinggi. Ofta var det svårt att få höet att räcka till. |
| Laudag 14 Ápril | Nydus dag | Nydu är en stor träklubba. Före de moderna vedklyvarnas tid användes nydu tillsammans med janväggar, järnkilar, för att klyva ved och trodar. |
| Sundag 15 Ápril | Staintäunsdagen | Det är en stor konst att lägga en staintäun, en stengärdsgård, så att den blir stadig. De vackraste stengärdsgårdarna finns på Fårö och på södra Gotland. På Sudret säger man dock stainvastar. |
| Måndag 16 Ápril | Lambunggars dag | Det finns inga får på Gotland, inte ens på Fårö. Det finns däremot gott om lamb, och lambi, fåren, får lambunggar. |
| Teisdag 17 Ápril | Lambgiftis dag | Gift kommer av giva. Lambgift är ett hus ute på betesmarkerna, där man ger lammen extra foder under den kalla årstiden och där de kan komma under tak. Lambgiftar är ibland försedda med agtak och kan se ut som stengrundshus från järnåldern. |
| Onsdag 18 Ápril | Kåksus dag | A kåkså, eller kåkse är en långskaftad träklubba som förr användes till att slå sönder och sprida ut gödselkokor, göislrukar, på betesmarken. På senare tid har det blivit populärt ti kåkse med golfbollar. |
| Torsdag 19 Ápril | Stainmakkars dag | Stainmakkar är ett nytt gutamålsord för uråldriga gotländska fossil. De är avtryck eller avgjutningar av många olika sorters smådjur, som levde vid korallrev i ett grunt hav för 400 miljoner år sedan, på den tiden då området låg nära ekvatorn och det ännu inte fanns några djur på land. |
| Fredag 20 Ápril | Hanikkens dag | Hanikken är en detalj på en dricktunna, nämligen den del som tappen sitter i. På svenska lär denna anordning heta tuta. |
| Laudag 21 Ápril | Årdis dag | Ård är ett ord som betyder ord. Men på södra Gotland betyder det också en stenig udde som sticker ut i havet. Det finns 150 sådana uddar som har ett namn som slutar på ård. |
| Sundag 22 Ápril | Tåilus dag | Tåilu är spillkråkan, den största hackspetten som finns här. Det är en imponerande fågel som hörs långt och flyger snabbt och energiskt med sin kantiga kropp och närmast hammarliknande huvud. |
| Måndag 23 Ápril | All böikars dag | Världsbokdagen kan kallas all böikars dag på gutamål. Gutamålsgillet vill ha fler böcker skrivna på gutamål, men till gillets skrivartävling räcker det med att skriva och lämna in några väl valda rader. |
| Teisdag 24 Ápril | Håiskäres dag | Håiskäre,öskaret, var livsviktigt att ha med i båten vid fiske. Den som olovligen tog någon annans öskar straffades hårt av hamnrätten i fiskeläget. |
| Onsdag 25 Ápril | Adis dag | A ad är detsamma som en ejderhona. En guding kallas adagödingg. Adi är ett riktigt vårtecken. |
| Torsdag 26 Ápril | Pärsättningsdagen | En av vårens viktigaste dagar är pärsättningsdagen, när potatisen skall i jorden. När den är väl nedmyllad kan man andas ut ett tag, tills groddarna har kommit upp ur jorden och man börjar oroa sig för sena nattfroster. |
| Fredag 27 Ápril | Purrhynsis dag | Purrhyns är den gemensamma benämningen på brushanehane, purrhane och brushanehona, purrhyne. I parningsdräkten har purrhan’n en krage på halsen, som kan purres upp, resas upp. |
| Laudag 28 Ápril | Fagningblåmmdagen | När fagningblåmmar, vitsipporna, snabbt växer upp från sin jordstam och lyfter upp vissna löv är det dags ti fage ängge, att räfsa lövängen som de växer i. |
| Sundag 29 Ápril | Ängges dag | Ett riktigt ängge är en artrik slåttermark som är lagom glest beväxt med träd och buskar. Det är mycket arbetskrävande och inte lönsamt men gott för själen. |
| Måndag 30 Ápril | Maieldns dag | På gutamål säger man maield, inte valborgsmässoeld. Förr sade man också maistangg i stället för midsommarstång. Det är ju faktiskt mycket enklare att säga så. |
| Teisdag 1 Mai | Kaipars dag | Skogslök, kaipar, är den mest kända och mest använda av Gotlands fem vilda lökarter. Det växer skogslök också på andra håll i Sydsverige, men det är här som man av tradition har lagat kaipkål, kaipsoppa, som vårtecken. Numera ingår växten i många andra matrecept. |
| Onsdag 2 Mai | Tåskblåmmdagen | Tåskblåmmar, våradonis, finns på några få växtplatser på södra Gotland och på Öland men är vanligare på de sydryska stäpperna och vidare österut. De är vackra men giftiga, som de andra i smörblomfamiljen brukar vara. |
| Torsdag 3 Mai | Bindtjaugus dag | Bindtjaugu använder man när man skall binda nät, för att kunna hålla nätet sträckt. Bindtjaugu tillverkas av en enestör, ainestaur, med klyka, som fästs vid en stadig träfot. |
| Fredag 4 Mai | Skräkkstunkars dag | Det var inte för att vara snäll mot skrakhonan som man satte upp skräkkstunkar, skrakholkar. Anledningen var att skrakäggen var eftertraktade som mat. |
| Laudag 5 Mai | Mysselpeipus dag | När en gotlänning mysslar betyder det att han visslar. När han gör a mysselpeipu så gör han således en visselpipa, vilket går som allra bäst på våren. |
| Sundag 6 Mai | Halsbandans dag | Gotlands landskapsfågel halsbandsflugsnapparen saknade länge ett gutamålsnamn, fast han brydde sig kanske inte om det. Men nu har namnet halsbandan börjat användas, och det fortsätter vi gärna med. |
| Måndag 7 Mai | Pinnsveinsdagen | En igelkott heter inte bara pinnsvein på gutamål utan också pinngys, pinngyså eller pinngyse och pinnso, och den är Gotlands landskapsdjur. Den lever oftast i närheten av folk och har kanske kommit hit med människorna. |
| Teisdag 8 Mai | Gaukblåmmars dag | Det finns flera sorters gaukblåmmar eller gökblåmmar, gullvivor, som är vildväxande, och trädgårdsprimula som ofta har brunröda blommor och finns kvar länge i gamla igenvuxna trädgårdar. |
| Onsdag 9 Mai | Gaukens dag | Gauken heter numera oftast göken, som uttalas med hårt g på gutamål. Alla vet hur han låter och att sommaren har kommit med honom. |
| Torsdag 10 Mai | Himmelsfärdsdagen | Kristi Himmelsfärdsdag infaller på den 40:e dagen efter påsk och minner om den dag då Jesus enligt Bibeln lämnade jorden och fördes upp till himmelen. Himmelsfärdsdagen kan firas tidigast den 30 april och senast den 3 juni. |
| Fredag 11 Mai | Släkedöiors dag | Släkedöia är där släken samlas i en vall vid stranden (Fåröisk ordform) |
| Laudag 12 Mai | Stainstrandis dag | A stainstrand, en stenstrand, kan se ut på många olika sätt. Det kan vara långgrunda klapperstensstränder, kalkstenshällar med en pallkant utanför eller fint slipade, olikfärgade stenar. Alla typerna är vackra på sitt sätt. |
| Sundag 13 Mai | Leilus dag | Den yngsta och minsta i familjen får ofta heta leilu, lillan, och hennes dag bör firas på våren. Det finns nog både fördelar och nackdelar med att vara leilu, och hon trivs ofta med att bli äldre och se nya småbarn komma. |
| Måndag 14 Mai | Hundvuffens dag | Människans äldsta husdjur har åtminstone ett smeknamn på gutamål, hundvuffen. Det motsvarar ungefär vovven och sägs nog mest till valparna. Mamman till valparna, tiken, kan kallas tävu. |
| Teisdag 15 Mai | Kissmisns dag | Kattens eller kattungens smeknamn är kissmisn eller bara misn. Annars brukar katter ofta få namn som syftar på utseendet, som Raudar med rödaktig päls och Ringen med vit ring om sin svarta svans. |
| Onsdag 16 Mai | Gladrängis dag | A gladrängg är en solvrå, en plats där det är skönt att sitta ner ett tag, i lä för blåsten, och njuta av årstidens behag. |
| Torsdag 17 Mai | Flåignätes dag | Vid fiske med flåignät sätts nätet i en båge från stranden. Fisken flåiges, det vill säga jagas eller skräms mot nätet genom att man plumsar med årorna och håven. |
| Fredag 18 Mai | Airik me axi | När Erik, Airik, har namnsdag skall säden gå i ax om det skall bli någon bulle till Sankt Ole som är 29 juli. Om man odlar den gamla gotlandsrågen kan det nog lyckas. |
| Laudag 19 Mai | Pingstaftn | Pingstafton är en populär bröllopshelg, eftersom naturen ju oftast står i sin fagraste skrud mellan hägg och syrén. Det är också en lämplig helg för utflykter, kanske ut till Sudret för att se på tåskblåmmar. |
| Sundag 20 Mai | Pingstdagen | Ordet pingst härstammar från det grekiska ordet pentekoste som betyder den femtionde, alltså 50 dagar efter påsk. Pingst är en kristen högtid som påminner om att den helige Ande blev utgjuten över apostlarna i Jerusalem. |
| Måndag 21 Mai | Stäurbatns dag | Den båttyp som vi idag kallar för tremänning eller treroning kallades tidigare oftast för stäurbåt eller stäurbat. Flera sådana båtar seglar fortfarande varje sommar, bl a Kungen av Herrvik, Ungmor och Petsarvebåten. |
| Teisdag 22 Mai | Bikkingdagen | Ett bra sätt att förlänga hållbarheten på strömmingen är att röka den. Den gyllengula fisken byter då namn och kallas för bikkingg. |
| Onsdag 23 Mai | Framkalns dag | En storbåt eller tremänning bemannas av framkal, millkal och bakkal. Alla har sina mycket bestämda uppgifter då man fiskar. När man tar upp garnen är det framkalns uppgift att ro. |
| Torsdag 24 Mai | Gullsårkens dag | När man förr var ute på sjön för att dra torsk, fick man inte nämna fiskens namn. Han kallades i stället för t ex gullsårken. |
| Fredag 25 Mai | Hokslis dag | Hoksli, oxeln, är fin som nyutslagen, när man ser bladens silvergrå undersidor, och den tål mycket blåst och torka. Om man skulle utse landskapsträd, kunde oxeln passa till Gotland. |
| Laudag 26 Mai | Kveindus dag | När kveindu, kvigan, fått sin första kalv är hon inte längre kviga utan blir då en ko som producerar mjölk. |
| Sundag 27 Mai | Omors dag | Mors dag får heta omors dag på gutamål. Omor betyder egentligen vår och hela hushållets mor, mor i huset, och inte bara barnens mor. |
| Måndag 28 Mai | Flatäskus dag | En liten flatbottnad roddbåt utan köl, en eka, kallas flatäskå eller flätå. Det är en bra båt vid långgrunda stränder men olämplig att ge sig ut med på djupt vatten. |
| Teisdag 29 Mai | Böisårkars dag | Böisårkar, i ordagrann översättning stadspojkar, är en liten fin orkidé som heter krutbrännare på svenska. Men den har fått ännu fler gutamålsnamn: bräudnäbbar, bräunnakke, bräunnäbb, svartkulle, svartlassar och svartnakkar. |
| Onsdag 30 Mai | Ringgmäurns dag | Den ringmur som avses är givetvis den som löper runt det som nu kallas Visby innerstad. Muren tillkom huvudsakligen på 1200-talet för att avskilja staden från landet och den var ett ”svartbygge”, eftersom den byggdes utan lov från högre ort. Muren är en viktig bit av Världsarvet Visby, men det finns kritiker som anser att muren inte får det underhåll den förtjänar. |
| Torsdag 31 Mai | Stövstillardagen | När det varit torrt en längre tid blir det mycket stöv, damm, på kalkstensvägarna. Kommer det då ett fint regn så stillas dammbildningen. |
| Fredag 1 Juni | Russis dag | Russ är ett gutamålsord för hästar av alla raser. Numera används det mest om vår urgamla, miljöanpassade ras här på ön, gotlandsrussen. De kallades förr ibland för skogsbaggar. |
| Laudag 2 Juni | Apaldus dag | Apald är vildväxande äppelträd, som oftast har kommit från planterade äppelträd genom fåglar eller människor. Apald kan ha små sura frukter, men de kan också vara de godaste som du smakat. Och äppelblom är vackert. |
| Sundag 3 Juni | Summarkållus dag | En sommarklänning, summarkållå, i tunt fladdrande tyg är skönt i sommarhettan. Men förr klädde man sig mera efter almanackan än efter vädret, och det kunde nog vara kallt att cykla till pingstbasar i sommarklänning. |
| Måndag 4 Juni | Gleipens dag | Gleip, kasse och hap är gamla gutamålsord, som alla betyder fiskehåv på svenska, men håvarna har olika utseende och användningssätt. |
| Teisdag 5 Juni | Svaipens dag | För länge sedan uppfann någon en delad dörr där övre halvan, svaipen, kunde öppnas, så att man kunde stänga djuren ute eller inne och ändå få in dagsljus och frisk luft. |
| Onsdag 6 Juni | Gustafs dag | Av alla gotlänningar med förnamnet Gustaf är nog Gustaf Larsson den som är mest känd. Han försörjde sig som byggnadssnickare, men var en skicklig författare, inte minst på gutamål. Han var en av Gutamålsgillets stiftare. |
| Torsdag 7 Juni | Sörrénars dag | Sörrén och syren låter nästan likadant. Den är omtyckt för att den är lättodlad och doftar gott när den blommar i skolavslutningstider. Vid övergivna boplatser är syrenbuskarna ofta det enda som finns kvar. |
| Fredag 8 Juni | Aurburgis dag | A aurburg är en grusås, oftast en gammal strandvall. Det är torr och mager mark, lämplig till vägar och boplatser, och den kan bjuda på en färgrik blomning av axveronika, getväppling, blåklocka och gulmåra eller andra växtarter. |
| Laudag 9 Juni | Lamblydningsdagen | Ti lyde lamb innebär att man med händerna tar bort den lösa ullen på fåren. Detta gjordes förr på våren eller försommaren och helst när månen stod i ny. |
| Sundag 10 Juni | Såidesdagen | Såide är en tjärdal där man bränner tjära av tallstubbar, faitvidsstumblar. Det tar lång tid, först att rensa tjärveden, ti smait såidsvidn, och sedan tar det en vecka med såidesbränninggi. Resultatet brukar bli en fin tjära. |
| Måndag 11 Juni | Haggvann'ns dag | En haggvann är en urholkad stock som kan användas till att vattna kreatur i. Det är också benämningen på den urholkade stock som leder tjäran från auge ei såide till källan där tjäran tappas av. |
| Teisdag 12 Juni | Tjärsmörningsdagen | En varm sommardag är lämplig till tjärsmörningsdag, annars får man värma tjäran så den blir lagom i konsistensen. Förr när nästan allt var av trä, både hus, båtar och redskap, var det mycket som skulle tjäras. |
| Onsdag 13 Juni | Gullstäu'us dag | Gullstäuå betyder lekstuga, men det går bra att leka den leken även om man inte har någon stuga, bara man har något som kan föreställa bord och stolar och kökssaker. Kaffekoppar utan öra och spräckta tallrikar duger bra. |
| Torsdag 14 Juni | Soleldns dag | Soleld är ett kort men uttrycksfullt gutamålsord som betyder första gradens brännskada av alltför mycket sol. Täckande kläder är det bästa och billigaste solskyddet. |
| Fredag 15 Juni | Tälgåimus dag | Tälgåimå är kurragömma. En person står vid en husknut, blundar och räknar till hundra, medan de andra gömmer sig. Sedan letar den som räknat, och då passar någon på att springa fram, klappa husknuten och ropa fri. Ett annat gutamålsord för kurragömma är täl stuln. |
| Laudag 16 Juni | Baskendagen | Basken lektes förr ofta på rasterna i skolan. En person skall springa ifatt någon av de andra, röra vid den och ropa basken. Lyckas det så fortsätter den vidrörde att jaga nästa. Andra ord för basken är kull eller datten. |
| Sundag 17 Juni | Vild blåmmars dag | I hela Norden firas sedan tio år de vilda blommornas dag söndagen före midsommar med exkursioner för allmänheten, ledda av erfarna botanister. Det är ett bra sätt att lära sig känna igen växter, om någon talar om vad de heter och hur man ser att det är just den sorten. Och på Gotland finns det verkligen många arter att välja på. |
| Måndag 18 Juni | Luktntånndagen | En storväxt, sällsynt buske som heter Rosa rubiginosa, äppelros. Blommorna är rosa, nyponen används ej. Den blommar i juni och juli, då både blad och blommor doftar starkt av äpple. Varma dagar känns doften flera meter omkring busken. De luktar gutt därav namnet luktntånn. |
| Teisdag 19 Juni | Bruttbondns dag | Bruttbondn har ett hedersuppdrag vid bröllop. Han är en mogen man som skall sitta närmast brudgummen vid festbordet och hålla tal till brudparet. |
| Onsdag 20 Juni | Bruttövarskus dag | Bruttövarsku är bruttbondns kvinnliga partner. Hon skulle förr hjälpa till att klä bruden och passa upp henne på olika sätt. Hålla tal behöver hon dock inte. |
| Torsdag 21 Juni | Kokarmors dag | I varje socken fanns det förr minst en kokarmor, och hon var en respekterad yrkeskvinna. Hon kunde konsten att baka många sorters bakverk och laga till kalas, vilket kunde ta en vecka eller mer. |
| Fredag 22 Juni | Missåmmasaftn | Midsommarafton uttalas missåmmasaftn på gutamål. Om inte försommartorkan har varit för svår kan man nu plocka sju sorters vilda blommor att lägga under kudden eller sätta i vas. |
| Laudag 23 Juni | Missåmmasdagen | På missåmmasdagens festbord står kanske en bukett med blå akarrosar, bevargras, gäul prästkragar, päukvaite, hundlök, veit prästkragar u säurblad. Det är blåklint, darrgräs, färgkulla, pukvete, hundkäx, prästkrage och ängssyra. |
| Sundag 24 Juni | Sant Hans | Sant Hans är egentligen Johannes Döparens dag. Flera röda och vita orkidéer har fått gutamålsnamn efter honom, raud u veit santhansnyklar. I Norge och Danmark kallas midsommardagen Sankt Hans dag. |
| Måndag 25 Juni | Davids dag | Det finns många skäl att denna dag tänka på konstnären David Ahlqvist i Ardre (1900-1988). Han gjorde så oerhört mycket bra på många områden, bland annat då det gällde gutamålets bevarande. |
| Teisdag 26 Juni | Kimbninggis dag | Kimbningg är ett sätt att få kyrkklockorna att ljuda i en viss takt eller melodi genom att med handkraft slå stenar i snabb rytm mot kyrkklockan. Den förekommer vid bröllop och förr på högtidsaftnar såsom jul, pingst och midsommar, dock inte på påskafton. |
| Onsdag 27 Juni | Staikstrikens dag | Staikstriken är den låt som spelmännen spelar vid bröllop eller andra fester när huvudrätten, steken, bärs in och under vissa ceremonier bjuds gästerna. |
| Torsdag 28 Juni | Skaffardagen | All serveringspersonal kan kallas skaffare. Vid stora tillställningar förr behövdes det många, både kvinnor och män, och det fanns några i varje socken som var kunniga skaffare och brukade anlitas. |
| Fredag 29 Juni | Håiskämmus dag | A håiskämmu är en liten regnskur som inte gör någon nytta för växtligheten, men som försämrar det slagna höets kvalitet. |
| Laudag 30 Juni | Kakpusns dag | Kakpusn är ett minne från ett stort kalas, en påse av papper eller plast fylld med fina bakverk, eller smulorna av dem, till glädje för barn som inte fått följa med. Somliga säger att seden med kakpåsar är bortlagd och andra säger tvärtom. |
| Sundag 1 Juli | Fastlänninggars dag | Folk från övriga Sverige är fastlänninggar, även om de kanske inte har insett det själva. De får en egen dag i början av juli, som kunde kallas för fastlänningarnas egen månad på Gotland. |
| Måndag 2 Juli | Rosars dag | Förr i tiden kallades alla lite större och färgstarka blommor för rosar, t.ex. vallmogar, kungsljaus och päuktynne, som heter puktörne på svenska. |
| Teisdag 3 Juli | Spissnäbbens dag | Spissnäbben är en alkfågel som häckar i stort antal på Karlsöarna. Den har fått sitt gutniska namn efter den smala, spetsiga näbben. På svenska kallas den sillgrissla. |
| Onsdag 4 Juli | Tjåkkskörtars dag | Flundror är bäst i augusti, när de är feta och fina, men får man små magra flundror i juli kan man göra tjåkkskörtar genom att doppa dem i tjock pannkakssmet innan de steks. Pannkaksflundrar är ett annat namn. |
| Torsdag 5 Juli | Köislingens dag | När höskörden bedrevs med slåttermaskin, hästräfsa och högaffel fick höet stå kvar på åkern och eftertorka i små runda stackar som kallades köislinggar. En lång och smal, häckformad stack kallades kiauk. |
| Fredag 6 Juli | Haimkumstdagen | Så här års söker många gotlandsfödda upp sina rötter och kommer hit på semester. Då är det en bra idé att ordna en haimkumstdag, en hemkomstdag, för att få träffa sina gamla bekanta. |
| Laudag 7 Juli | Raubärsdagen | Med raubär menas oftast smultron. Rödbär var ett av de växtnamn som Linné antecknade under sin gotländska resa. En högt uppsatt person är på gutamål haugt pa strad, högt på strå. Tänk på smultron på ett grässtrå! |
| Sundag 8 Juli | Tjelvars dag | Tjelvar, som enligt Gutasagan var den första människan på Gotland bör naturligtvis ha en egen dag. Han fick tända en brasa direkt på stranden, men vi har säkert en egen grill som vi kan använda när vi firar Tjelvars dag. |
| Måndag 9 Juli | Håpuhälles dag | Håpuhälle är en flat sten i kanten av Aikes träsk på Fårö, där man brukade tvätta av hästarna efter dagens arbete på de steniga och dammiga åkrarna. Håpu betyder stoet eller märren. |
| Teisdag 10 Juli | Pärkdagen | Nu är det högsäsong för gutniska idrotter, och pärk är en av de största. Den spelas av två lag, med en speciell skinnklädd boll, och själva pärken är en ruta gjord av träribbor. Ordet pärk betyder också fisksump, en trälåda i vatten där man kan förvara levande fisk. |
| Onsdag 11 Juli | Varpus dag | Den andra stora gutniska idrotten är varpa, och den har spritt sig också utanför Gotland. Man KASTAR varpa och inget annat, det är viktigt. Varpan, varpu, kan vara en stor flat sten eller en gjuten metallvarpa. |
| Torsdag 12 Juli | Skyrdagen | Skyr är syrad mjölk eller filbunke, framställd på gammalt sätt, och skyr kan den också heta i andra nordiska länder, fast den kanske inte smakar likadant. Här smaksatte man skyr med socker, kanel och ingefära. |
| Fredag 13 Juli | Vimpus dag | Vimpå eller vimpe var ett slags enkel hängmatta för små barn. Den gjordes t.ex. av en schal, där alla fyra hörnen bands ihop om en stång. Stången hängdes upp i ett träd, där svimsede, gungade, det så gott så barnen somnade. Föräldrarna var då fria att arbeta på åker och äng. Det var före daghemmens tid. |
| Laudag 14 Juli | Naikars dag | På gutamål har naikar ett helt eget namn, men på svenska heter de backsmultron. Naikar är en egen art, som är olik smultron. Bären smakar annorlunda och behåller foderbladen, fluse, när man plockar dem. |
| Sundag 15 Juli | Stanggspelsdagen | Andra söndagen i juli har det under lång tid varit en högtidsdag för gutnisk idrott, och därmed också en märkesdag i almanackan. På andra håll räknar man före och efter älgjakten. Här är det Stanggspeli som räknas. |
| Måndag 16 Juli | Sletatinggsdagen | Slåtter i ett änge, där många hjälps åt, och samtidigt en fest, där alla som är med bjuds på mat och dryck, är det som i våra dagar kallas för sletatingg. |
| Teisdag 17 Juli | Braidsräumdagen | När det nyslagna ängshöet skall torkas samlar man ihop det till ett braide på en solig plats. Den del av änget som skall räfsas ihop till braide kallas för braidsräum. |
| Onsdag 18 Juli | Stikkelbärsdagen | Det är bara på svenska som man talar om krusbär. På gutamål liksom på danska och norska heter det stikkelsbär eller något liknande, och det namnet passar bra till en buske som har gott om stickande taggar. |
| Torsdag 19 Juli | All källinggars dag | Källinggviku, käringveckan, inleds med denna dag som tillägnas all källinggar, med och utan namnsdag i veckan. Kom ihåg att på gutamål är det fint att vara källingg! |
| Fredag 20 Juli | Gutamålsgildes dag | Gutamålsgillet firar sin årsdag den 20 juli, eftersom det det var denna dag år 1945 som gillet bildades av tio personer, som ville göra något för det gamla språket. Det har gjorts mycket under åren som gått sen dess. |
| Laudag 21 Juli | Pusatinggsdagen | Normalt var atingg ett arbetsgille, t.ex. för att hjälpa någon att lägga ag på ett tak, täkkatingg. Den som fick hjälp bjöd på rikligt med mat och dryck. Ett arbetsgille där man skulle ha egen matpåse med sig kallades pusatingg. |
| Sundag 22 Juli | Päukhagens dag | Päukhagen har fått sitt namn efter att en man en kväll sett päuken, djävulen, sitta på en sten där. |
| Måndag 23 Juli | Råitus dag | Råitu, rötmånaden, börjar vid den här tiden, och vädret är ofta varmt och fuktigt. Maten blir fort dålig i värmen, om man inte kyler ner den snabbt och förvarar i frys, kylskåp eller kylväska. |
| Teisdag 24 Juli | Rauripsis dag | Raurips är röda vinbär, som man kan njuta av nu, om inte trastarna har hunnit före. Ett enkelt sätt att ta vara på bären är att passera dem, råa, inte övermogna, och hetta upp moset med socker till en sylt eller gelé. |
| Onsdag 25 Juli | Barkbindardagen | I dag är det Jakup Barkbindares dag. Förr ansåg man att det var på denna dag som barken fastnade på lövträden. Tidigare på våren satt barken lösare. |
| Torsdag 26 Juli | Fleistaksdagen | På södra och östra ön var det förr vanligt med fleisar, stenflis, som taktäckningsmaterial ovanpå ett flackt faltak, brädtak. På Sudret bröt man sandstensflis och i trakten av Torsburgen en lämplig kalksten till tak. |
| Fredag 27 Juli | Badeidis dag | En id som ”badar” kan man få se vid den här tiden. Det är alltså en fisk som går in på grunt vatten och ligger och solar sig och tycks trivas som fisken i vattnet. Eller som en ”badgäst”. |
| Laudag 28 Juli | Torsbukkars dag | Får man se torsbukkar, åskmoln, norrut på himlen så här års är det ingen risk för åska, för nård torn kummar int upp förrn ettar Sant Ole. Men om det otroligt nog ändå skulle hända, blir det tidernas oväder. |
| Sundag 29 Juli | Sant Ole | Sant Ole var en av de viktigaste märkesdagarna förr, för då ändrade sig vädret och blev annorlunda. Sant Ole var också den som skulle komma med bullen om Erik, 18 maj, gav axen. |
| Måndag 30 Juli | Taraldns dag | Tarald heter smällglim på svenska, och det som kan smälla är det uppblåsta blomfodret. Det är kanske därför som så mycket geisk, vidskepelse, är knutet till tarald. |
| Teisdag 31 Juli | Pussludns dag | En pusslude är en luden fjärilslarv. Barn som hittar pussludar brukar tycka att de är spännande, men de bör inte få röra vid dem, eftersom flera arter har nässelhår som orsakar klåda. |
| Onsdag 1 Agusti | Sant Per | Sant Per är märkesdag efter aposteln Petrus, som fick hand om himmelrikets nycklar, och orkidén Sant Pers nyklar har fått namn efter dem. |
| Torsdag 2 Agusti | Millumteidsdagen | Medeltiden borde heta millumteidn på gutamål, och det var då som det blev slut på högkonjunkturen för gotlänningarna. Men minnena från den tiden, kyrkorna och ringmuren, gav oss en unik bakgrund till medeltidsveckan på Gotland. |
| Fredag 3 Agusti | Kveiars dag | Kveiar är ett gammalt ord som bara finns i pluralform. Det är en mindre väg, som kommer från en eller flera gårdar eller andra ägor, och mynnar ut på en större väg i kveiminne. Oftast är kveiar en naturupplevelse med blommande vägrenar. |
| Laudag 4 Agusti | Päustställars dag | Förr när man färdades med häst och vagn fanns det allmänt kända rastplatser, päustställar, där man kunde stanna och päuste. Hästarna fick vila och människorna fick ta en bensträckare och kanske träffa gamla bekanta. |
| Sundag 5 Agusti | Fäugeltrampdagen | De gotländska skogarna är artrika. Förutom tall och gran och de vanliga lövträden som man känner igen finns det kanske ett tiotal andra träd och buskar som folk sällan vet namnet på, och dem kallar man med ett gemensamt ord fäugeltramp. |
| Måndag 6 Agusti | Buttus dag | A buttå, eller butte är en piggvar, en mycket knottrig sorts flundra, som kan bli stor som en medeltidssköld. Den har kommit till heders på senare år och blivit delikatess och landskapsfisk. |
| Teisdag 7 Agusti | Råikt flundredagen | Nu är flundrorna tjocka och fina och passar som bäst ti råike, att röka. Det är populär och lättlagad sommarmat för både turister och bofasta. |
| Onsdag 8 Agusti | Kledsknäppars dag | Den förträffliga uppfinningen kledsknäppar, som heter klädnypor på svenska, är det svårt att klara sig utan, när man skall hänga tvätt pa kledsleinu, på klädstrecket. |
| Torsdag 9 Agusti | Blåbärskasdagen | Blåbärskas är nyplockade blåbär med socker och mjölk. Har man tillgång till kylskåpskall fil smakar det nästan ännu godare. |
| Fredag 10 Agusti | Sant Las | Sant Las, eller Larsmäss, är en märkesdag efter helgonet Laurentius. Enligt folktron var det särskilt bra att så råg vid Larsmäss. |
| Laudag 11 Agusti | Kastalns dag | Vid flera gotländska kyrkor finns det kastalar. De flesta är ruiner men den i Gammelgarn renoverades för några år sedan. Kastaln fungerade som en förrådsbyggnad som man kunde försvara. |
| Sundag 12 Agusti | Tårndöivålns dag | En tårndöivål är på Fårö detsamma som en tordyvel, en svart skalbagge som lever av djurspillning. |
| Måndag 13 Agusti | Kaitlabbens dag | Idag firas de vänsterhäntas dag, som på gutamål kan heta kaitlabbens dag. Kaitlabben, eller kaitu, är vänstra handen, och den vänsterhänte är kaithäntar. |
| Teisdag 14 Agusti | Fjädavallns dag | Fjädavall eller fjädarvall är ett gammalt ord för fjäril, men numera hör man det sällan. Om man vill locka fjärilar till sin trädgård bör man plantera kryddörter och andra aromatiska växter. |
| Onsdag 15 Agusti | Hadjödagen | Det är vanligt att årligen återkommande turister och bofasta gotlänningar blir goda vänner. Därför är det lite vemodigt när sommargotlänningarna säger hadjö och reser hem. |
| Torsdag 16 Agusti | Sjökalvens dag | På eftersommaren en del år kommer det massor av sjökalv, och då flyr strömmingen och badgästerna. Sjökalv eller sjokalv, som man sade förr, heter öronmaneter på svenska. |
| Fredag 17 Agusti | Greimnätes dag | Ett greimnät, grimnät, kan sägas bestå av tre nät. Det egentliga nätet omges på båda sidor av ett stormaskigt nät, grimmorna. Detta gör att flundrorna fastnar lättare. |
| Laudag 18 Agusti | Bevagrasdagen | Ett av våra vackraste gräs, lätt att känna igen med sina hjärtformade småax och dekorativt i blandade buketter är beva(r)gras eller dalda(r)gras. Det heter darrgräs i svensk översättning och orden har samma innebörd. |
| Sundag 19 Agusti | Gotlandsrygens dag | Gotlandsrygen, en traditionell rågsort, får representera alla gamla sorter av odlade växter, vilka är värda att bevara för att de har anpassats till klimat och miljö. |
| Måndag 20 Agusti | Haukastalpes dag | Fåröiskan har många egna ord, ett av dem är stalp, som används om ett veck på till exempel tyg. Om man har haukastalp har man skrynkliga byxor. |
| Teisdag 21 Agusti | Löisarstanggis dag | Långt innan det fanns riktiga fyrar tände man löisarstänggar vid fiskebodarna för att folk skulle hitta i land. Man fiskade ofta under den mörka delen av dygnet, och lysstängerna räddade nog många liv. |
| Onsdag 22 Agusti | Körkmakkens dag | Körkmakken har fått äran att bli landskapsinsekt på Gotland, men så har den också ett fint namn på svenska, riddarskinnbagge. |
| Torsdag 23 Agusti | Salmbärsdagen | Blåhallon heter salmbär på gutamål, och det ordet kommer säkert att leva vidare på grund av sylten, som många anser att man måste ha till saffranspannkaka. Prova gärna med några andra sylter. |
| Fredag 24 Agusti | Bartmässdagen | Bartmäss har fått sitt namn efter aposteln Bartolomeus. På den dagen skall man inte så någon gröda, för då kommer den att bli full av ogräs. |
| Laudag 25 Agusti | Veit håpus dag | Veit håpu, vita stoet, är lättast att få syn på under sensommarkvällarna nere på någon myr eller i fuktiga ängen. Vet man inte att det är veit håpu, så tror man att det är dimma som ser ut att röra sig. |
| Sundag 26 Agusti | Summaratinggsdagen | Summaratingen är Gutamålsgillets sommarmöte som firas i augusti varje år har alltid ett tema där vi söker fördjupa oss i gamla seder och bruk, men alltid med gutamålet som viktigaste ingrediens. |
| Måndag 27 Agusti | Solsikkars dag | Ringblommor heter solsikkar på gutamål. De lyser upp under sommaren och långt in på hösten med sina gula och orange färger. Och ändå anses de inte som särskilt fina blommor, men de kanske är för lätta att odla. |
| Teisdag 28 Agusti | Vävaldns dag | Vävald, åkervinda, har djupa rötter som brister när man försöker dra upp den. En intressant tanke är att det kanske bara finns en enda vävald i hela trädgården, och att den sänder upp sina skott överallt. |
| Onsdag 29 Agusti | Värgnätsdagen | En tidig morgon så här års kan man se ett oändligt antal värgnät, spindelnät, på marken. Denna syn är ett förebud om att fiskelyckan kommer att bli god. |
| Torsdag 30 Agusti | Viklesintes dag | Aftonbladet eller Expressen? En del människor är ständigt viklesinte, det vill säga har svårt för att bestämma sig. Och alla lider vi väl någon gång av denna åkomma. |
| Fredag 31 Agusti | Slåiskryddars dag | I sin egen kryddtäppa odlar man väl timjan, salvia, mejram, persilja och annat som man får riklig skörd av. Det blir kryddor som man har råd att slösa med, slåiskryddar. |
| Laudag 1 Septembar | Solhyllus dag | Dagarna blir allt kortare och solen står allt lägre, och det är då, som man lätt blir bländad. Har man ingen keps eller solskärm kan man skugga över ögonen med handen, och då gör eller sätter man solhyllå. |
| Sundag 2 Septembar | Ovädargallns dag | En ovädargalle är en vädersol, ett halofenomen på himlen. Det kan synas en eller flera extra solar eller ringar, vita eller flerfärgade, och förr trodde man att sådant bådade oväder eller något ännu värre. |
| Måndag 3 Septembar | Dravalldagen | Man bör unna sig en dravalldag ibland. Så här års när den pressande sommarhettan är förbi och höstkylan inte har kommit är det skönt väder och gott om plats på stränderna och ute i andra marker att gå och dravalle, alltså ströva eller promenera. |
| Teisdag 4 Septembar | Kroksnodns dag | Tänk vad livet skulle bli tråkigt om man alltid tog den närmaste och rakaste vägen till sitt mål. Vem vet vad som döljer sig vid den lilla omvägen, kroksnodn? Det kan vara vackra vyer, fina människor eller årets fynd. |
| Onsdag 5 Septembar | Dundarlaukens dag | Dundarlauk är ingen riktig lauk, lök, utan ett gutamålsnamn på kärleksört, en fetbladsväxt. I vissa trakter av ön heter växten i stället missåmmasgras, fast den inte är något riktigt gras, gräs, heller. |
| Torsdag 6 Septembar | Tråskdagen | Den dag under hösten då tråsken kom till gården och man samlade ett stort gäng som hjälp till att tröska råg, vete, havre och korn. Dagen bjöd på hårt arbete, mat och dryck och fin arbetsgemenskap. |
| Fredag 7 Septembar | Laupardagen | Sensommaren är en skön tid för långpromenader. Laupe betyder fotvandra, gå till fots och inget annat. Annars säger man ga, gå. Klukku gar, bussn gar u de gar bra, klockan går, bussen går och det går bra. |
| Laudag 8 Septembar | Aklappens dag | När man skall göra en resa med flyg eller färja får man sina papper kontrollerade och blir kanske visiterad, och sedan får man ett kort att visa upp vid ingången. Det kallas boarding-card på engelska, embarkeringskort på krånglig svenska och aklapp, åk-lapp, på gutamål. |
| Sundag 9 Septembar | Aikis dag | Det är många som har glädje av aiki, eken, inte bara sparbankerna som har den som sin symbol. Tänk på parkettläggare, möbelsnickare, sprittillverkare, ekorrar, nötskrikor, ekoxar och ollonsvin. |
| Måndag 10 Septembar | Baindontis dag | Baindont eller baindomt är skodon av alla slag, som sandaler, skor, kängor eller stövlar. Bain betyder i det här sammanhanget fötter. Benen ovanför fötterna kallas läggar, upp till knei’i, knäna. |
| Teisdag 11 Septembar | Nytplukkardagen | Allemansrätten är en fin svensk tradition, som ger en rätt att plocka bär, svamp och blommor på annans mark. Plukk nytar, plocka nötter, på hasselbuskar får man inte göra, om man inte har egna buskar förstås. |
| Onsdag 12 Septembar | Raukens dag | Raukens dag får inleda en vecka med ord på fåröiskå, fårömål, eftersom de största raukfälten finns där. Det är havet som har skulpterat raukarna genom att nöta bort allt utom den hårdaste kalkstenen från urgamla korallrev. |
| Torsdag 13 Septembar | Råires dag | Bössa heter råir på gutamål, men råir kan också betyda rör. Ett stenkummel eller stenröse kallas också råir som bronsåldersröset Digaråir i Garde. |
| Fredag 14 Septembar | Raines dag | Om en fåröbo talar om Raine menar han det långa farliga revet nordost om ön, Salvorev. Raini säger man i andra trakter av Gotland och tänker då på åkerrenen, eller vägrenen, som ibland påminner om en kilometerlång blomrabatt. |
| Laudag 15 Septembar | Lingåndagen | Fårö fylls av fastlänningar på sommaren, men på sensommaren kommer en annan typ av besökare. Det är spannförsedda gotlänningar som spanar efter röda bär, lingån, under tallarna. Lindbär kunde bären kallas förr i tiden, åtminstone på en del av Gotland. |
| Sundag 16 Septembar | Käutens dag | Käutaveisa, käutatavlorna i kyrkan och alla gamla historier om käutajakt tyder på att käuten, sälen, var en viktig del av fåröbornas kultur och ekonomi förr. |
| Måndag 17 Septembar | Sträklinggars dag | En omtalad maträtt som inte många har smakat är sträklinggar, tunna pannkakor med tärningar av kokt sälspäck. Ännu i början av 1900-talet kunde det serveras sträklinggar på Fårö, om någon käut, säl, hade trasslat in sig och fastnat i laxnät eller strömmingsgarn. |
| Teisdag 18 Septembar | Färas dag | Sedan lång tid tillbaka har det funnits förbindelse mellan Fårö och Gotland med fära, färja. De stora moderna bilfärjorna är uppkallade efter Bodilla och Kajsa-Stina, två legendariska kvinnor. Bodilla fiskade med egen båt och Kajsa-Stina seglade eller rodde folk och fä över sundet innan motorfärjorna kom på 1920-talet. |
| Onsdag 19 Septembar | Fårenate | Fårenate, Fårönatta, är ett arrangemang som kommit till och blivit uppskattat på senare år. Också på dagtid är ön en plats att längta till under den här årstiden, om man sätter värde på fina färgnyanser, fria ytor och frisk luft. |
| Torsdag 20 Septembar | Böiteshjälpis dag | Förr var det vanligt och nödvändigt med byteshjälp. Mycket gjordes för hand såsom vid tröskning och slåtter, då det behövdes många starka armar. Allt arbete gick ju mycket fortare och roligare blev det också. |
| Fredag 21 Septembar | Mattis ganreivare | På Matteusdagen skulle man inte ha några fiskegarn i sjön. Det blev ofta storm och garnen blev sönderrivna och förstörda av ganreivan. |
| Laudag 22 Septembar | Haustjamninggi | Dag u nat jär likk si langge när vörr har hinne ti haustjamninggi, vilket betyder att dag och natt är lika långa, när vi har hunnit till höstdagjämningen. |
| Sundag 23 Septembar | Jårdpärars dag | Jårdpärar, potatis, är ett gutamålsord som inte är så gammalt som många andra, eftersom man bara har odlat potatis här i ett par tre hundra år. Pärar jär halv föidu, potatisen är hälften av maten, är ett talesätt. |
| Måndag 24 Septembar | Laigfålkis dag | Laigfålk är inte anställda, utan lejda för ett visst arbete, med en viss lön, dagspenningg. Numera räknar man hellre med timpenning. Då verkar inte kostnaden vara så hög. |
| Teisdag 25 Septembar | Hallars dag | Hallar är sänkstenar som användes på framför allt strömminggarn. De tillverkades av små platta, naturligt rundslipade kalkstenar som man borrade hål i. |
| Onsdag 26 Septembar | Ampurtreidagen | Ampurtrei kallas också amparbärstrei eller bara ampar. Gutamålsnamnen används om två trädarter, finnoxel eller rönnoxel, samt fagerrönn, som förr hette avarönn. Inom oxel- och rönnsläktet bildas det lätt nya arter genom korsningar. Ampurtrei’i är vackra på hösten med klarröda bär i stora klasar. |
| Torsdag 27 Septembar | Rindis dag | Murgröna heter rind på gutamål. Om det står rindi är det bestämd form, murgrönan. Den blommar sent, fram på hösten, och de blombärande skotten har inte flikiga blad. Rindi är Gotlands landskapsblomma. |
| Fredag 28 Septembar | Gangardns dag | Garngården var den plats i fiskeläget där garnen eller näten hängdes upp för att torka. Den kunde vara inhägnad för att förhindra att djur kom in och ställde till oreda. Gutamålsgillets nätplats (website) kallar vi numera också gangardn. |
| Laudag 29 Septembar | Mikéli | Mikéli är den helige Mikaels dag, som förr hölls i större helgd, men ännu är en märkesdag att räkna med. Då har hösten kommit, skörden bör vara bärgad och husdjuren bör vara inne, åtminstone på nätterna. |
| Sundag 30 Septembar | Flainbåddns dag | Flainbådd eller flainskalle betyder flintskalle, som är ett tydligt tecken på en mogen man, och den är nog mera populär bland kvinnor än bland männen själva. Nyare benämningar är bredband eller framgångsfrisyr. |
| Måndag 1 Åktobar | Åskis dag | Asken eller äski är ett vanligt träd i det gotländska landskapet. Äski är det träd som får sina löv sist på våren och fäller dem först på hösten. Det starka och vackra virket används bl a till möbler och golv. |
| Teisdag 2 Åktobar | Matskutes dag | Matskute betyder numera matsäcken eller matlådan. Om man tar för vana att beräkna en extra portion när man ändå lagar mat, och sedan inte slänger något utan fryser in resten direkt i en matlåda, så är ett matskut färdigt. |
| Onsdag 3 Åktobar | Stortårgdagen | Alla marknader runt om på Gotland representeras här av Stortårgdagen. En dag då man träffar dem som man kanske inte har sett sedan fjolårets torgdag, och ser man dem inte beror det på att det är för mycket folk. |
| Torsdag 4 Åktobar | Stråibull´ns dag | En stor vetedeg kan räcka till många sorters bröd. Först en plåt med längder, som kan bli skeivkakå och skårpar. Därnäst rullar man runt bullar, så fletne eller läggd bullar och till slut kavlas resten av degen ut och formas till stråibullar med god fyllning. |
| Fredag 5 Åktobar | Ankdagen | Den här dagen har inget med ankor och gäss att göra. När man ankar ångrar man sig, exempelvis att man köpte för många onödiga saker när man var på Stortårgdagen i onsdags. |
| Laudag 6 Åktobar | Haimårkars dag | Det blir förr eller senare nödvändigt med en huslig dag, när man måste ägna sig åt haimårkar, göromål i hemmet, som att tvätta gardiner, frosta av frysen, byta sängkläder, plantera om krukväxter och allt det andra. |
| Sundag 7 Åktobar | Närveldagen | Närvel är ett bra gutamålsord som gärna kunde tas upp i svenskan, och det betyder vred av trä som man vrider för att stänga en dörr. En närvel skall vara lagum gladar, inte gå för trögt och inte glappa för mycket. |
| Måndag 8 Åktobar | Tvärars dag | Tvärar, tegar som brukades med spissplog, årder, var små och fyrkantiga, men när man började nyttja vändplog gjordes de mer långsmala. Tvärar i åkrarna är sällsynta numera, sedan täckdikningen blev vanlig och de öppna dikena lades igen så att åkrarna blev till stora fält. |
| Teisdag 9 Åktobar | Palltåskens dag | Palltåsken, palltorsken, med mörk rygg och gul mage ansågs bäst. Den står på djupt vatten vid hällpallar och började förr fiskas från maj månad. Bäst ansågs den dock vara från råitns, rötmånadens, slut i augusti fram till jul. Nu för tiden får man sällan se en palltåsk. |
| Onsdag 10 Åktobar | Lenhänte fålks dag | Den som är lenhänt är mjuk och varsam. På svenska heter motsatsen hårdhänt. |
| Torsdag 11 Åktobar | Golunus dag | Golunå är gott humör, gott lynne, och det passar verkligen en sådan här dag. Om vi tänker efter inser vi att vi har mycket att vara tacksamma för. |
| Fredag 12 Åktobar | Maltbunkens dag | Tillverka bra malt, mälte, fordrar kunnighet och mycket passning. Först skall säden blötas lagom länge, rinna av och läggas på ett golv till en maltbunke, en stor och vid hög, täckas över och ligga tills säden gror. |
| Laudag 13 Åktobar | Kölnedagen | När maltsäden är färdiggrodd skall den torkas, och det gör man oftast i a kölnå, en torkanläggning på loftet över ett brygghus. Där nere eldar man i en eldstad och låter röken gå upp i kölnegaltn på botten av kölnu. |
| Sundag 14 Åktobar | Mörmavars dag | Mörmavar kan översättas med myrmåsar, men de heter skrattmåsar på svenska. De är mindre än fiskmåsar, har röd näbb, röda ben och mörkt huvud, fast inte hela året. |
| Måndag 15 Åktobar | Avraskars dag | Avraskar är matavfall. Det kan vara bananskal, fiskben, kaffesump, potatisskal och äppelskruttar, som heter äppelradar på gutamål, och mycket annat. Mat som är användbar får naturligtvis inte hamna bland avraskar. |
| Teisdag 16 Åktobar | Stainkörkars dag | Här handlar det inte om kyrkor byggda av sten, utan om äpplen av den mycket omtyckta gotländska sorten Stainkörkar, som härstammar från socknen Stenkyrka. |
| Onsdag 17 Åktobar | Piggåttars dag | Små päron skärs i klyftor och torkas, och sen byter de namn till piggåttar eller pikkgåttar. Äppelgåttar görs på samma sätt, och båda är goda till fruktsoppa och kräm. |
| Torsdag 18 Åktobar | Njaupars dag | Njaupar är ett av många gutamålsnamn på nypon, frukterna på rosenbuskar. Andra namn är njaupalldar, napelalldar, napelbär, naupar, läusbär, arspikkår och säkert finns det flera. Nu är det rätt tid att plocka nypon till nyponsoppa. |
| Fredag 19 Åktobar | Årdflaugens dag | Årdflaug är ett nygutniskt ord för telefax. Det nybildade ordet har blivit allmänt accepterat, men frågan är om faxen kommer att vara i bruk så länge till, och därför har nu många börjat använda ordet för SMS, textmeddelanden mellan mobiltelefoner. |
| Laudag 20 Åktobar | Bygeldagen | En bygel är ett fäste eller handtag, men om man säger ett eller a bygel menar man något krångligt och besvärligt som man får hålla på länge ti bygle me, att knåpa med. |
| Sundag 21 Åktobar | Stumbeldagen | Allt togs tillvara i skogen förr, även stubbarna. Tallstubbarna skulle vara minst trettio år gamla för då fanns bara tjärveden, faitvidn, kvar. Stubbar av gran användes ofta till båtspant eller till att elda med. |
| Måndag 22 Åktobar | Löigdalars dag | Löigdalar är gutamålets ord för skrattgropar. Många tycker att detta är ett av våra allra vackraste ord. |
| Teisdag 23 Åktobar | Lummguttdagen | När förrådet av äppel- och pikkgåttar var fyllt på hösten kunde man få lite torkade äppel- och päronklyftor i fickan, lummu, när man skulle ge sig ut i arbetet eller till skolan. Lummgutt kan även bestå av annat godis. |
| Onsdag 24 Åktobar | Kymbeldagen | A kymbel är ett märke som fungerar som markering. Det kan vara en bock i kanten, ett bomärke, en logotype eller ett gränsmärke i skogen. Gutamålsgillets eget kymbel kan beskrivas som a G-runå ei en rundail. |
| Torsdag 25 Åktobar | Flåttdagen | Flåit betyder grädde. Om man flåitar av något så innebär det att man skummar av något på ytan, t.ex. grädden av mjölken eller fettet från en köttsoppa.. |
| Fredag 26 Åktobar | Fäi-Jakådagen | Jakob Karlsson, Fie i Lau, har betytt så mycket för gutamålsforskningen att hans årsdag blir Fäi-Jakådagen. Han skrev över 200 långa brev på gutamål till Mathias Klintberg, som bland annat var språkforskare. |
| Laudag 27 Åktobar | Stanggslagsdagen | Stanggslag är en mycket användbar knop, t.ex. när man skall förtöja sin båt vid bryggan. På svenska kallas den dubbelt halvslag. |
| Sundag 28 Åktobar | Verkfates dag | Verkfate var en kista som t.ex. smeden förvarade sina verktyg i när han skulle ta dem med sig någonstans. Idag passar det väl bättre att översätta det med verktygslåda. |
| Måndag 29 Åktobar | Flaugdagen | En flaug är en vindflöjel. Det är viktigt att man kan se åt vilket håll vinden blåser i synnerhet om man skall bedriva fiske. Eller segla. |
| Teisdag 30 Åktobar | Ofålkis dag | Ofålki betyder vårt folk, alla i familjen eller släkten. Det här är en dag att tänka på dem, och det gäller även alla våra anhöriga som vi minns men som nu är borta. |
| Onsdag 31 Åktobar | Smakräkis dag | Höns, grisar och kalvar kallades för smådjuren, dom skulle ha ett extra mål mat mitt på dagen. Smakräk finns det annars gott om av många hundra slag som kattar u hundar u pinnsvein u rakk. |
| Torsdag 1 Nåvembar | Kåilus dag | Kåile är en ho, t.ex. en grisho, där mat och vatten serverades. Till hönsen hade man förr ofta en urgröpt sandsten. Man kan också göra a langg kåile ti lambi. |
| Fredag 2 Nåvembar | Kyldnati | Ibland blir det frost i september och ibland dröjer det till början av november innan den första frostnatten, kyldnati, kommer. Den har en förödande inverkan på dahlior, squash och andra värmeälskande växter. |
| Laudag 3 Nåvembar | Sleiars dag | Sleiar, slånbär, blir godare efter en frostnatt, då den kärva smaken mildras. En natt i frysen har samma effekt, och sedan kan man tillverka saft eller likör med fin arom. |
| Sundag 4 Nåvembar | Lummlärkars dag | Lummlärka är en liten flaska med brännvin som man kan ha i lummu, fickan. Den kallas fickplunta i Sverige |
| Måndag 5 Nåvembar | Fagavädarsdagen | Under hela fagavädarsdagen är det uppehållsväder, och somliga höstar är den här dagen efterlängtad. Nu kan man göra alla utomhussysslor som har fått vänta länge, under många regniga dagar. |
| Teisdag 6 Nåvembar | Tukdagen | När novemberdimman tätnar och dagarna är korta och mörka, är det inte så lätt att se ljust på tillvaron. Dimma heter tukå eller tuke, tjåkkå eller tjåkke på gutamål. |
| Onsdag 7 Nåvembar | Ståppvästns dag | Ståppväst är en storväst av dubbelt tyg, vadderad som ett täcke. Den är ett bra plagg som förebygger ryggvärk efter tungt kroppsarbete genom att hålla ryggen varm i vinterns iskalla blåst. |
| Torsdag 8 Nåvembar | Tråikällinggars dag | På 1700-talets och 1800-talets Gotland fanns stickerskor tråikällinggar, som tillverkade tröjor och som medföljande på kalkskutor tog sig till Stockholm för att sälja sina alster. |
| Fredag 9 Nåvembar | Murrättpannkakus dag | Murrättpannkakå är en god traditionell höstlig maträtt. Man blandar ganska mycket finrivna morötter i en vanlig pannkakssmet, häller i långpanna, täcker med äppelklyftor och gräddar den i ugn. |
| Laudag 10 Nåvembar | Haukvädarsdagen | Haukvädar är ett synnerligen tråkigt väder då det är disigt, dimmigt och grått. Ett typiskt höstväder. |
| Sundag 11 Nåvembar | Ofars dag | Ofar betyder vår far eller far i huset. Det är inte säkert att han behöver eller vill ha någon ny slips på fars dag, men det är en lämplig dag för hans favorittårta. |
| Måndag 12 Nåvembar | Släkus dag | Släkå, eller släke är olika sorters tång och alger från havet. Den har bärgats vid stranden och sedan använts som gödsel på åkrarna, särskilt till potatisodling på magra grusjordar. |
| Teisdag 13 Nåvembar | Brunnsgubbens dag | För att hindra små barn att gå för nära brunnen och kanske ramla i ,brukade man förr skrämma dem med Brunnsgubben.Han bodde i brunnar och ville gärna locka små barn till sig. |
| Onsdag 14 Nåvembar | Sladdpåstns dag | Sladdpåst är ett nygutniskt, men snart ålderdomligt, ord för e-post. För att kunna skicka sådan post måste man använda rump-a, det vill säga snabel-a. |
| Torsdag 15 Nåvembar | Femhåntns dag | Har man inga bestick när man skall äta så får man ta till femhåntn. Det betyder att man äter med handen, som ju har fem horn (=fingrarna) |
| Fredag 16 Nåvembar | Bjaurlukus dag | Bjaurluku är det trekantiga förbindningsbräde som sitter i de båda stävarna på t.ex. en tvåmänning. På Fårö säger man stammluka. |
| Laudag 17 Nåvembar | Ainestrysars dag | Enen är fantastisk, för hela busken kan användas. Enris till rökning och drickbryggning, virket till bandtäunar, slöjd och stegpinnar, enbären som viltkrydda samt enruskor, ainestrysar, som vägmarkering på vintern. |
| Sundag 18 Nåvembar | Raikis dag | Om man har en raik innebär det att man har en bena i håret. Efter gammalt skulle kvinnorna ha raik mitt i pannu ettar nasar och männen alltut raiki ettar vänstre auge. |
| Måndag 19 Nåvembar | Märjamdagen | Märjam eller merian är mejram på svenska. Det är en viktig krydda i slakttider, eftersom den används i blodmat och i soppa. ”Har’n int märjam ei färsksäupu da smakar ha bärr diskvattn”, sade en mejramförsäljare. |
| Teisdag 20 Nåvembar | Ugnstrulles dag | Ugnstrull är inget troll utan ett stort säurbrö som har en inbakad fyllning, oftast av fläsk, mer sällan av fisk. Man kan kalla ugnstrull för en stor pirog, och sådana maträtter är vanligare österut, i Finland och Baltikum. |
| Onsdag 21 Nåvembar | Skinnlaitningsdagen | Detta är en dag då man vänder upp och ner på allt och vänder på alla stenar i sökandet efter något man saknar. Förr gällde uttrycket mest sökandet efter förmodat stulna lammskinn. |
| Torsdag 22 Nåvembar | Lykkus dag | Lykku är en sinnesstämning som kommer och går. Mer påtagliga lykkar kan man ha många av på en nål, både aviga och räta, i en stickning, och då heter de maskor på svenska. Ett barn som är stolt över att ha lärt sig knöit lykkå, eller lykke kan knyta sina skosnören själv. |
| Fredag 23 Nåvembar | Trykknudis dag | Trykknud är ett nyare, utmärkt gutamålsord som borde exporteras till fastlandet. Det är bra mycket lättare att säga trykknud än häftstift. |
| Laudag 24 Nåvembar | Britars dag | Namnformer på brit- avser platser både på land och ute i sjön. De är vanligast på östra Gotland och betecknar oftast ett långsträckt bergsparti som slutar i ett brant stup. Exempel är Briten, Britar och Svartbriten. |
| Sundag 25 Nåvembar | Vintardalars dag | Vintern kommer inte på allvar innan vintardalar jär fulle. De är vätar och andra sänkor i marken och brukar stå fyllda med vatten från senhöst till vår. |
| Måndag 26 Nåvembar | Rogråitns dag | Rogråit betyder rov-gröt, numera rotmos, som inte kokas på rovor utan kålrötter, morötter och potatis. Det är god och nyttig höstmat med kokt kött eller korv. |
| Teisdag 27 Nåvembar | Masdagen | Detta är en dag då man kan tillåta sig att sitta framför den goda brasan och värma sig och må gott obekymrad om vad som händer utanför huset och i världen. När man masar si mår man gott. |
| Onsdag 28 Nåvembar | Bassldagen | Senhöstens dagar är korta, och det finns mycket ti bassle me, sysselsätta sig med, nu till advent. Bassl är sådant som är söligt och tar tid att göra. |
| Torsdag 29 Nåvembar | Stännfäuglars dag | På våren blir vi så glada när alla flyttfåglar anländer en efter en. I dag kan vi skänka en tacksamhetens tanke åt att en del fåglar finns hos oss året runt – stännfäuglar. |
| Fredag 30 Nåvembar | Andas | Anders kallas Andas på gutamål, och hans dag är en märkesdag, som skall visa vad det blir för väder i julhelgen. Det blir aldrig likadant som på Anders. |
| Laudag 1 Disembar | Haidis dag | Haid är ett skogsområde, en utmark långt ifrån all bebyggelse. Skog som ligger närmare bygden kallas hagar och har varit stängslade och betade. Många bönder äger skog i andra socknar, langgt upp pa haidi. |
| Sundag 2 Disembar | Fyst advent | Alla fönster upplysta är en välkommen syn när den mörka vintertiden är inne. Förr hade man bara den öppna spisen, gräu’u, som fick lysa upp, för talgdankarna fick man vara rädd om. |
| Måndag 3 Disembar | Havfräuis dag | Havfräui, havsfrun, var ett ondskefullt sagoväsen som hade sin boskap på sjöbotten. Hon var vacker att skåda och sökte på alla vis förföra unga fiskare. Avvisades hon blev hon mycket misslynt. |
| Teisdag 4 Disembar | Eiktu fålks dag | Eiktu är idog, flitig och arbetsam, och det behöver man vara i julstöket. Men börja gärna med att tänka efter vad du verkligen vill göra till jul, och vad som görs för att du tror att andra tycker att det måste vara så. |
| Onsdag 5 Disembar | All sårkars dag | Pa all sårkars aigen dag bör pojkar i alla åldrar släppa fram leklynnet och ägna sig åt något som de gör bara för att det är roligt. Det är spännande för omgivningen att få se vad det blir. |
| Torsdag 6 Disembar | Rumpdrages dag | När det var dags för slakt på gården skickade man förr gärna bort barnen till någon annan gård för att hämta rumpdrage eller rumpudrage säger man på Fårö. Nu vet väl alla att ”rumpdraget” bara finns i fantasin. Men det var ett bra sätt att skona barnen från slaktupplevelsen. |
| Fredag 7 Disembar | Jaulgreisns dag | Jaulgreisar är grisar som slaktas till julmat. Det fanns också en sorts julbullar som kallades för jaulgreisar. De var nog inte lika överallt, men somliga var avlånga med degen lagd i spiral, och kallades annars herrar. |
| Laudag 8 Disembar | Nälkars dag | Både den hållbara snittblomman nejlika och den så här års aktuella kryddan kryddnejlika heter nälkar på gutamål. Det rör sig om helt olika växter, för kryddnejlikor är torkade blomknoppar från ett träd i tropikerna, men båda har en stark doft. |
| Sundag 9 Disembar | Pylsdagen | Pyls är blodkorv, och hemlagad sådan är nog ytterst sällsynt numera. Den gjordes av blod, rågmjöl, mejram, andra kryddor och fettaugå, istertärningar. Utan fettaugå blir det blindpyls. |
| Måndag 10 Disembar | Nyttars dag | För att kunna laga den maträtt som kallas nyttar behöver man grovt, helst hembakat surbröd, och istret från en gris. Det smälts, fettet silas ifrån, och det som blir kvar steks tillsammans med surbrödstärningar. |
| Teisdag 11 Disembar | Pipparkaksdagen | Många vill ha en pipparkaksdag. Det finns ju utmärkt goda pepparkakor att köpa, men somliga har egna figurer och dekorerar dem, och andra vill ha doften av nybakta pepparkakor i huset. |
| Onsdag 12 Disembar | Drikkbryggninggi | Ti brygg drikke, att brygga öl, är en hel vetenskap och det finns många åsikter och recept. Om det skall bli gott och hållbart drikke, som man mår bra av, är det noga med hygienen och att det får tid att jäsa färdigt. |
| Torsdag 13 Disembar | Luciadagen | Lucia var ett helgon, enligt legenden en ädel jungfru från Syracusa. Hon led martyrdöden den 13 december år 304 efter Kristus. Lussi langgnat har man nämnt på gutamål. |
| Fredag 14 Disembar | Lännus dag | Hög tid för bryggning av jauldrikke, gotlandsölet. Har man gott malt då smakar lännu, som rinner ur råstbunni, söt och god. Då behöver man inte tillsätta så mycket socker. |
| Laudag 15 Disembar | Vidklauningsdagen | Vidn skall sundar ti jaul, har man hört. Men det är inte julveden som skall klyvas när det är tal om vidklauningg i december, utan den ved som skall eldas upp under nästa säsong. |
| Sundag 16 Disembar | Pirrvittns dag | Pirrvittar är småkakor som brysselkex, spritskransar, bondkakor, havredrömmar och andra små runda kakor. Ordet kommer från franskans pirouette, piruett. |
| Måndag 17 Disembar | Ganggvangn'ns dag | Ganggvangn’n är ett gammalt ord för den vagn som stocken låg på i sågen. Det har även varit ett namn på stjärnbilden Orion. Kanske tyckte man förr att den liknade en sådan vagn. |
| Teisdag 18 Disembar | Bodars dag | Dagarna före jul är bästa tiden för alla bodar, affärer, och alla handelsmän. Julhandel och rekord är två ord som brukar kunna kombineras. |
| Onsdag 19 Disembar | Jaulgränsdagen | Om det är vackert väder den här dagen passar den bra till julgranshuggning. Man kan bjuda sina vänner till en jaulgränsdag i skogen, ta med kaffe och grilla korv. Men börja tidigt, för dagarna är korta så här års. |
| Torsdag 20 Disembar | Pikmörkre | Pikmörkre är becksvart. Pik kommer av bik, som betyder beck. Och det är inte bara väldigt mörkt, utan också mörkt väldigt länge. |
| Fredag 21 Disembar | Tåmmen | Tåmmen, Tomasdagen, sägs vara årets kortaste dag. Det är så mörkt att man börjar tvivla på att det kan bli sommar och sol igen. |
| Laudag 22 Disembar | Langg nati | På årets kortaste dag följer langg nati, årets längsta natt, men sedan vänder det ju faktiskt och går mot ljusare tider. Tänd adventsljusen och gläds åt dem. |
| Sundag 23 Disembar | Svart sundagen | Det traditionella namnet på den sista söndagen före jul är svart sundagen, svarta söndagen. Till den söndagen städades det inte, men man gjorde julrent i den kommande veckan. |
| Måndag 24 Disembar | Jaulaftn | Nu har dagen kommit som vi väntade på. Det är en viss stämning med jaulaftn, julafton, i alla fall, om vi ändå för länge sedan har lämnat barnaåren. Med tiden kan vi ju bli barn på nytt. |
| Teisdag 25 Disembar | Jauldagen | Julotta med julens alla sånger är en god början på juldagen. Att sen fortsätta att äta av den goda julmaten och i lugn och ro kanske läsa en julklappsbok eller umgås med nära och kära är väl en önskejuldag. |
| Onsdag 26 Disembar | Staffen | Staffen vill barn gärna se, men det har de aldrig gjort, för han kommer på natten till annandagen och lägger godis i barnens skor. Somliga påstår att han bor i en grotta som heter Godugn’n, där han lagar till sitt gutt. |
| Torsdag 27 Disembar | Triddagen | Tredje dagen jul kallas triddagen. Det är fortfarande julhelg och julmaten räcker ännu, men om vädret är bra kunde det kännas skönt med en långpromenad. Är det ruggigt ute får man sitta inne vid brasan. |
| Fredag 28 Disembar | Sprittlljausdagen | Ett svårstavat gutamålsord är sprittlljaus, tomtebloss, och ordet bör ha kommit till efter det att man började ha julgran inomhus. Sedan köpte man tomtebloss som sprakade och lyste upp den mörka stugan på ett sätt som man inte var van vid, före elljuset. |
| Laudag 29 Disembar | Helgmillum | Alla dagar mellan jul och nyår är helgmillum. Det är vardag, men man sätter inte igång med något större arbete, för det är snart helg igen. |
| Sundag 30 Disembar | Astäuens dag | Astäuen betyder grannen. Förklaringen till ordet kan vara den att man från början talat om personen i den ”andra stugan”. |
| Måndag 31 Disembar | Nöiårsaftn | Nyårsafton manar till eftertanke, en sammanfattning av året som gått och funderingar om det kommande. Kvällen firas numera med ståtliga fyrverkerier, och somliga minns säkert inringningen från alla Sveriges domkyrkoklockor i radion på 1950-talet. |